Levern – Sköldkörtelns bästa kollega?
Publicerad:
När vi pratar sköldkörtelhälsa glömmer vi ofta leverns betydelse. Den är i själva verket helt nödvändig för all hormonhälsa. När vi har sköldkörtelsjukdom kan det påverka leverns funktion.
Din lever är en riktigt hårt arbetande nyckelspelare i hormonbalansen. Den gör en rad jobb som vi kanske inte tänker så mycket på eftersom den inte producerar hormonerna själv. Här är några uppgifter din lever har när det kommer till att upprätthålla bra nivåer av sköldkörtelhormoner:
- Omvandla inaktivt T4 till aktivt T3 så kroppen får energi, värme och normal ämnesomsättning.
- Producera transportproteiner (TBG) som bär sköldkörtelhormonerna dit de ska och håller rätt nivåer av fritt hormon i blodet.
- Bryta ner och rensa ut överskott av hormoner som kan störa sköldkörteln, t.ex. kortisol och östrogen.
- Stabilisera blodsockret genom att lagra och frisätta glukos – vilket minskar stresspåslag som annars belastar sköldkörteln.Stötta avgiftningen så att kroppen slipper bära på gifter som kan störa hormonbalansen (1).
Hur påverkar sköldkörtelsjukdom levern?
När vi har sköldkörtelsjukdom får vi oftare tecken på att allt inte står rätt till med levern. Det kan göra det svårare för levern att utföra sina arbetsuppgifter ovan. Det är vanligt med avvikande leverprover både vid överfunktion och underfunktion i sköldkörteln.
Det kan även uppkomma näringsbrister som för lite D-vitamin, B12 eller järn, vilket gör att levern får svårare att göra sitt jobb (2). Och en lever som inte fungerar som den ska kan leda till ytterligare näringsbrist, bland annat eftersom matsmältningen försämras (3).
Högt ASAT och ALAT
Har du med sköldkörtelsjukdom fått höra att du har dåliga levervärden? Då handlar det oftast om högt ASAT och/eller högt ALAT. Men vad betyder det? ASAT och ALAT är enzymer som framförallt finns i leverceller. Vid skada eller inflammation läcker dessa enzymer ut från levercellerna till blodet, vilket kan ge till högre värden vid blodprov.
Med för lite sköldkörtelhormon är det vanligare att få fettlever som inte är orsakad av alkoholkonsumtion (NAFLD), eftersom ämnesomsättningen blir långsammare och det påverkar omsättning av fett och socker i levern (2). Det är också vanligare att ha ärrvävnad i levern (leverfibros) (4).
Hypertyreos
Höga nivåer av sköldkörtelhormoner kan orsaka direkt skada på levercellerna (3).
Läkemedlen som används för att behandla hypertyreos (thacapzol, propyltiouracil/PTU) kan ibland orsaka leverskador, och prover bör följas upp noga (5).
Gallblåsans hälsa
Levern producerar galla, som inte bara är viktig för fettspjälkning och näringsupptag utan också för att transportera ut fettlösliga gifter och hormonrester (t.ex. använda sköldkörtelhormoner, östrogen) ur kroppen. Om gallflödet är långsamt (t.ex. pga. lågt sköldkörtelhormon) kan obalanser i hormoner uppstå. Och sköldkörtelsjukdom är kopplat till symtom från gallblåsan.
Forskning har visat att det finns en viktig koppling mellan sköldkörtelsjukdomar och gallstenssjukdom:
– Både hypotyreos och hypertyreos kan öka risken för kolesterolgallstenar.
– Sköldkörtelhormoner påverkar hur kroppen tillverkar kolesterol, hur gallan fungerar och rör sig samt hur gallblåsan tömmer sig.
– Flera gener och receptorer som styr dessa processer har hittats på sköldkörteln, levern och gallblåsan. Om det uppstår problem i dessa gener kan det leda till sjukdomar i gallgångarna.
– Andra faktorer som bidrar till gallsten är att gallan blir övermättad med kolesterol och att gallblåsan rör sig sämre, vilket leder till att gallan stannar kvar och kan bilda stenar (6).
Balansera hormonerna är nummer ett
Som du ser kan låga eller höga sköldkörtelhormoner sätta igång en ond cirkel där leverns hälsa inte är så god som den skulle kunna vara. Därför är det allra viktigaste att se till att du har en behandling för din sköldkörtel som är anpassad till dina behov. Exempelvis finns studier som visar att vid behandling med levotyroxin (T4 som finns i Levaxin och Eutyrox) kan förekomsten av fettlever minska vid såväl hypotyreos som subklinisk hypotyreos (7).
Stötta levern med livsstilen
Din lever behöver också stöttning i att sköta sitt jobb. Förutom att balansera sköldkörtelhormonerna finns flera saker du kan tänka på.
1. Undvik alkohol
Alkohol är ett gift för leverceller och en stor belastning för dem. Tidigare har en viss mängd alkohol ansetts vara nyttigt för hjärta och kärl men efter ny sammanställning av forskning kring alkohol står det sedan 2023 i Socialstyrelsens riktlinjer att all konsumtion av alkohol är skadlig (8).
2. Skippa socker – särskilt fruktos
Socker i för stor mängd belastar levern efter den är det organ som vid överskott måste omsätta sockret och ombilda det till fett för lagring. Särskilt fruktos, som finns i stor mängd i processad mat, är extra negativt för levern och kopplat till ökad förkomst av fettlever.
