#27 Jod

För att lyssna på avsnittet kan du söka efter ”Sköldkörtelpodden” i valfri poddapp eller lyssna direkt här!

Transkribering av avsnittet

Katarina Fornander
Hej och välkommen till Sköldkörtelpodden. Jag heter Katarina Fornander och är skribent här på förbundet. Ämnet för dagens intervju är jod och inget näringsämne är så tätt förknippat med sköldkörteln som just jod. Med all rätt eftersom det faktiskt ingår i våra sköldkörtelhormoner. Idag har jag bjudit in Madeleine Marcus och Isis Amer-Wåhlin för att prata om just jod och sköldkörteln. Madeleine arbetar som näringsterapeut enligt den funktionsmedicinska modellen sedan 1999. Inom funktionsmedicinen tar man hänsyn till många faktorer som genetik, kost, stress, näringsbalans, hormonell balans, miljö och livsstil. Målet är hela tiden att försöka hitta grundorsakerna till varför ett hälsoproblem har uppstått. Och sen finna hållbara lösningar till läkning. Madeleine arbetar tätt tillsammans med Isis Amer-Wåhlin, som är legitimerad läkare och specialist inom gynekologi och obstetrik. Hon har profilerat sig inom kvinnohälsa och funktionsmedicin. Isis är även grundare av kliniken 2Heal Medical i Stockholm, som startades 2019 med fokus på ett helhetsperspektiv på hälsa snarare än enbart symtomlindring.

Katarina Fornander
Välkommen till podden Madeleine och Isis.

Isis Amer-Wåhlin
Tackar.

Katarina Fornander
Och precis. Som vi sa i introduktionen så jobbar ni funktionsmedicinskt och jag tänker att många av lyssnarna är nyfikna på vad det innebär lite mer konkret. Så vill ni först bara berätta om hur ni jobbar på kliniken och kanske ta utgångspunkt i just en sköldkörtelpatient?

Isis Amer-Wåhlin
Ja, dels är ju funktionsmedicin, precis som du började med att beskriva, ett sätt att arbeta som tar sin utgångspunkt i att kroppen behöver ha optimala funktioner, alltså funka på ett optimalt sätt för att allting ska kunna läka och man ska må så bra som möjligt. Och med det sagt så går man ju liksom tydligt från att bara symtomlindra med ett läkemedel till att verkligen försöka undersöka rotorsaker till ohälsa och undersöka om man kan optimera på något sätt de grundorsakerna eller de grundproblemen som man hittar där till exempel autoimmunitet kan vara ett, näringsbrister kan vara ett annat. Och då kanske i kombination med en genetisk profil som gör att det blir väldigt ofördelaktigt och så blir man sjuk. Och det gäller ju inte minst för många med sköldkörtelsjukdom. Och utifrån det här perspektivet så blir det ju då också viktigt att se helheten, se kroppen som en helhet, se kroppen i relation till miljön man lever i och inte bara med tunnelseende som vi normalt sett arbetar i, åtminstone västerländsk sjukvård.

Isis Amer-Wåhlin
Titta på ett organ och bara se det organsystemet. Så att för mig som då kommer från en specialitet i den ordinarie vården där jag har arbetat, i hela mitt liv, så blev det väldigt tydligt när jag kom i kontakt med funktionsmedicin 2017 i USA, att om man verkligen använde sina kunskaper och satte ihop många kompetenser tillsammans, därför att vi läkare är ganska dåliga på nutrition och näring, vilket ju är Madeleines specialområde, men om man kan sätta ihop alla de här kompetenserna så kan man helt enkelt ta sig an helheten. Eftersom min specialitet handlar om kvinnors olika system så kanske jag var bättre lämpad än en kollega, en läkare som inte har en så bred specialitet att tänka just helhet. Vårt arbetssätt handlar om att patienten kommer in, träffar mig, vi har gott om tid för att prata om bakgrunden, de problem som finns. Vi har många provsvar där jag kan göra en analys och identifiera potentiella rotorsaker till problemen. Jag har ju också möjlighet eftersom jag har en läkarutbildning att fördjupa mig i vilka läkemedel man tar, hur funkar de läkemedlen och den här kombinationen gör ju att jag kan följa föreslå en väg vidare där jag skulle säga att det i 100 % av fallen också blir en närings och nutritionsfråga så att Madeleine blir den man träffar efter mig.

