B12-brist – Vanlig orsak till trötthet vid sköldkörtelsjukdom

Publicerad: 27 oktober 2025

Kvarstående symtom trots behandling för din sköldkörtel? En vanlig men ofta förbisedd orsak är brist på vitamin B12.

Forskning visar att upp till hälften av personer med sköldkörtelsjukdom har låga eller gränslåga B12-nivåer – värden som kanske inte räknas som ”uttalad brist” men som ändå kan påverka din energi, koncentration och allmänna välmående. 

Det beror bland annat på att sköldkörtelsjukdom kan påverka tarmens förmåga att ta upp B12, och många av oss har samtidigt andra autoimmuna tillstånd som ytterligare ökar risken.

Symtom på B12-brist

Brist på vitamin B12, eller kobalamin som det också kallas, kan ha många symtom, och flera av dem överlappar med symtom på för höga eller låga nivåer av sköldkörtelhormon. 

• Trötthet och svaghet
• Blek och/eller gul hud
• Domningar och stickningar
• Kognitiva besvär
• Munsår och/eller tungsveda
• Hjärtklappningar
• Humörsvängningar
• Huvudvärk
• Snabb andning och/eller andfådd
• Synproblem
• Matsmältningsbesvär 

Blodprover för B12-brist

• B12-värde. Kallas i provsvaret “kobalamin” och mäter B12 i blodet. 
• Holotranskobalamin. Säkrare prov för nivåerna av tillgängligt B12. Införs successivt i vården som standard för att mäta B12. 
• Metylmalonat. En aminosyra som ökar i kroppen när du inte har tillräckligt med B12.  
• Homocystein. Även denna ökar när du inte har tillräckligt med B12.
• Blodstatus. Undersöker om du har tillräckligt med röda och vita blodkroppar. Följande är alla exempel på värden som sjunker med för lite B12: 
  • Hemoglobin

• Trombocyter 
• MCV (mean corposcular volume)
• Erytrocyter

Får du med sköldkörtelsjukdom lättare B12-brist? 

En norsk studie från 2024 konstaterar att 26 procent av patienter med hypertyreos hade låga B12-värden. Många trots att de fick behandling för vitaminbrist. 

Forskarna såg i en studie som gjordes 2022 att ungefär en tredjedel av patienterna med tydlig hypotyreos och nästan hälften av dem med subklinisk hypotyreos  hade låga B12-nivåer. Även om uttalad brist inte var vanligare än hos friska personer, hade betydligt fler med sköldkörtelsjukdom gränslåga värden – nivåer som kan vara för låga för att vi ska ha optimala energinivåer.

Orsaker till lågt B12 vid sköldkörtelsjukdom

Svårt att ta upp B12 – Om du får låga sköldkörtelhormonnivåer eller nedsatt tarmhälsa (t.ex. vid förändrad tarmflora, celiaki, andra autoimmuna sjukdomar), kan B12-upptaget försämras. En viktig orsak är att utsöndringen av magsyra minskar, något som är nödvändigt för att upptaget ska fungera optimalt.

Andra autoimmuna sjukdomar– De allra flesta som har hypo- eller hypotyreos har en autoimmun sköldkörtelsjukdom ( Hashimotos eller Graves). Då har du ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar som påverkar magen (till exempel perniciös anemi eller celiaki) vilket kan ge B12-brist.

Symtomöverlappning – Trötthet, muskelsvaghet, neurologiska symtom kan både bero på sköldkörtelsjukdom och på B12-brist. Det gör det extra viktigt att utreda om B12-brist kan vara en del av orsaken till kvarstående symtom trots behandling.

Läkemedel och påverkan på upptag – Vissa mediciner som är vanliga att ta samtidigt som du har sköldkörtelsjukdom, till exempel metformin, protonpumpshämmare, kan påverka upptaget av B12.

Lågt intag av B12. Många med sköldkörtelsjukdom vill påverka sina symtom med kosten. En del kvinnor följer en diet eller äter en kost som innehåller lite B12. Det handlar om vegansk och vegetarisk kost. B12 finns främst i animaliska livsmedel och äter du inte dessa är det extra viktigt att följa dina nivåer. 

Vad är ett bra provsvar? 

Det är svårt att ange exakta värden eftersom de varierar mellan olika lab. Generellt nöjer sig ofta vården även med relativt låga värden, så länge de inte visar brist. Det kan göra att du får veta att du har normala värden men i själva verket skulle ha nytta av att öka dina nivåer. Forskning visar att det optimala värden är snarare i det högre spannet av referensvärdet.

Att öka dina B-12-nivåer

Tillskott av B12 har få biverkningar. Det finns flera alternativ för att öka dina B12-nivåer:

1. Ett vanligt förstahandsval är högdos oral tablett (studier använder ofta omkring 1 000-2 000 µg per dag) — det fungerar för många som inte har stora problem med upptaget. 
2. Sugtabletter (sublinguala lozenges) som löser upp under tungan; vanligt är omkring 1 000 µg per dag — låt tabletten smälta helt för bästa effekt.
3. Injektioner förskrivs av vården. 

Krockar B12 med Levaxin? 

Det finns ingen studie som visat att tillskott av B12 kan påverka upptag av Levaxin. Men regeln om att ta Levaxin eller andra läkemedel som innehåller sköldkörtelhormon på tom mage och sedan vänta i 45 till 60 minuter gäller ändå. Läs mer om upptag av läkemedel med sköldkörtelhormon.

Former av B12 

Även om vården oftast förskriver B12 i formen cyanokobalamin, kan metylkobalamin eller hydroxokobalamin vara värda att diskutera med din läkare.

Cyanokobalamin är som sagt vanligast att få på recept. Denna form används inte av cellerna utan den behöver omvandlas i kroppen till mer aktiva former. En del klarar av det bra och behöver inte titta på alternativ. 

Metylkobalamin är den aktiv form av B12 som används i cellerna. Det är inte ovanligt att ha genetiska svårigheter att omvandla B12 till denna form. Därför har många nytta av att välja denna form som tillskott. 

Hydroxokobalamin är ytterligare en typ av B12-tillskott och är steget innan metylkobalamin. Den kan du ha nytta av om du märker att du får nya symtom av metylkobalamin, vilket beror på att den är för aktiverande för vissa. Återigen hänger det ihop med genetiska skillnader i omsättningen av B12. 

Uppföljning

Efter cirka 2–3 månader är det klokt att be om eller boka ny provtagning för att kontrollera att nivåerna stigit och att du mår bättre — tillsammans med din vårdgivare kan du sedan justera behandlingens form eller dos vid behov.