Hitta rätt kost för sköldkörteln

Är du nyfiken på kost som ett sätt att minska symtom och få mer energi? Det finns inte ett facit på hur du ska äta om du har sköldkörtelsjukdom. Snarare finns det några idéer om var du kan börja för att finna en kost som passar dig. 

Att leva med sköldkörtelsjukdom kan göra det svårt att veta vad du bör äta, särskilt om du försöker hantera kvarstående symtom trots behandling. Men vad är egentligen rätt kost? Det korta svaret är: Det finns ingen ”rätt” kost som vetenskapligt kan rekommenderas. Du får prova dig fram.” Det långa svaret får du nedan. 

Några riktlinjer för en sköldkörtelvänlig kost 

Här är några principer att hålla dig till när du väljer kost för din sköldkörtel. 

1. • Var beredd på att prova dig fram. Vissa behöver kolhydrater för energi, andra svär på att en kost med lite kolhydrater är det bästa som hänt dem. Någon mår toppen med spannmål, en annans mage vägrar vara lugn utan glutenfri kost. 
   • Lite i taget ger förändringar som håller. Strikt kaloriräkning eller hårda dieter är ofta destruktivt. Istället kan du steg för steg införa vanan att äta rikligt av god och näringsrik mat.
   • Fokusera på att stabilisera blodsockret. Det är mycket vanligare bland oss med sköldkörtelsjukdom – både hypotyreos och hypertyreos – att ha problem med att reglera blodsockret (1,2). Då får vi svårare att ha den energi vi behöver under dagen. Se därför till att hålla ett bra blodsocker. 
   • Fyll på med näring. Kosten behöver vara näringsrik eftersom vi av flera skäl har lättare att få näringsbrister. Näringsämnen som B12, jod eller järn är viktiga att få i oss för energi, immunförsvar och sköldkörtel (3). 
   • Välj antiinflammatoriska livsmedel. En antiinflammatorisk kosthållning med fokus på omega-3-rika livsmedel, antioxidantrika grönsaker och bra proteinkällor ger förutsättningar för minskade symtom. Många märker också skillnad när de undviker processat socker, gluten och industriella oljor. (3)

Vad säger forskningen? 

Forskare har gått igenom alla studier som undersökt hur kost kan påverka den vanligaste formen av hypotyreos, Hashimotos sjukdom. De tittade på nio olika studier där man prövat olika kostförändringar som att utesluta gluten eller laktos, minska kaloriintaget, tillskott av svartkummin eller minska på jod.

Resultaten visade att flera av förändringarna kunde hjälpa – särskilt att ta bort vissa livsmedel som gluten och laktos, eller att äta mindre kalorier. Däremot såg man ingen förbättring av att minska på jod.

Slutsatsen är att kost kan vara ett stöd vid Hashimotos, men eftersom alla människor är olika och har olika näringsbehov, behövs mer forskning för att kunna ge tydligare rekommendationer (4).

Men gluten då? 

Att äta glutenfritt är den kostförändring som många menar är mest effektiv. Patienter och erfarna kliniker berättar om att det kan göra stor skillnad att utesluta gluten för hur du mår om du har sköldkörtelsjukdom.

En genomgång av flera studier som gjorts indikerar att du kan ha fördel av att utesluta gluten även om du inte har celiaki. Forskarna spekulerar i att den minskning av antikroppar och autoimmunitet som ses vid glutenfri kost beror på lägre förekomst av läckande tarm. Men forskarna påpekar samtidigt att mer studier behövs (5). Läs mer om gluten och sköldkörteln här.

Kost och ytterligare autoimmun sjukdom 

Röster höjs mer och mer för att alla med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar ska bli screenade för andra autoimmuna sjukdomar. En studie från december 2024 visar exempelvis att 1 av 6 patienter med Graves har ytterligare en autoimmun sjukdom (6). Och flera av dessa autoimmuna sjukdomarna har koppling till näringsbrister. Det gäller särskilt perniciös anemi, celiaki samt inflammatoriska tarmsjukdomar. Har du näringsbrister som B12-brist eller järnbrist är det viktigt att du får möjlighet att verkligen utreda varför det är så.  

Goitrogena och andra ämnen som stör sköldkörteln

”Goitrogen” är ganska roligt att säga, men betydelsen av det är mindre kul. Ämnen som finns i en del livsmedel och kan hindra en eller flera aspekter av sköldkörtelhälsa. Till exempel har du kanske hört att broccoli och andra kålväxter skulle vara skadliga för sköldkörteln, men forskning visar att man behöver äta orimligt stora mängder för att det ska ha någon hämmande effekt (7). 

Soja framhålls ibland störa sköldkörtelhormoner men det är ännu oklart exakt vilken det har. Att det kan störa upptaget av sköldkörtelmedicin är däremot fastställt. Väljer du att äta soja behöver du vänta med det till 4 timmar efter ditt intag av levithyroxin (t.ex levaxin) eller liotyronin samt kombinationspreparat (8).  

Ämnen som kan hämma sköldkörteln:

• Isoflavoner: Binder till samma receptorer som sköldkörtelhormon
• Goitrogener: Kan störa jodupptaget
• Fytoöstrogener: Påverkar östrogenbalansen som i sin tur påverkar sköldkörteln

Vanliga källor till dessa ämnen:

• Isoflavoner: Sojaprodukter (tofu, sojadryck, sojasås), rödklöver
• Goitrogener: Stora mängder rå kål, linfrön
• Fytoöstrogener: Sojaprodukter, linfrön, humle

Viktigt att komma ihåg är att tillagning ofta minskar dessa ämnens påverkan, och att måttliga mängder sällan är ett problem för de flesta. Det handlar mer om att vara medveten och inte överdriva intaget av dessa livsmedel.

Vanliga dieter 

Kanske har du hört talas om följande dieter som är vanligt att patienter med sköldkörtelsjukdom provar? 

AIP – Autoimmuna protokollet 

En elimineringsdiet som tillfälligt tar bort alla potentiellt inflammatoriska livsmedel. Efter en elimineringsperiod återinför man systematiskt livsmedel för att identifiera vad som kan trigga inflammation. Många upplever minskade symtom, men dieten är krävande att följa.

Ketogen kost 

En mycket fettrik kost med minimalt kolhydratintag som får kroppen att använda fett som energikälla istället för glukos. En del berättar om minskad inflammation och bättre energi, men dieten kan vara stressande för binjurarna och vara särskilt utmanande vid sköldkörtelproblematik då kroppen behöver glukos för att omvandla T4 till T3. Läs mer i en ruta nedan.

Antiinflammatorisk kost 

Fokuserar på näringsrika, oprocessade livsmedel som färgglada grönsaker, bär, fet fisk, nyttiga oljor och örter. Undviker raffinerat socker, processade oljor och ultra-processad mat. En mer flexibel approach som många upplever som hållbar långsiktigt.

Medelhavskost 

Baserad på traditionell kosthållning från Medelhavsområdet med mycket grönsaker, olivolja, fisk, baljväxter och måttliga mängder fullkorn. Välstuderad för sina antiinflammatoriska egenskaper och fördelarna med dess höga innehåll av antioxidanter och hälsosamma fetter. Relativt enkel att följa och socialt accepterad.

Text: Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos.