Hypotyreos – behandling

Behandlingen för hypotyreos består av att man dagligen tar läkemedel med sköldkörtelhormon för att ersätta det man har brist på. Behandlingen är oftast livslång. Vid autoimmun hypotyreos fortsätter immunförsvaret ofta att förstöra sköldkörteln och ibland kan man behöva höja dosen över åren.

Kortisol

När man tillsätter sköldkörtelhormon kan det göra att man får brist på det livsviktiga hormonet kortisol, vilket är särskilt akut om man redan har låga nivåer av kortisol. Det är därför viktigt att läkare kontrollerar att man inte har kortisolbrist innan behandling med sköldkörtelhormon sätts in!

Långsam ökning

Sköldkörtelhormonbehandling ska sättas in försiktigt och dosen ökas i små steg med flera veckors mellanrum. Detta för att kroppen, som kanske vant sig vid långvarig sköldkörtelhormonbrist, annars kan reagera dåligt. Rätt dos är uppnådd när hypotyreossymtomen försvinner. Det behöver inte alltid sammanfalla med när blodproven är så kallat “normala” eller “bra”,  då din läkare inte vet vilka värden just du behöver ha för att må optimalt. En individanpassad behandling är viktigt.

Medicin

Standardbehandling historiskt sett har varit frystorkat sköldkörtelhormon från gris (Armour Thyroid, Nature Throid, Erfa´s Thyroid eller tidigare i Sverige: Thyranon). Detta läkemedel med naturligt sköldkörtelhormon, NDT, innehåller alla hormon sköldkörteln normalt utsöndrar (T4, T3, T2, T1, T0 och kalcitonin). Sedan 1970-talet förskriver läkare mest syntetiskt T4 (Levaxin, Euthyrox), vilket idag är standardbehandlingen vid hypotyreos. Det innebär att man får tillskott av ett av hormonen som sköldkörteln producerar, med antagandet att kroppen sedan optimalt omvandlar detta sköldkörtelhormon till de övriga, och då framför allt till T3 som är mest biologiskt aktivt.

Man kan också tillsätta syntetiskt T3 (Liothyronin) till behandlingen med syntetiskt T4, så kallat kombinationsbehandling, och i vissa fall tas syntetiskt T3 ensamt.

Det finns också läkare som behandlar med NDT + en del syntetiskt T4, för att uppnå en kvot mellan T4 och T3 i blodet som är jämförbar med hos en sköldkörtelfrisk person. Det är annars vanligt att kvoten hos personer som behandlas med T4 är lägre än hos sköldkörtelfriska (högre andel T4 och lägre andel T3 än vad som är normalt) och att personer som behandlas med NDT istället har en onormalt hög kvot (högre andel T3 och lägre andel T4 än vad som är normalt).

Enligt siffror från Socialstyrelsen medicinerade drygt 440 000 personer med Levaxin eller Euthyrox år 2016, drygt 8 000 med Liothyronin och nästan 1 000 med NDT. Det finns ett mörkertal då självmedicinering, med framför allt de två sistnämnda läkemedlen, förekommer.

Se också Behandlingsalternativ vid hypotyreos – pdf att skriva ut

Symtomfri

I de allra flesta fall är hypotyreos kronisk och medicineringen är livslång, men man kan helt bli fri från besvär. Behandlingen bör vara individanpassad och målet är att man ska bli symtomfri. Det kan ta tid att nå ett friskt tillstånd, men acceptera inte att må kroniskt dåligt av din hypotyreos. Be din läkare att prova olika behandlingar om du har kvar symtom. Det är din rätt som patient!