Isis Amer-Wåhlin
Sen försöker vi guida den här patienten över ett antal månader därför att återställa kroppens funktioner kan man inte göra på ett eller två besök, utan det kräver en livsstilsförändring, det kräver kunskap och det försöker vi erbjuda då över längre tid. Sen har vi hos oss olika medicinska kompetenser, för att vi läkare är ju trots allt traditionellt utbildade där vi har vissa områden som är väldigt nischade. Vi har till exempel en psykiater hos oss som är väldigt värdefull för att han har kompetens om specialläkemedel som jag inte kan. Vi har en psykoterapeut därför att många patienter har behov av samtal, stöd och så vidare. Så vi har försökt sätta ihop en grupp. kompetenser under vårt tak som kan hjälpa många patienter.

Katarina Fornander
Och just näringsbiten då, Madeleine, hur jobbar du som näringsterapeut funktionsmedicinskt med en sköldkörtelpatient? Och kanske nämna något lite om vad en näringsterapeut gör? Det kanske inte är alla som vet det? Ja, okej, jag börjar med den sista frågan.

Madeleine Marcus
Ja, för det kan vara lite olika nämligen. Jag är utbildad, blev färdigutbildad näringsterapeut 1999 och gick i den första klassen för näringsterapeuter i Sverige. Det var Peter Wilhelmsson som tog hit funktionsmedicinen och kallade och då fick vi då kalla oss för näringsterapeuter. Men en näringsterapeut kan jobba på väldigt många olika sätt. Vissa jobbar bara med en viss typ av analyser och stannar där. Andra jobbar inte med kosten, andra jobbar kanske bara med kosten och så vidare. Så det är lite olika hur en näringsterapeut jobbar. Jag skulle väl säga att jag jobbar så brett det bara går. Så jag jobbar med alla typer av tester och även vanliga blodtester och försöker titta på alla aspekter av vad som påverkar en människa. Men av hänsyn till hur mycket tid man har att lägga ner på ett möte så är det så att i första hand handlar det om kosten i början tills varje person har hittat sitt sätt att äta som fungerar för dem, men det brukar vara en stor fråga de första månaderna. Att både hitta hur man ska äta och må bra på det och gilla att äta det.

Madeleine Marcus
Så mycket handlar om utbildning kring kosten och det är en viktig fråga för att idag äter vi inte så bra som vi behöver göra i regel för att ha en bra hormonell balans eller må bra i kroppen. Och det finns väldigt mycket felaktig information skulle jag väl säga om vad som faktiskt är hälsosamt. Så det är oftast en stor fråga i början för mig och sen när tid finns så kan vi titta mera på miljö och det är också en väldigt viktig fråga för det kan finnas mögel eller kemikalier eller en väldigt stressfull miljö eller sånt som har stor betydelse och påverkar. Men också självklart om fysisk aktivitet och sömn, det är också jätteviktiga frågor för att det ska fungera i kroppen. Men det som brukar ta mest tid i början är just kosten. Och jag har väl också specialiserat mig mycket på hur olika livsmedel påverkar olika funktioner i kroppen och mycket om växtkemikalier. Som det finns i alla växter. Det finns två miljoner kända sådana. Och många som försöker äta en hälsosam kost får i sig väldigt mycket av vissa växtkemikalier som de kanske inte förstår är ogynnsamma för dem.

Madeleine Marcus
Så mycket handlar om att informera. Men första gången som en patient kommer till mig, då har de i regel varit hos Isis först. Och det allra vanligaste om det handlar om sköldkörtelpatienter, det är att de redan medicinerar när de kommer till oss. Och det är också vanligt att de har gjort kompletterande tester som jag sen går igenom efter besöket hos Isis. Isis har rekommenderat det, vi kan båda förstå de här provsvaren så jag brukar tolka dem och förklara dem och ta hänsyn till dem när jag lägger upp en behandlingsplan. Behandlingsplanen den består i början av som sagt mycket kring kost men också kring stödjande kosttillskott, ofta näringsämnen. Och sen så kanske det är så att man vill komplettera ytterligare med tester framöver sen, men många gånger kan man klara sig ett tag på all den här informationen som man har fått i de här två första besöken.

Katarina Fornander
Jag blir nyfiken när du nämner de här växtkemikalierna, därför att till exempel broccoli och soja brukar nämnas i samband med sköldkörteln. Här är det något särskilt som du säger till sköldkörtelpatienter vad gäller de här växtkemikalierna.

Madeleine Marcus
Ja, det gör jag. Det stämmer ju att de räknas ju till goitrogena livsmedel som kan störa jodfunktionen. Så det informerar jag om och det är viktigt att… eller jag rekommenderar ju faktiskt ofta kålväxter men de behöver vara tillagade eller syrade för att minska på den här goitrogena effekten. Sen finns det ju andra ämnen som påverkar kroppen, som lektiner finns det ju flera hundra olika sådana. Gluten är ju ett sådant vanligt lektin. Som man vet bidrar till att man får en ökad genomsläpplighet i tarmen ganska snart. Det finns också många antinutrienter, sådant som hindrar näringsupptag som fetynsyra och oxalater. Proteashämmare som finns i soja också. Så det är viktigt att man får lite koll på så att man inte råkar äta väldigt mycket av det här, för då får det betydelse för hur man mår.

Katarina Fornander
Tack! Och Isis, du nämnde hur en läkare jobbar generellt inom funktionsmedicin eller hos er. Men gör du någonting speciellt om du misstänker sköldkörteln eller vet att det är sköldkörteln?

Isis Amer-Wåhlin
Ja, alltså jag. Som jag nämnde så har vi lite samma ingång för alla patienter oavsett vilket problem som patienten söker för. Så vi har ju ett om. omfattande blodprovspaket där vi också undersöker autoimmunitet. Och det som kanske är speciellt då är ju att jag pratar med en sköldkörtelpatient om vad det innebär att ha autoimmuna problem. Och många utav de som kommer till oss de vet inte ens vilken typ av problem de har i sköldkörteln. Så det blir liksom den första insatsen att förklara. Att ta reda på och det ser ju vi ofta i våra blodprover och att förklara vad det innebär att ha en autoimmun problematik. Och sen pratar jag mycket om vad näringsämnen på olika sätt betyder för sköldkörteln och inte heller det är särskilt känt. Så att även där är det liksom ganska stor insats att prata kring sköldkörteln, förstå bakgrunden till sjukdom, sätta in näringsämnen och kost i ett perspektiv och sen ta det vidare. Dessutom innebär ju autoimmunitet att det finns en möjlighet, en stor risk att man har ett problem i mage och tarm, vet vi ju.

Isis Amer-Wåhlin
Och därför blir det oftast nästa steg med vi kan ju kartlägga tarmfloran och undersöka förutsättningarna i tarmen med våra funktionsmedicinska tester. Så det är ju ett exempel på ett test som de ofta då har gjort när de sedan träffar Madeleine.

Katarina Fornander
Då tänkte jag vi ska gå in lite mer i detalj på dagens ämne som är jod. Vilka vanliga missuppfattningar skulle ni säga att det finns om jod?

