Debattartikel: Ett nationellt kunskapsstöd är bara början

Publicerad: 14 augusti 2026

Antalet personer som behandlas med Levaxin har ökat över tid. Inför valet 2026 behöver kommande regering ta ansvar för att uppdraget om ett nationellt kunskapsstöd för sköldkörtelsjukdomar blir evidensbaserat, patientnära och faktiskt införs i hela landet.

I dag syns en tydlig utveckling där allt fler människor behandlas för sköldkörtelsjukdomar, framförallt hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln. En halv miljon svenskar lever med diagnosen, enligt Socialstyrelsens siffror. Socialstyrelsens lägesrapport 2026 visar att kvinnors förtroende för hälso- och sjukvården fortsätter vara lägre än mäns. Det är en signal som måste tas på allvar, inte minst eftersom sköldkörtelsjukdomar till största del drabbar kvinnor.

Regeringen har meddelat att ett nationellt kunskapsstöd för sköldkörtelsjukdomar ska tas fram. Det är ett viktigt steg som Sköldkörtelförbundet välkomnar, men innehållet och genomförandet blir avgörande. Tidigare erfarenheter visar att det inte räcker att endast ta fram riktlinjer, implementeringen går ofta för långsamt. Det nationella vårdprogrammet för hypertyreos, överfunktion i sköldkörteln, är ett tydligt exempel där införandet har varierat kraftigt mellan regioner. Det kom för nästan fyra år sedan och nu pratas det om revidering, innan det knappt hunnits testas i regionerna.

Tre insatser krävs i framtagandet av kunskapsstödet för att det ska få effekt:
1. Patientperspektivet måste genomsyra hela arbetet. Personer med sköldkörtelsjukdomar vittnar om bristande uppföljning, ojämlik vård och låg förståelse för symtomens påverkan på vardagen.
2. Samsjuklighet bör inkluderas. Sköldkörtelsjukdomar förekommer ofta tillsammans med andra kroniska sjukdomar och tillstånd, vilket kräver en mer sammanhållen vård än i dag.
3. Regeringen och regionerna behöver redan nu planera för implementeringen. När kunskapsstödet är klart i december 2028 måste vården vara redo. Det kräver resurser för utbildning, implementering och en tydlig process.

Samtidigt sänds motsägelsefulla signaler från regeringen. Satsningar på kvinnors hälsa lyfts fram, men i den senaste nationella budgeten har det gjorts nedskärningar på området. Dessutom ser vi att läkemedel som riktar sig till kvinnor tas bort från högkostnadsskyddet, exempelvis östrogenspray. Det undergräver förtroendet och försvårar en jämlik vård.

Regionerna har ett stort ansvar, det är där riktlinjer blir verklighet. Om kunskapsstödet inte prioriteras riskerar skillnaderna i vård att bestå eller till och med öka.

Till regionens beslutsfattare: Hur säkerställer ni att det kommande kunskapsstödet inte blir ännu ett dokument som stannar på papperet, utan en faktisk förbättring för alla som lever med sköldkörtelsjukdom?

Anna-Maria Watz, ordförande för Sköldkörtelförbundet