ATA:s uppdaterar riktlinjer om sköldkörtelvård och graviditet
Publicerad:
Minskat fokus på TPO-antikroppar samt en uppmaning att avvakta behandling vid milda avvikelser och subklinisk hypotyreos. Det är några av nyheterna i de amerikanska riktlinjerna för sköldkörtelhälsa vid graviditet.
American Thyroid Association har släppt nya riktlinjer om sköldkörteln för gravida. Uppdateringen bland annat ett ökat fokus på att vänta med behandling vid små avvikelser i sköldkörtelprover eller subklinisk hypotyreos – istället uppmanas till att över tid upprepa provtagning, subklinisk hypotyreos behandlas inte automatiskt för att patienten har TPO-antikroppar, samt större betoning på patientinformation och delat beslutsfattande efter graviditet.
2025 granskade Sköldkörtelförbundet den svenska sköldkörtelvården under graviditet – läs rapporten här.
Viktiga nyheter i ATA:s riktlinjer om sköldkörtelsjukdom före, under och efter graviditet (2026)
- Bedömningen av sköldkörtelfunktionen under graviditet: Riktlinjerna betonar vikten av graviditetsanpassade referensvärden. Det är normalt att TSH sjunker i början av graviditeten för att sedan stiga igen. T4 kan gradvis minska under de senare delarna av graviditeten medan T3 förändras mindre.
- Inget införande av screening: ATA väljer att inte införa allmän screening av gravida för att upptäcka sköldkörtelsjukdom.
- Test av jodstatus: ATA påpekar att det fortfarande inte finns något tillförlitlig test som kan mäta en persons långsiktiga jodstatus. Därför behöver vården i stället beakta riskfaktorer för jodbrist. Läs mer om hur du kan ta reda på ditt behov av jod här.
- Subklinisk hypotyreos och milda avvikelser i provsvar: Kvinnor som har normala sköldkörtelvärden men positiva TPO-antikroppar rekommenderas inte längre behandling med levotyroxin enbart på grund av infertilitet, planerad fertilitetsbehandling eller upprepade missfall.
- För kvinnor med positiva TPO-antikroppar rekommenderas regelbundna kontroller av sköldkörtelfunktionen inför graviditet, eftersom risken att utveckla hypotyreos ökar.
- Vid subklinisk hypotyreos betonas vikten av att upprepa proverna för att säkerställa diagnosen innan behandling påbörjas.
- TPO-antikroppar används inte längre som en avgörande faktor för beslut om behandling med levotyroxin vid subklinisk hypotyreos under graviditet.
- Bedömning vid Graves sjukdom: Vid Graves sjukdom lyfts mätning av TSH-receptorantikroppar (TRAK) fram som ett viktigt stöd för att bedöma när tyreostatika kan avslutas med minsta möjliga risk för återfall.
- Operation av sköldkörteln: Om en gravid kvinna behöver opereras för sin sköldkörtelsjukdom rekommenderas operation när den medicinskt behövs, helst under graviditetens andra trimester.
- Sköldkörtelcancer: Vid sköldkörtelcancer rekommenderas i stort sett samma medicinska bedömningar under graviditet som utanför graviditet, eftersom sköldkörtelcancer ofta har låg risk.
- Information efter förlossningen: Efter förlossningen betonar riktlinjerna vikten av att patienter får tydlig information om symtom, förlopp och behandling vid postpartumtyreoidit (inflammation i sköldkörteln efter graviditet).
- Amning: Riktlinjerna innehåller även mer detaljerad information om amning i samband med diagnostik eller behandling med radioaktiva läkemedel vid Graves sjukdom eller sköldkörtelcancer.
Grundläggande skillnader mot svenska riktlinjer
En stor skillnad i svenska riktlinjer är att Socialstyrelsen och SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) rekommenderar allmän screening tidigt i graviditeten (vecka 5-8), vilket inte är praxis globalt sett och skiljer sig från ATA:s mer riskbaserade syn.
ATA utgår fortfarande från riskfaktorer för att avgöra vem som ska testas under graviditet, medan de svenska riktlinjerna bygger på test av både TSH och fritt T4, samt snabb dosökning av tyroxin när graviditet konstateras.
Jämlik vård även i graviditeten
Svenska riktlinjer utgår från att tidig upptäckt och behandling är centralt, snarare än risken att gravida överbehandlas för brist på sköldkörtelhormon. Oavsett, ställs i båda fallen höga krav på att provtagning sker i rätt tid och att uppföljningen fungerar i praktiken.
För svensk del är därför det viktigaste att genomföra det som redan rekommenderas av SFOG och Socialstyrelsen mer jämlikt i hela landet, med tydliga rutiner, tydlig ansvarsfördelning och bättre patientinformation. Vår rapport från 2025 visar att vården i dag inte är jämlik och att gravida får olika handläggning beroende på region. Sköldkörtelvård vid graviditet bör ingå i Socialstyrelsens kommande kunskapsstöd för vården vid sköldkörtelsjukdomar.