Madeleine Marcus
En vanlig missuppfattning är att vi får i oss allt jod som vi behöver via kosten. Och joderat bordsalt. Men det får vi inte längre, eller det kanske vi aldrig har fått i vissa sammanhang. Det beror på var man bor och vad man äter förstås. Men jodet i saltet förångas väldigt lätt och även vid matlagning så det är svårt att veta vad som egentligen finns där. Det finns säkert en liten mängd ändå som täcker det allra viktigaste behovet som är RDI. Men jod behövs för alla kroppens celler och alla hormoner och i synnerhet sköldkörteln. Sköldkörteln kan ju vara den som snabbt drar åt sig jod men sen kan det gå förlorat så att det inte räcker till bröst och äggstockar och sånt. Och sen så har vi också ett högre behov av jod idag än vad vi hade förr. Därför att vi exponeras mycket för brom som är också ett flamskyddsmedel. Finns i elektronik, möbler. kläder, madrasser, inredning och så. Och sen även fluor som också konkurrerar med jod. Som vi har i tandkräm, tack och lov inte har något fluoriderat vatten här i Sverige i alla fall.

Madeleine Marcus
Men många använder också fluor-munskölj och fluortabletter och sånt som kan vara väldigt skadligt för oss. Så ju mer vi exponeras av framförallt de här två ämnena desto högre blir vårt behov av jod också. Så det tänker de flesta inte på. Och det är ju jättesvårt att veta hur mycket vi exponeras av brom till exempel, men det finns urintester som mäter både brom och fluor och klor och jod och selen som vi kan använda oss av. För att få en idé om hur stort behovet är.

Katarina Fornander
Och hur jobbar du då rent näringsterapeutiskt med en patient kring just intaget respektive upptaget av jod?

Madeleine Marcus
Ja, när någon kommer första gången så är kanske inte jod det allra första jag tänker på, även om det är en sköldkörtelpatient. Så det beror på hur situationen ser ut. Så nummer ett är att först försöka få en kost som stödjer hälsan och hjälpa avgiftningssystemet. Sen så är det ju självklart bra att äta jodrik mat, men det är ju främst i saltvattenfisk och skaldjur och alger. Och att äta stora mängder av det brukar jag inte rekommendera för att det är så mycket föroreningar i haven också. Så en viss mängd och jag brukar också rekommendera från vilka vatten man kan ta fisken ifrån och hur mycket man ska äta av det för att inte råka få för mycket av tungmetaller och mikroplaster och kemikalier. Det kan också vara så som med alger till exempel att det är väldigt mycket brom i dem så att det är inte en säker källa ändå. Så när det är dags att börja tänka på att stödja med jod så använder jag kosttillskott, främst kaliumjodid.

Katarina Fornander
Hur tänker du kring sötvattenalger som spirulina och klorella?

Madeleine Marcus
Det är inget jod att tala om tyvärr. Men de var bra på andra sätt.

Katarina Fornander
Ja, för det hör man ju ibland att patienter blivit rekommenderade att undvika dem också. Men då är det alltså en vanlig missuppfattning att man behöver undvika dem.

Madeleine Marcus
Det beror på hur de är framställda. Oftast så odlar man ju de här algerna. Så det finns det en viss kontroll över det och det har ju hänt att spirulina har varit förgiftat. Men jag ser inte att…  jag har aldrig någonsin rekommenderat spirulina till en sköldkörtelpatient. Och jag gör det sällan i andra sammanhang också, så det är inte en så stor fråga för mig.

Katarina Fornander
Jag förstår. Men jag tänkte att vi skulle prata om råd till lite olika patientgrupper kring jod, eftersom det kan ju finnas olika saker man behöver tänka på beroende på vad man har för problematik i grunden. Och vilka konkreta råd brukar ni ge till någon som just har hypotyreos, det vill säga underfunktion i sköldkörteln?

