Kirurgi vid sköldkörtelsjukdom: det här behöver du veta
Publicerad:
I vårt webbinarium i september 2025 pratade Jan Zedenius, endokrinkirurg och professor vid Karolinska, om när kirurgi är rätt väg vid sköldkörtelsjukdom, hur operationer går till, vilka risker som finns och vad du som patient har rätt att få veta.
Godartad förstorad sköldkörtel, struma, som ger besvär som tryckkänsla, svårigheter att svälja eller påverkan på andningen. Vid ensidig struma kan man ta bort ena halvan av körteln. Vid utbredd knölstruma tar man oftast bort hela sköldkörteln för att undvika återfall.
Hormonproducerande tillstånd där körteln eller en knöl tillverkar för mycket hormon, till exempel toxisk knölstruma eller toxiskt adenom. Även vid Graves sjukdom kan kirurgi bli aktuellt om läkemedel inte räcker, om radioaktivt jod är olämpligt, vid graviditetsplaner inom närtid eller vid uttalade ögonbesvär.
Sköldkörtelcancer. Behandlingen individanpassas efter risk för återfall. Låg risk för återfall opereras mer sällan och kan ibland klaras utan radioaktivt jod och utan lång uppföljning. Vid mellan och högrisk görs total operation och ofta radioaktivt jod, med längre uppföljning.
När är operation inte rätt
Små knölar utan misstanke om tumör och utan symtom opereras inte. Små knölar är vanliga och ses hos många vid ultraljud. Inflammatoriska sjukdomar som subakut tyreoidit och Hashimotos ska sällan opereras eftersom riskerna då ökar. Enbart underfunktion i sköldkörteln är i sig inte en operationsindikation.
Utredning före beslut
Inför ställningstagande görs provtagning av TSH och fritt T4 för att bedöma hormonläget, ofta kompletterat med ultraljud. Knölar riskklassas enligt etablerade ultraljudskriterier och bedöms vid behov med finnålscytologi, ett cellprov som hjälper läkaren att skilja mellan godartade och elakartade förändringar. I vissa fall behövs ytterligare bilddiagnostik, till exempel datortomografi om struman växer ned i bröstkorgen. Vid tydlig heshet eller tidigare halskirurgi kontrolleras ibland stämbandsfunktionen av öron-, näsa-, halsläkare.
Hur går operationen till och vad blir resultatet
Två huvudmetoder används:
Hemityreoidektomi, borttagande av ena sköldkörtelloben, används vid ensidig sjukdom eller när man vill försöka undvika livslång hormonbehandling.
Total tyreoidektomi, borttagande av hela sköldkörteln, används vid omfattande knölstruma, vid de flesta cancrar samt ofta vid Graves i senare skede. Efter total operation behövs livslång behandling med sköldkörtelhormon.
De flesta mår bra efter operation, men en del behöver justeringar av dosen hormon för att hitta rätt nivå. Det är viktigt med uppföljning hos vårdgivare som kan området.
Risker och komplikationer att känna till
Kirurgi på halsen är oftast säker, men helt riskfri är den inte. Viktigast att känna till:
Blödning drabbar cirka 1 procent och sker nästan alltid inom de första sex timmarna, därför stannar patienter kvar på sjukhuset för observation.
Infektion är ovanligt, omkring 1 procent, och behandlas i regel med antibiotika.
Röstpåverkan är relativt vanlig de första månaderna även utan nervskada. Bestående skador på stämbandsnerven är ovanliga men kan förekomma. Vid röstbesvär ska man erbjudas bedömning av foniater och träning hos logoped.
Påverkan på bisköldkörtlarna kan ge lågt kalk. Tillfällig underfunktion efter total operation är relativt vanlig och behandlas med kalk och aktivt D vitamin. En mindre andel, cirka 5 till 10 procent, behöver längre behandling. Symtom som stickningar runt munnen eller i fingrar ska tas på allvar och behandlas. Mer information om hypoparatyreoidism.
Dina rättigheter som patient
Enligt patientlagen har du rätt till begriplig information och att vara delaktig i beslut. Vid allvarliga tillstånd har du lagstadgad rätt till second opinion. Det betyder att du kan be om bedömning av en annan specialist, på samma sjukhus eller ett annat, innan du bestämmer dig.
Blick framåt
Utvecklingen går snabbt. Nya operationshjälpmedel, bättre övervakning av nerver under operation och modern läkemedelsbehandling vid avancerad cancer förbättrar resultaten. Minimalinvasiva metoder som radiofrekvens och mikrovågsteknik för att krympa vissa knölar finns nu i liten skala i Sverige och kan bli vanligare, men erbjuds än så länge på utvalda kliniker. Karolinska håller på att bygga ut kapacitet för detta.
Mer stöd och fördjupning
Sköldkörtelförbundet har lanserat en ny temasida om att leva utan sköldkörtel där vi samlar lättillgänglig information och råd.
Sjuk men inte ensam
“Det var något som också var en stor grej för mig i början. Att jag var inte konstig i huvudet. Jag hade ingen depression eller någonting, utan jag var sjuk. Och jag var inte ensam. Det är viktigt att man känner att man inte är ensam tycker jag. Att man kan träffa och prata med andra i liknande situation.”