Ludger Grote: “Sömnapné är en vanlig orsak till trötthet vid sköldkörtelsjukdom”

Publicerad: 10 september 2026

Sömnapné är en mycket vanlig orsak till trötthet och viktigt att uppmärksamma för oss med sköldkörtelsjukdom. Ludger Grote, professor i lungmedicin och överläkare vid Sömnmedicinsk avdelning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg hjälper oss reda ut fakta och praktiska lösningar.

Ludger Grote har hjälpt många patienter som har sköldkörtelsjukdom få ordning på sin sömn. Hans främsta erfarenheter är: 

• Trötthet hos sköldkörtelpatienter beror inte alltid på sköldkörteln. Sömnapné och andra sömnstörningar är vanliga och ofta underdiagnostiserade.
• Normala laboratorieprover innebär inte automatiskt normal sömn eller full återhämtning. Sömnkvalitet och livskvalitet är också viktig att följas parallellt med TSH och fritt T4
• Sömn bör ses som en central del av behandlingen vid både hypo- och hypertyreos, inte som ett sekundärt symtom.

Här kan du läsa mer om vad Ludger Grote berättat om sömn och sköldkörteln. Den här artikeln är en fördjupning i ämnet sömnapné. 

Nattliga simträningspass 

Ludger Grote brukar beskriva sömnapnés effekter på sömnen såhär för sina patienter: 

• Att lida av sömnapné innebär att du inte går och lägger dig för att vila istället är det som att ständigt dyka upp och ner under vattenytan i en simbassäng. Man sjunker ner i djupet, tvingas upp för att kippa efter luft, och dyker direkt ner igen. 
• Vissa dyker upp och ner 60 gånger per timme.

Inte konstigt att man då vaknar och inte känner sig utvilad. Men vi tar det från början. Vad händer vid sömnapné och vad beror det på? 

Sömnapné är en multifaktoriell sjukdom där de övre luftvägarna blir trånga.

• När svalgets muskulatur slappnar av sker andningsuppehåll. Detta leder till sänkt syre. Kroppen svarar med en reflex som gör att man tvingas andas hårdare.
• Dessa upprepade uppehåll aktiverar kroppens stressystem, vilket leder till höjt blodtryck och höjd puls. Samt minskar sömnens återhämtande funktion. 

Konsekvenserna på sikt är: ökad risk för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, metabol ohälsa och kognitiv påverkan samt försämrad livskvalitet.

Anatomiska förutsättningar och riskfaktorer

Sjukdomen påverkas mycket av individuella anatomiska förutsättningar:

• Svalg och tunga: Ökad mängd fett i tungan och svalget, samt förstorade tonsiller eller en stor bakre tunga bidrar direkt till trängseln. Övervikt är en av de viktigaste riskfaktorerna för sömnapné. 
• Kön och ålder: Medelålders personer drabbas ofta. Hos kvinnor ökar risken efter menopaus. Kvinnor har dock en tendens att mer sällan komma till diagnostik och behandling. Generellt har minst 5 % av befolkningen (i åldern 30–64 år) en sömnapné som kräver åtgärd och behandling.
• Hypotyreos: Hypotyreos är en känd riskfaktor för obstruktiv sömnapné, bland annat eftersom det kan påverka vävnader i övre luftvägarna och bidra till förträngning. 
• Ärftlighet: Det finns en ärftlighet bakom att utveckla sjukdomen.

• En stor populationstudie, SCAPIS, undersökte hur vanligt sömnapné är i befolkningen. Det visade sig att 50% har minst 5 andningsuppehåll per timme. Men det är först när patienten når över 15 andningsuppehåll per timme som vi vanligtvis funderar på att behandla. 

Hur vet du om du har sömnapné? 

• Väldigt många sömnapnépatienter kan inte sova sig pigga, berättar Ludger Grote. Istället vaknar man trött och kanske med morgonhuvudvärk. 