Madeleine Marcus
Så återigen då så är först att lägga grunden med kost och miljö och näring. Men där är det också viktigt att ta in jod eftersom det är en viktig komponent av sköldkörtelhormon. Och det är inte ovanligt att man kan sänka sin Levaxindos om det är det man tar, om man tar jod. Hur jag gör det är att jag jobbar med att över tid öka på joddoseringen. När man tar jod så kan man också få en avgiftning av både en del tungmetaller och även den här fluor och brom. Om det går lite väl snabbt så kan man bli dålig av det. Och jag tycker också att det är viktigt att man grundar med selen för det stödjer avgiftningen och det minskar också risken att man kanske råkar elda på en autoimmun reaktion för att man tar jodtillskott.

Katarina Fornander
Och hur doserar du, eller är det individuellt från patient till patient?

Madeleine Marcus
Ja, det är det. Ja, det är väldigt individuellt. Det beror faktiskt på hur man mår. I början kan det också vara så att TSH går upp när man tar jod. Så man kan inte bara gå på provsvar, men det är viktigt att man ändå testar regelbundet, stämmer av med symtom regelbundet. Jag har även utarbetat ett temperaturdiagram som man kan använda sig av, vare sig man tar tempen i munnen eller i baken eller under armen, för att få en liten vägledning om hur det går. Nu regleras ju temperaturen av infektioner och toxiner också, men det kan ändå vara ett verktyg av flera för att se hur det går.

Katarina Fornander
Och om du träffar en patient med hypertyreos, tänker du något särskilt kring jod där, alltså överfunktion i sköldkörteln istället?

Madeleine Marcus
Ja, jag skulle inte börja med jod direkt. Jag skulle jobba med att få ner orsaken till inflammation och autoimmunitet. Och sen försiktigt tillföra jod, mycket långsammare än vid hypotyreos.

Katarina Fornander
Och varför då?

Madeleine Marcus
För att jag har lärt mig, jag vet inte om det stämmer, men jag är ju väldigt försiktig. Jag har lärt mig att det kan elda på hypotyreos att ta jod. Så jag skulle bevaka det mycket hårdare än vid hypotyreos.

Katarina Fornander
Och om man har opererat eller strålat sig i sköldkörteln, det vill säga man har ingen sköldkörtel som egentligen producerar några hormoner. Hur tänker du kring jod för den patienten?

Madeleine Marcus
Det är viktigt för dem eftersom jod behövs för alla celler i hela kroppen,

Katarina Fornander
Och salt nämnde du lite grann och det är ju en jättevanlig fråga när man tar upp ämnet jod. Vilket salt ska man välja? Är det giftigt med joderat salt? Eller hur brukar du svara på saltfrågan?

Madeleine Marcus
Jag brukar rekommendera oraffinerat havssalt i första hand. Jag vet att det är väldigt lite jod i det men det är minst 70 andra mineraler däri. Tar man ett vanligt joderat bordssalt är det tre mineraler så jag tycker att det är bättre att lägga till jod separat än att lägga till 67 andra mineraler. Och saltet i sig, natriumet, stödjer också jodets funktion. Så det är så jag brukar rekommendera.

Katarina Fornander
Jag förstår. Så det är egentligen inte någonting emot joderat salt i sig, mer än att du tycker att det känns lite mineralfattigt?

Madeleine Marcus
Ja, det är inte ovanligt att det är någon klumpförebyggande medel i som inte är så hälsosamt också.

Katarina Fornander
Just det. På nätet så kan man ju läsa mycket om olika protokoll för sköldkörtelhälsa och även protokoll där jod har en ganska central roll. Hur ser ni båda på tanken om att behandla sköldkörtelsjukdom antingen med nästan inget jod eller istället väldigt mycket jod?

Madeleine Marcus
Som jag ser på det, jag har läst protokollen och jag lär mig av dem, men jag följer dem inte. Utan varje individ måste, man måste ta hänsyn till varje individ. Jag har aldrig jobbat med megadoser med jod ska jag väl ärligt säga, även om jag har läst om det.

