#16 Hälsoråd för dig utan sköldkörtel

För att lyssna på avsnittet kan du söka efter ”Sköldkörtelpodden” i valfri poddapp eller lyssna direkt här!

Transkribering av avsnittet

Hej och välkommen till Sköldkörtelpodden. Idag är det jag, Katarina Fornander, skribent på Sköldkörtelförbundet som sitter vid mikrofonen. Vi ska prata hälsoråd om du inte längre har någon sköldkörtel kvar. Det finns ju så otroligt många olika hälsoråd för sköldkörteln. Men du som inte har någon sköldkörtel kvar kanske funderar över vilka som överhuvudtaget gäller dig. Och faktum är som vi ska se att många av dem är relevanta, oavsett om du har din sköldkörtel kvar eller inte. Vi kommer i det här avsnittet inte att djupdyka i det medicinska när du har din sköldkörtel kvar. Det är såklart att vi kommer att beröra det medicinska, det går inte att komma ifrån. Men framförallt så vill vi tipsa om sidor vi har på hemsidan som handlar om att leva utan sköldkörtel samt om hypoparatyreoidism. Och sen har vi ju haft tema nu den här månaden, ”Leva utan sköldkörtel”, där jag hoppas att du har fått mycket ny kunskap på ämnet. Nu vill jag ta dig med på en resa, nämligen sköldkörtelhormonernas resa i kroppen.

Därför att de styrs ju och verkar i flera olika steg. Där själva produktionen av hormon som sker i sköldkörteln är avgörande, men den är inte allt. Och alla de här stegen påverkas också av många olika faktorer, som stress eller näringsstatus. Och efter att ha följt med på den här resan så hoppas jag att du i framtiden när du hör ett råd om sköldkörteln och hälsa, kan tänka tillbaka till att hmm, vilket stopp på den här resan var det som inte gällde mig utan sköldkörtel? Men nu åker vi! Det första stoppet på resan är hjärnan. Och vi kommer inte ta upp alla detaljer i den här processen kring hur hjärnan signalerar till sköldkörteln. Vi tar det viktigaste. Och då hoppar vi in där hypofysen som faktiskt sitter precis under hjärnan utsöndrar hormonet TSH som i sin tur påverkar sköldkörteln att bilda hormon. Och TSH påverkas ju av behandlingen men styr inte längre sköldkörteln. Om du får mer sköldkörtelhormon så sjunker TSH och tvärtom. Och TSH är det vanligaste labbprovet att ta i uppföljning av behandling.

Ett hälsoråd som man kan höra kring just TSH är att man ska sova regelbundet 7-9 timmar per natt. Det här stabiliserar hjärnans signalering till hela endokrina hormonsystemet egentligen. Och därigenom kan det minska fluktuationer i TSH. Det här rådet blir då inte relevant för att stimulera din produktion av sköldkörtelhormon. Men som sagt så producerar fortfarande hypofysen TSH. Så därför kan det här spela in om du tar prov och din läkare enbart tittar på TSH. Nästa stopp på resan är produktionen. Och i sköldkörteln så bildas ju T4 och T3 från jod och tyroxin som sedan lagras i sköldkörteln. Och när TSH då stimulerar sköldkörteln så frisätts hormonerna till blodet och även produktionen av nytt hormon stimuleras. Och det här steget kommer inte att ske om du inte har någon sköldkörtel kvar. Och därför blir det då några råd som inte gäller dig som har sköldkörtel. Och det första rådet är ju kring att ”läka sköldkörteln” och jag gör sådana citattecken i luften kring läka sköldkörteln därför att det råder ju väldigt delade meningar om detta men oavsett vad man tycker om det, om det går att läka sköldkörteln eller inte när man har fått en sköldkörtelsjukdom så är det ju så att har du ingen sköldkörtel kvar så blir ju det omöjligt att göra.