Några andra tecken på att du har sömnapné: 

• Sover oroligt, rör på dig mycket. 
• Svettas på natten. 
• Somnar lätt på dagtid. Särskilt när det blir lugnt och lite tråkigt. Under ett möte eller i TV-soffan. Men en del somnar mitt i en aktivitet som att köra bil. 
• Kognitiv trötthet, svårigheter med koncentrationen. 
• Många har fått höra av sin sängpartner eller andra man delat sovrum med att man snarkar. En del har också hört att det låter som att de växelvis slutar andas och sedan andas mycket djupt och samtidigt snarkar högt. 
• Det är vanligt att känna sig som en bil med handbromsen i. Man vill göra saker men orkar inte. 
• Men vi måste komma ihåg- en del personer är varken trötta eller påverkade mentalt trots många andningsuppehåll per timme. Dessa personer har ingen kännbar påverkan av livskvalitet under vaken trots frekventa andningsuppehåll. Man undrar “hur är det möjligt?”. 

Utredning och behandling 

Utredningen består av frågeformulär för att se om patienten har symtom på sömnapné och även en nattlig mätning av andningsuppehåll. 

• Efterfrågan på utredning är stor, väntetiden just nu är mellan 90 och 100 dagar i medel sett över hela landet. 

Men hur kan smartklockor med sömnfunktion vara ett komplement till sömnutredning? 

• Jag gillar dem och använder dem själv. Genom att använda puls och hur vi rör oss i sängen uppskattar den om vi till exempel är i djupsömn eller REM-sömn. Men mätningarna är inte perfekta ännu. Den kan till exempel visa att jag är i djupsömn när jag är vaken och tittar på TV på kvällen.
• Det finns en del klockor som vill mäta syremättnad i blodet men funktionen är inte helt rättvisande. Ger den utslag för sömnapné kan det förstärka misstanken om att du har det men visar den ingenting kan du ändå vara drabbad.  

Behandlingsalternativ 

Den första frågan för Ludger Grote när han ska välja en behandling för en sömnapnépatient är: Vill vi ens behandla?

• Antalet uppvak behöver i regel vara 15 per timme eller mer för att det ska ha långsiktiga allvarliga konsekvenser för hälsan. Få individer känner sig redan ovanligt trötta och sömniga vid lägre frekvens av andningsuppehåll. Så gränsen är individuell.

Det finns också information på 1177 samt i ett nationellt vårdprogram som guidar i hur behandlingen går till. 

• Målet med behandlingen ska alltid vara att förbättra livskvaliteten för patienten och förbättra sömnen. Utöver det vill vi minska risken för långsiktiga allvarliga konsekvenser för hälsan, konstaterar han. 
• Är man 65 år och uppåt finns inga tydliga bevis att behandlingen kan förlänga livslängden med att behandla sömnapné, däremot är det definitivt viktigare för den som är mellan 30 och 50 år. Symtomförbättringen uppnås hos patienter i alla åldrar, så det finns 90 åringar som startar sömnapnébehandling för att förbättra sin livskvalité.

Behandlingsalternativ

• CPAP: Effektiv behandling som håller luftvägarna öppna under sömn genom andning med ökad lufttryck.
• Bettskena: Ett alternativ vid mild–måttlig sömnapné och föredras ofta av kvinnor.
• Livsstilförändringar och viktminskning: Kan minska graden av sömnapné hos personer med övervikt. GLP-1-läkemedel har också börjat få en roll; ett läkemedel är godkänt i USA för behandling av obstruktiv sömnapné hos vissa personer med obesitas.

Nackdelar med behandlingarna: CPAP är ofarligt och kan fullständigt eliminera sömnapné så länge man kan använder ”masken” under sin sömn, men kan också upplevas som obekväm och kräver regelbunden användning. Bett­skena upplevs att vara lättare att använda för flera patienter men kan ge käkledsbesvär och tandförändringar. 

För dig med sköldkörtelsjukdom är det lätt att tänka att tröttheten beror på sköldkörteln. Men om du trots behandling och normala prover fortfarande är trött, sover oroligt eller vaknar utan att känna dig utvilad kan sömnapné vara en viktig pusselbit. Det går att utreda och behandla – och en bättre nattsömn kan göra stor skillnad för både energi, återhämtning och livskvalitet. 

Foto: Johan Wingborg, Göteborgs Universitet