Resultatet av motion 2015/16:1401 (behov av nya riktlinjer)

Hösten 2015 blev det känt att en motion lämnats in till riksdagen av Ingela Nylund Watz (S), Yilmaz Kerimo (S) och Azadeh Rojhan Gustafsson (S) som skulle gagna oss som är sköldkörtelsjuka.

Resultatet har nu kommit:

I motion 2015/16:1401 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om behovet av nya riktlinjer för behandling av sköldkörtelsjukdomar och sjukdomstillstånd med likartad symtombild orsakade av autoimmuna processer.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att införa nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar. Jämför reservation 1 (SD).

Bakgrund och pågående arbete

Av 3 § 10 förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen framgår att Socialstyrelsen ska utforma evidensbaserade riktlinjer för bl.a. åt-gärder inom hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska vara ett stöd för att kunna fördela resurserna efter befolkningens behov så att de gör största möjliga nytta. Riktlinjerna, som är framtagna utifrån aktuell forskning och beprövad erfaren-het, visar på nyttan och riskerna med olika åtgärder. Det finns nationella riktlinjer inom bl.a. psykisk ohälsa, rörelseorganens sjukdomar, diabetes, demens, missbruk och beroende, sjukdomsförebyggande metoder, tandvård, cancer, astma och KOL samt hjärt- och kärlsjukdom.

För att följa upp användningen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer gör myndigheten utvärderingar inom de områden som omfattas av riktlinjerna. Syftet är att utvärdera hur väl rekommendationerna i riktlinjerna följs men även att belysa kvaliteten och effektiviteten i vården och omsorgen.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har haft regeringens uppdrag att göra en samlad uppföljning av de nationella riktlinjernas effekter ur ett patientperspektiv. I rapporten Lång väg till patientnytta (rapport 2015:7) konstateras att de nationella riktlinjerna i viss mån har lett till en mer kunskapsbaserad vård. Det saknas dock ett brett genomslag och det finns skillnader i följsamhet mellan landstingen. Vidare framgår det av rapporten att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna inte når vårdpersonalen och patienterna i tillräcklig utsträckning eftersom processen tenderar att avstanna i en kedja där många olika aktörer ansvarar för olika delar av genomförandet.

I december 2015 beslutade regeringen att en särskild utredare ska överväga och lämna förslag till hur man kan uppnå att de nationella kunskapsstöden i hälso- och sjukvården följs i större utsträckning (dir. 2015:127). Syftet med uppdraget är att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. Utredaren ska bl.a. utreda förutsättningar, behov och lämplighet när det gäller att göra nationella riktlinjer inom hälso- och sjukvård i någon form obligatoriska eller mer bindande. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2017

Tidigare behandling

Motionsyrkanden om att bl.a. ta fram nationella riktlinjer för fler sjukdomstillstånd behandlades av utskottet i betänkande 2014/15:SoU7 Hälso- och sjukvårdsfrågor (s. 48, 1 res. SD). Motionsyrkandena avstyrktes med hänvisning till att Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för sjukdomar och tillstånd som drabbar många människor och kräver mycket resurser. Utskottet konstaterade även att nationella riktlinjer är ett av flera verktyg för att driva på utvecklingen mot en kunskapsbaserad vård och för att förstärka arbetet för en jämlik vård.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen sedan lång tid tillbaka har i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för sjukdomar och tillstånd som drabbar många människor och kräver mycket resurser. Myndigheten gör även utvärderingar inom de områden som omfattas av riktlinjerna.

Utskottet anser inte att det finns anledning att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, varför de bör avslås.

Socialutskottets betänkande i sin helhet finns att läsa här – sidorna 13-15