Och andra råd som inte gäller är ju näringsråd. Där man kan styrka att vissa näringsämnen då kan hjälpa produktionen av sköldkörtelhormon. Som jod, zink, A-vitamin, selen och järn är ju alla viktiga för produktionen av sköldkörtelhormon. Och de är ju fortfarande viktiga för hälsan i stort. Men däremot så kan ju inte mer selen till exempel hjälpa dig att producera mer sköldkörtelhormon. Om du inte har någon sköldkörtel. Den sista kategorin av hälsoråd som inte gäller är de som gäller att ”boosta sköldkörteln.” Och här gör jag också citattecken igen i luften. Därför att det finns ju vissa örter som ashwaganda eller att minska stress sägs ju också kunna hjälpa sköldkörteln att producera mer hormon. Men om du inte har någon sköldkörtel kvar så är ju det inte aktuellt. Nästa stopp på resan är upptag av sköldkörtelhormon. Därför att när du behandlas med hormonersättning för din borttagna sköldkörtel är det vanligast du behandlas med hormonet T4 som finns i Levaxin och Euthyrox. Och det behöver tas upp i tarmen och sedan omvandlas till det aktiva hormonet T3.

Och det här steget är kanske ofta underskattat. För att det är lite komplext att få hormonet att tas upp i tarmen. Och här är några vanliga råd man kan höra kring hur man kan påverka sitt upptag. Man ska gärna ha en sur miljö i tarmen. Det ska inte finnas några andra mineraler där. Inom fyra timmar ska du inte ha tagit några tillskott av andra mineraler. Eller kaffe eller mat inom 30-60 minuter brukar man också rekommendera. Det här kan då förbättra upptaget av sköldkörtelläkemedel. Det här är jätteviktigt om du inte har någon sköldkörtel. Det är viktigt för alla som tar läkemedel. Och nästa stopp på resan är konverteringen därför att som jag nämnde tidigare så är T4 främst ett prohormon och T3 är det aktiva hormonet. Och då finns det enzymer, alltså små små fabriker ute i cellerna som kan tillverka T3 från T4. De heter dejodinaser. Det finns lite olika varianter beroende på vilken cell det handlar om. Och de kan också faktiskt inaktivera T4 genom att göra reverse T3. Och det här sker i lever, muskler, hjärna, tarm och andra celler som har behov av T3.

Men det är också så att ungefär 20 % av T3 kommer direkt från sköldkörteln. Så sköldkörteln tillverkar själv en del T3. Och det här steget blir ännu viktigare för dig utan sköldkörtel eftersom den delen av T3 som sköldkörteln bildar försvinner helt. Då finns det ett hälsoråd som är ganska vanligt när det gäller just den här omvandlingen nämligen stress minskar konvertering. Och ja det stämmer stresshormonet kortisol kan gå in och direkt hämma de här enzymerna som omvandlar T4 till T3. Har du ingen sköldkörtel kvar så är du till 100% beroende av att upptag och konvertering fungerar bra. En del har trots att de optimerar de här stegen i hjälp av livsstilen ändå svårt med upptag och konvertering. Då kan det vara bra att känna till att det finns alternativ till standardbehandlingen som vi har skrivit mer om på vår hemsida under huvudrubriken Stöd i friskare liv och sedan medicinering med sköldkörtelhormon. Nästa stopp på resan är transporten. Nu är det dags för hormonerna som har tagit sig in i kroppen att fortsätta till sin destination, cellerna.

De transporteras ofta bundna till så kallade transportproteiner T3 och T4. Det är faktiskt en mindre del av hormonerna som cirkulerar fritt och som är biologiskt aktiva. Men det är ju oftast de fria hormonerna som vi tar prov på. Det står ett litet F framför värdet på T4 så har man ju mätt den fria delen T4, inte det som är bundet till transportproteinerna. Och det här är ju i högsta grad även aktuellt för dig utan sköldkörtel. Och ett råd man kan höra kring transport är att man ska undvika höga östrogennivåer om det är möjligt. Och till exempel man kan diskutera med sin läkare om hormonersättning med progesteron för att balansera högt östrogen vid klimakteriet och för klimakteriet. Och ja, det stämmer. Östrogen ökar mängden transportprotein och kan därigenom minska fritt T4. Så den här typen av råd som gäller transport gäller också dig utan sköldkörtel. Och nästa steg som också är det sista steget är upptag och verkan i cellen. Nu är det dags att göra jobbet. Cellen har som små dörrar på sig där T3 och T4 är nycklarna.

När de binder så tas de upp av transportproteiner och kommer in i cellen. Och T3 ska hela vägen in i cellkärnan och hela vägen till våra mitokondrier, våra energifabriker, för att ha sin verkan. För att där väntar så kallade receptorer på dem, alltså mottagare som är som små dockningsstationer för de här hormonerna. Och när de har dockat med sin receptor då blir det aktivitet, för då påverkar det DNA, alltså dina gener och reglerar uttrycket av dem. Och det uttrycket som styrs är förstås vår metabolism, ämnesomsättning, tillväxt och utveckling. Så inte förrän T3 kommer hela vägen in till dina gener så har det sin effekt i kroppen. Det här är förstås aktuellt även om du inte har någon sköldkörtel. Och ett hälsoråd man kan höra kring sköldkörteln är ju just hormonstörande ämnen. Och ett sådant hormonstörande ämne är ju bisfenoler. Även kallat BPA, bisfenol A. Den kan finnas i plast som är mjukgjord. Och den kan ställa till med en massa oreda för sköldkörtelhormonerna. Men bland annat så kan den hindra upptag av sköldkörtelhormon i cellerna.

Så då kommer inte in lika mycket sköldkörtelhormon i cellerna om det finns BPA som cirkulerar i för hög mängd. Och det här gäller förstås även dig utan sköldkörtel. Så nu har sköldkörtelhormonernas resa kommit till sitt slut. Och när du hör ett hälsoråd i fortsättningen så hoppas jag att du kan tänka tillbaka på de här stegen och veta, men gäller det här rådet nu mig utan sköldkörtel eller gör det inte det? Så ha det här med dig i framtiden. I Sköldkörtelförbundets Facebookgrupp som är tillgänglig för dig som är medlem i Sköldkörtelförbundet. Där vi informerar och inspirerar kring sköldkörteln och att leva ett friskt liv med sköldkörtelsjukdom. Så ställde vi frågan: Vilka hälsoråd funderar du över om du inte har någon sköldkörtel kvar? Och då fick vi in en massa bra frågor. Den första som jag tänkte ta upp är en vanlig fråga för alla med sköldkörtelsjukdom, jag är ständigt trött och frusen. Vad kan jag göra? Och som vi har nämnt i det här avsnittet nu så är du helt beroende av att upptag och konvertering ska fungera bra eftersom det inte finns någon sköldkörtel längre som kan släta över att det här inte fungerar.

Och nummer ett är ju alltid att diskutera med din läkare om du har kvarstående symtom som kan kopplas till sköldkörteln. Det är också så att många i gruppen utan sköldkörtel behöver ligga högre i referensintervallen för T4 och T3. Och det krävs ofta en större dos läkemedel än om man har en egen sköldkörtel. För att tillräckligt med T4 ska bli till T3 som är det aktiva hormonet. En studie till exempel visade att när patienter hade opererat sig för struma, det vill säga förstorad sköldkörtel så behövde de i snitt öka T4-dosen med en tredjedel. Och det här gäller förstås även dig som fått sköldkörteln destruerad av autoimmun sjukdom, att man inte har någon egen produktion kvar alls. Så diskutera med din läkare om din dos eller om alternativa behandlingar. Och nästa sak som jag vill nämna är att autoimmunitet i sig kan ge symtom även om man inte har någon sköldkörtel kvar. Och de flesta av oss som har sköldkörtelsjukdom 90 % av alla med hypotyreos och 80 % av alla med hypertyreos har en autoimmun sjukdom i botten.

Autoimmuniteten är ett systemiskt problem inte bara problem med sköldkörteln. Med det menar jag att sjukdomen kommer från immunförsvaret. Sköldkörteln är bara målet för immunförsvarets attacker. Att ta bort målet hjälper ofta. Men inte nödvändigtvis hela vägen eftersom drivkraften bakom autoimmuniteten finns kvar. Det kan vara förändrad tarmhälsa, det kan vara infektioner eller det kan vara hormonstörande ämnen som jag nämnde som också kan störa immunförsvaret. Och när vi har autoimmunitet så är immunförsvaret mer aktivt. Och vi får en ökad inflammation i kroppen. Och studier visar att den här aktiviteten i sig kan ge symtom. Därför att högre antikroppar, högre autoimmun aktivitet är kopplat till mer symtom. Så det är viktigt att tänka på immunförsvaret och inte bara om man har överskott eller underskott av hormoner. Men vad händer då med autoimmuniteten när vi opererar eller strålar oss? Vi börjar med operation. Då minskar antikropparna oftast ganska drastiskt. Men det kan också ta tid, flera år, innan antikropparna sjunker.

Strålning däremot fungerar lite annorlunda därför att då förstörs ju sköldkörteln så att säga inifrån. Så först får vi mer antikroppar eftersom sköldkörtelvävnad läcker ut i kroppen och immunförsvaret kan reagera på den och då blir det mer autoimmunitet. Men sen vart efter kroppen tar hand om den där vävnaden, bryter ner den och utsöndrar den så sjunker antikropparna oftast gradvis. Jag säger oftast därför att forskningen visar att det inte säkert säkert att autoimmuniteten försvinner bara för att man tar bort sköldkörteln på ena eller andra sättet. Hur vet man då hur det står till med autoimmuniteten? Då behöver man testa TPO och TRAK-antikroppar. TPO brukar sägas vara vanligast vid hypotyreos och TRAK vanligast vid hypertyreos. Men det är inte så vattentäta skott här emellan utan det finns ofta en mix av de här antikropparna oavsett om du har hypo eller hyper. Och då är det ju det du behöver testa för att veta om du har autoimmunitet kvar. Och autoimmunitet och hälsa då? Ja, men även om forskningen idag inte kan säga exakt hur vi med sköldkörtelsjukdom kan påverka autoimmuniteten.

Så finns det ju många patienter som med hjälp av livsstilen haft väldigt goda resultat på sin autoimmunitet. Så det är ju en sak att utforska. Och sen så är det också väldigt viktigt att lägga till att forskningen visar att en väldigt stor andel av sköldkörtelpatienter har ytterligare autoimmuna sjukdomar. Och det kan vara en bidragande orsak till kvarstående symtom också. Några vanliga att ha tillsammans med sköldkörtelsjukdom är celiaki. reumatoid artrit eller perniciös anemi. Och den sista som vi ska prata mer om lite senare i avsnittet är ju en vanlig orsak till B12-brist när man har sköldkörtelsjukdom. En annan fråga som vi fick in på Facebook var hur påverkas vikten av operation eller strålning? Och det är ju många som lever med sköldkörtelsjukdom som upplever att vikten påverkas, även när man får behandling och även när blodproverna ser så kallat bra ut. Men faktum är att forskningen bekräftar att en del personer går upp i vikt efter att sköldkörteln blivit borttagen. Eller om du för den delen är underbehandlad i din sjukdom.

Och varför händer då detta? Det finns ju flera tänkbara förklaringar till det. Och en uppenbar är ju att ämnesomsättningen blir lägre när sköldkörteln själv inte kan påverka alls hormonnivåerna. Den kan inte producera någonting alls. Så den lilla naturliga balansen och variationen som en sköldkörtel kan skapa den försvinner ju. En intressant sak som man kunde se i forskningen var att om man hade högre T3-nivå från början, alltså mer aktivt hormon, så var risken större att man fick en uppgång i vikten än för patienter som hade lite lägre T3 till att börja med. Så den som har höga T3-nivåer verkar vara lite mer känslig för viktuppgång när den här balansen mellan sköldkörtelhormonerna förändras, när sköldkörteln tas bort. Det kan också vara tufft att hålla igång fysisk aktivitet. och håller igång goda matvanor när vi har trötthet, hjärndimma eller förändrad återhämtning självklart. Så återigen att få rätt behandling och be att få testa alternativ och sen ta stöd av livsstilen kan ju vara ett sätt att balansera de här symptomen.