Isis Amer-Wåhlin
Och jag håller absolut med. Det är ju ganska kontroversiellt att göra på något annat sätt, men det har ju funnits rätt mycket olika skolor här. Så jag håller med om det Madeleine säger.

Katarina Fornander
Och avslutningsvis då om jag får passa på att fråga er en generell fråga, eftersom jag vet att ni har behandlat många sköldkörtelpatienter. Vilka är era viktigaste råd till någon med sköldkörtelsjukdom som får behandling, läkemedelsbehandling, men trots det inte mår bra?

Madeleine Marcus
Om jag ser till, om det är våra patienter som trots behandling inte mår bra så skulle jag vilja säga att det tar tid att hitta fram till välmående och även om man då medicinerar så kan man behöva laborera med olika mediciner, olika doser och hur man tar det. Och sånt tar tid att hitta någon slags jämvikt i. Efter varje ändring. Och det tar ju också tid att arbeta med kost och näringsbalans och det kan också ta tid att hitta om det finns andra faktorer som ligger bakom, som kanske finns i miljön, som man i första hand inte tittar på. Det är klart att vi vill ju titta på så mycket som möjligt, men det är få som gör så många tester i början. Utan man lägger till ett test i taget i regel. Man börjar med blodprover och något funktionsmedicinskt test och sen så kanske man lägger till ett gentest för att se hur den här personens förutsättningar att hantera både sköldkörtelhormonbehandling och hur sköldkörtelns förutsättningar är. Det kanske man lägger till. Allt det här tar ju lite tid. Och jag har ju själv haft Hashimotos.

Madeleine Marcus
Så jag vet hur lång tid det tog för mig att hitta rätt. Det tog faktiskt 10 år. Fast jag var näringsterapeut. Så lång tid är det väl ingen som stannar hos oss här. Och genom åren så lär vi oss mer och mer också. Och det finns bättre och bättre tester att ta.

Isis Amer-Wåhlin
Jag vill bara lägga in att funktionsmedicin internationellt är väldigt testtungt. Man lägger ofta väldigt mycket resurser på att ta olika tester. Men vi har ju ett svenskt arbetssätt, så vi testar utifrån indikation. Alltså försöker klara oss så långt vi kan på vår långa kliniska erfarenhet. Och så lägger vi i tester där det kan ge oss avgörande information för att gå snabbare fram. Eller där vi kanske kör fast kliniskt och vi får inte den förbättring som vi förväntar oss. Där använder vi tester. Så jag skulle säga att det viktigaste uppdraget vi har är att patienten får kunskap och förstår hur kroppen fungerar och hur man kan arbeta med sitt tillstånd.

Katarina Fornander
Och har ni något råd till en patient som kanske inte har möjlighet att komma till er? Någonting som ni vet brukar fungera bra för många och som man kan börja med?

Isis Amer-Wåhlin
Då tänker jag att de allmänna råden om livsstil. Man kommer väldigt långt och hålla sig borta från processad mat. Ta tag i sin stress och sociala situation så att man mår bra, röra på sig, det är ju grundläggande bitar. Och sen kanske då om man har något ytterligare problem förutom den misstänkta sköldkörtelsjukdomen, se till att man undersöker förutsättningarna för mage tarm till exempel, för det är ju jätteviktigt att det fungerar för att resten av kroppen ska fungera. Jag vet inte vad du säger Madeleine?

Madeleine Marcus
Ja, jag håller helt med. Och jag skulle väl säga att de flesta med hypotyreos till exempel är kvinnor. Och kvinnor är också de som är sämst på att äta animaliskt fett och protein. Så de allra flesta skulle må bra av antagligen att öka det intaget.

Katarina Fornander
Tack så jättemycket till er båda för att ni tog er tid att komma hit idag. Tack så mycket.

Madeleine Marcus
Tack själv.

Isis Amer-Wåhlin
Tack.