Hypertyreos – behandling

Vid behandling av hypertyreos försöker man på olika sätt hämma/förstöra sköldkörteln så att den inte kan producera för mycket hormon.

Detta gör man genom:

  • Medicin som hämmar sköldkörteln (tyreostatika)
  • Behandling med radioaktiv jod för att förstöra sköldkörteln
  • Operation

Tyreostatika

Tyreostatika kan man antingen ge i hög dos för att helt stänga av sköldkörteln och istället ge läkemedel med sköldkörtelhormon, eller i lägre dos för att försöka delvis stänga av sköldkörteln så att hormonnivåerna blir ”lagom”. En potentiell biverkning av tyreostatika är agranylocytos, vilket är en allvarlig sjukdom där man får för låga halter vita blodkroppar så att man blir överkänslig för infektion. Tar man tyreostatika och får feber, ont i halsen och sjukdomskänsla måste man sluta ta medicinen och gå och kontrollera halten vita blodkroppar hos läkaren. Ledvärk, utslag och leverpåverkan är andra potentiella biverkningar.

Ibland är det möjligt att efter ett tag sluta ta tyreostatika vid autoimmun hypertyreos, men risken för återfall med hypertyreos är hög. 2016 medicinerade drygt 9000 personer med tyreostatika i Sverige.

Radioaktivt jod

Behandling med radioaktiv jod förstör sköldkörteln. Effekten kommer gradvis. Ibland räcker inte en behandling utan man kan behöva två. Vid autoimmun hypertyreos ska man räkna med att behöva ta sköldkörtelhormon resten av livet efter radiojodbehandling eftersom man då istället får hypotyreos (underskott av sköldkörtelhormon). Vid toxisk knölstruma kan ibland bara knölarna förstöras av det radioaktiva jodet och resten av sköldkörteln kan återuppta funktionen.

Operation

Operation vid hypertyreos betyder att hela eller delar av sköldkörteln opereras bort för att minska hormonproduktionen. Risker med operation är att man kan skada bisköldkörtlarna (som reglerar den viktiga kalcium-balansen i kroppen) eller att man kan bli hes om man skadar nerver i halsen.

Betablockerare

Ibland får man symtomlindrande behandling med betablockerare mot hjärtklappningen. Sådan behandling påverkar inte grundorsaken som är de höjda hormonnivåerna.