3. Stötta med näring
Din lever är väldigt tacksam för att näring den kan få – eftersom dess jobb är mycket näringskrävande. Fokusera därför på näringstäta livsmedel. Missa inte att äta grönsaker som broccoli, blomkål, grönkål och brysselkål – dessa innehåller svavelämnen som stöttar avgiftningen i levern (10). Även bittra blad som ruccola, maskrosblad och grönsallad kan hjälpa gallflödet. Bekymrad över kål och sköldkörteln? Läs mer i faktarutan om kålväxter och sköldkörtelhälsa.
4. Drick tillräckligt med vatten
Levern behöver vätska för att transportera bort nedbrytningsprodukter via urin och galla. Satsa på att dricka vatten snarare än sötade drycker.
5. Kika i medicinskåpet
Vissa antibiotika kan skada levern men även många vanliga smärtstillande som diklofenak, ibuprofen och paracetamol. Tacapzol kan också påverka levern. Diskutera med din läkare om hur dina mediciner eventuellt påverkar levern.
6. Undvik övrig onödig belastning
PFAS (som också är skadligt för sköldkörteln), rökning och processad mat belastar levern. Levern har redan fullt upp med att hantera kroppens naturliga ämnesomsättning, inklusive sköldkörtelhormoner, och extra toxisk belastning kan bli en övervikt.
7. Rör på dig regelbundet
Fysisk aktivitet stimulerar cirkulation och lymfflöde, vilket indirekt stödjer levern och hormonbalansen. Fysisk aktivitet minskar också risken för leversjukdom (11). Lyssna på kroppen vad den vill ha för fysisk aktivitet och glöm inte styrketräningen.
8. Bajsa regelbundet
När vi bajsar följer nedbrutna kroppsegna ämnen och gifter med ut. Det är en del av kroppens naturliga sätt att avgifta sig. Även om det inte finns några studier på att regelbunden avföring kan påverka leverns hälsa är det tydligt att bajsa regelbundet hjälper dig att göra dig av med de ämnen som levern hanterat (12).
9. Var försiktig med tillskott och örter
Många tillskott marknadsförs som “leverrenande”, men alla är inte lämpliga för dig med sköldkörtelsjukdom eller om du tar andra läkemedel. Rådgör med en kunnig terapeut innan du börjar med nya tillskott.
Kålväxter och sköldkörteln
Stämmer det att broccoli kan bromsa sköldkörteln¨genom lägre upptag av jod? Sannolikt inte, enligt en studie från 2024. Forskarna sammanfattar:
• De flesta studier ifrågasätter den tidigare uppfattningen att kålväxter (brassica) har sköldkörtelhämmande effekter hos människor.
• Istället visar resultaten att det är säkert att äta kålväxter dagligen, så länge man får i sig tillräckligt med jod.
• Kålväxter som broccoli, blomkål, grönkål och brysselkål utgör alltså ingen risk för sköldkörtelfunktionen hos personer med normal jodstatus.
Referenser
- Piantanida E, et al. The interplay between thyroid and liver: implications for clinical practice. J Endocrinol Invest. 2020 Jul;43(7):885-899.
2.Yorke E. Co-Morbid Hypothyroidism and Liver Dysfunction: A Review. Clin Med Insights Endocrinol Diabetes. 2024 Feb 11;17:11795514241231533.
- Yorke E. Hyperthyroidism and Liver Dysfunction: A Review of a Common Comorbidity. Clin Med Insights Endocrinol Diabetes. 2022 Feb 7;15:11795514221074672.
- Rahadini AAD, Association between hypothyroidism and liver fibrosis risk: a systematic review and meta-analysis. Clin Exp Hepatol. 2022 Sep;8(3):188-194.
- https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19530623000012#side-effects
- Ravi PC, et al Gallstone Disease and Its Correlation With Thyroid Disorders: A Narrative Review. Cureus. 2023 Sep 12;15(9):e45116.
- Pu S, et al. Hypothyroidism/subclinical hypothyroidism and metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease: advances in mechanism and treatment. Lipids Health Dis. 2025 Feb 27;24(1):75.
- https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/09/socialstyrelsen-skarper-alkoholrad-for-man-max-fyra-ol-pa-en-kvall/
- Jensen T, et al Fructose and sugar: A major mediator of non-alcoholic fatty liver disease. J Hepatol. 2018 May;68(5):1063-1075.
-
Milito A, et al. Natural Sulfur-Containing Compounds: An Alternative Therapeutic Strategy against Liver Fibrosis. Cells. 2019 Oct 30;8(11):0.
- Schneider CV, et al Physical activity is associated with reduced risk of liver disease in the prospective UK Biobank cohort. JHEP Rep. 2021 Mar 2;3(3):100263.
- Hanf V, Gonder U. Nutrition and primary prevention of breast cancer: foods, nutrients and breast cancer risk. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 2005 Dec 1;123(2):139-49. )
“Det var något som också var en stor grej för mig i början. Att jag var inte konstig i huvudet. Jag hade ingen depression eller någonting, utan jag var sjuk. Och jag var inte ensam. Det är viktigt att man känner att man inte är ensam tycker jag. Att man kan träffa och prata med andra i liknande situation.”
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »/Susanne, 56, medlem sedan 2017