Men det här med viktuppgång är ett intressant ämne som vi får lov att återkomma till i framtiden. En annan fråga som vi fick in var vilken kost ska jag välja? Och kost är ju för det första en väldigt omdebatterad intervention vid autoimmuna sjukdomar och det finns ingen riktig samsyn i om kosten kan förebygga eller dämpa autoimmunitet. Eller om den inte spelar någon roll alls. Men återigen så är det ju så att många kan vittna om att de haft stor effekt av att lägga om kosten. Och även AIP är ju en vanlig variant på kost och en annan fråga var, är AIP hjälpsamt för mig som inte har någon sköldkörtel kvar? Och eftersom vi inte har någon sköldkörtel kvar så kan ju inte AIP, som står för autoimmuna protokollet, som är tänkt att vara en antiinflammatorisk kost som ska lugna immunförsvaret genom att plocka bort livsmedel som teoretiskt sett ofta då irriterar vårt immunförsvar och gör det mer benäget till inflammation. Den kan inte då längre påverka inflammationen i själva sköldkörteln. Men du kan få minskad inflammation i kroppen i stort.

Och även en bättre fungerande mage vittnar många om. Det finns potentiella fördelar för hälsan även om du inte har någon sköldkörtel kvar längre. Och forskningen idag ser ut så att det finns bara små korta studier kring AIP. Men de som finns pekar på att det skulle kunna vara hjälpsamt. Men däremot så finns det inga studier kring AIP och patienter som fått operation eller strålning för sin sköldkörtel. Så där vet vi ännu mindre för den gruppen. Och jag skulle vilja ta ett exempel på en koststudie för att kika närmare på om den kan gälla även dig utan sköldkörtel. Och den här studien undersökte personer med Hashimotos sjukdom. Autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar attackerar sköldkörteln och det leder till hypotyreos. De här patienterna följde tre olika kostupplägg under 12 veckor. lutenfri kost, bara medelhavskost eller medelhavskost och glutenfri. Resultatet var då att alla grupperna fick ökat T3. Mest i den gruppen som åt medelhavskost som var glutenfri. Och även antikroppar minskade.

Men här var skillnaden mellan grupperna inte statistiskt signifikant så det tyder på att kosten var antiinflammatorisk. Och vikt, BMI och midje-höftmått minskade i alla grupperna jämfört med kontrollgruppen. Så det påverkade också antagligen den metabola hälsan, det vill säga blodsockerbalansen. Men varför är då den här studien inte direkt jämförbar med dig som inte har sköldkörteln kvar? Ja men de hade ju som sagt en sköldkörtel kvar även om den var inflammerad. Och effekterna på sköldkörtelhormonerna beror kanske delvis på att sköldkörteln fortfarande kan producera eget hormon. Men, som vi vet från sköldkörtelresan, så är det ju också viktigt hur konverteringen fungerar för hur mycket T3 vi ska ha. Men dieten har också en dold fördel som jag hintade lite om tidigare, nämligen att det påverkar den metabola hälsan positivt. Och vad menas med det? Vår metabola hälsa är ju omsättningen av socker och fetter i kroppen. Och när man tänker på sköldkörtelhormon så tänker man kanske framförallt att det påverkar själva hastigheten i ämnesomsättningen.

Hur effektivt kan mitokondrierna bilda energi till oss? Men det är faktiskt också så att ämnesomsättningen börjar fungera annorlunda om vi inte har tillräckligt med sköldkörtelhormon eller för mycket sköldkörtelhormon. Och en jätteviktig konsekvens av obalanser i sköldkörtelhormon är just den här metabola hälsan. Vi kan få problem med blodsockret och det i sin tur sätter i en boll i rullning som i värsta fall kan leda till diabetes typ 2 eller liknande konsekvenser. Om vi har obalanser i blodsocker, och en sämre fungerande metabol hälsa så kan det leda till att vi lättare går upp i vikt, vi får mer inflammation och sämre konvertering. Inflammation kan också direkt gå in och hämma de här enzymerna som bildar T3 från T4. Så att balansera blodsockret är också väldigt viktigt och något man med fördel kan använda kosten till. Är det någon kost som är undersökt i forskning så är det ju medelhavskosten. Och det råder ingen tvekan om att en sådan kost är bra för den metabola hälsan. Sen kan man ju debattera vilken som är den bästa dieten för den metabola hälsan.

Men medelhavskosten om man följer den har visat sig ha fördelar för den metabola hälsan. Vill du lära dig mer om kost och sköldkörteln så har vi två stycken utmärkta webbinar att hämta kunskap från. Vill du lära dig mer om kost så har vi två webbinar att hämta kunskap om. Ett med Kristina Mattsson. Som höll ett webbinar för oss i våras. Som är tillgängligt för medlemmar och finns också som ett poddavsnitt. Hon har rådgivit många med sköldkörtelproblem kring just kost. Det finns också ett webbinar med Anna Hamilton. Också det tillgängligt för medlemmar. Och medlem kan du bli på vår hemsida. Och en annan fråga som vi fick i Facebookgruppen var ”Behöver jag tänka på B12, järnferritin och selen om jag inte har någon sköldkörtel kvar?” Det korta svaret är ja, absolut. Ett lite längre svar är att när det kommer just till B12 så är det superrelevant för alla som inte har tillräckligt med sköldkörtelhormon eller också för dig som har hypertyreos. Därför att det är en sån supervanlig brist. Och det kan ha en autoimmun orsak.

Eller det kan vara ett resultat av en förändrad mag tarmhälsa. Jag nämnde ju pernicös anemi. Och det är en sån vanlig orsak till B12 brist. Därför att då slutar kroppen tillverka det ett ämne som tarmen behöver för att ta upp B12. Så B12 är jätteviktigt. Järn behövs för bildning av sköldkörtelhormon absolut men också för konverteringen. Och ferritin är ju också då viktigt eftersom det speglar ju hur järndepåerna ser ut. Men, bara för att du har högt ferritin så betyder inte det att du inte har järnbrist. Krångligt, jag vet, men det är nämligen så att om vi samtidigt har inflammation så kommer levern att bilda extra ferritin för det är ett sådant inflammatoriskt protein som den bildar. Proteinet i sig är inte inflammatoriskt men det speglar inflammation, kan det göra. Så om du vet att du har inflammation eller egentligen alltid så är det viktigt att titta inte bara på ferritin utan titta brett. På flera mätvärden som signalerar hur det står till med järnet. Och selen, viktigt för bildningen. av hormon men även för konverteringen.

Och även en viktig antioxidant i kroppen i stort. Men däremot om du inte har någon sköldkörtel kvar så behöver du inte jod på samma sätt som tidigare. Men det betyder inte att jod är oviktigt. Det är till exempel viktigt för brösthälsa, immunförsvar och hud. Exempelvis såg forskarna i en observationsstudie att kvinnor som hade tillräckligt med jod och selen minskade risken för bröstcancer. Och sköldkörteln använder inte heller längre tyrosin, järn eller selen som sagt. Men de här har ju viktiga andra roller. Sköldkörteln använder inte heller aminosyran tyrosin men den har ju väldigt viktiga roller i kroppen för övrigt som för vårt psykiska välmående eftersom den även bygger dopamin, adrenalin som är dels adrenalin är ett av våra stresshormoner men ven ett ämne som behövs i hjärnan för att vi ska må bra psykiskt. Tyrosin bygger även melanin som är pigmentet i vår hud och det är även en byggsten i Coenzym Q10. En jätteviktig antioxidant. Så näringsämnena som är viktiga för sköldkörteln är viktiga på andra håll i kroppen också, vi kan inte helt bortse från dem.

Men de kommer inte längre påverka produktionen av sköldkörtelhormon. Jag vill också slå ett slag för alla de här tråkiga råden som syftar till att minska risken för folksjukdomar. Därför att vi med sköldkörtelsjukdom är överrepresenterade i de grupperna som får till exempel diabetes, psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdom och andra autoimmuna sjukdomar. Det blir extra viktigt för oss att vara uppmärksamma på att symtom som vi har kan komma från en annan diagnos. Och det blir förstås extra viktigt att förebygga ohälsa med hjälp av livsstilen. Det handlar alltså inte om bara själva körteln här utan om att ta hand om hela kroppen lite extra. Tack för att du har lyssnat på dagens avsnitt om att leva utan sköldkörtel. Jag hoppas att det nu är tydligt för dig att även om kroppen behöver hormon från medicin så gäller många av de vanliga hälsoråden fortfarande dig. Det vill säga rätt näring, tillräckligt med sömn, fysisk aktivitet och stresshantering gör skillnad. Och de länkar som jag har nämnt hittar du i avsnittets beskrivning.

Tack så mycket för den här gången!