Att leva utan sköldkörtel

Det är viktigt att poängtera att undersökningar och förberedelser inför operationer av sköldkörteln kan se lite annorlunda ut på ditt sjukhus, mot vad som står här. Fråga efter information om vad som gäller på ditt sjukhus.

Viktiga undersökningar

Inför operationen görs en läkarundersökning och ofta tar man blodprover. Om du ska opereras för en knöl eller förstorad sköldkörtel behöver du även:

• Cellprov (finnålspunktion): Ett prov tas från knöl för att bedöma om det finns misstanke om cancer.
• Stämbandsundersökning: Görs om du har röstpåverkan eller om operationen gäller misstänkt eller bekräftad cancer. 

Rök- och alkoholstopp

Du vinner mycket på att hålla upp med rökning och alkohol 1-2 veckor före operationen eftersom det minskar risken för komplikationer. 

Kalcium och D-vitamin

Låga nivåer av kalcium och D-vitamin ökar risken för tillfällig kalkbrist (hypokalcemi) efter operationen. Därför:

• kontrolleras dessa värden innan operationen.
  
• får du vid behov tillskott, ofta i form av kalcium och D-vitamin
  
• målnivåer: D-vitamin över 30 nmol/L, kalcium över 2,20 mmol/L.

Inför operation vid hypertyreos (t.ex. Graves sjukdom)

Om du opereras för överfunktion i sköldkörteln behöver din ämnesomsättning vara i balans. Du bör ha hormoner inom referensvärden i minst 3 månader före operationen. Din vilopuls bör vara under 80 slag per minut. Hög vilopuls är ett tecken på för höga hormonvärden. 

Du fortsätter med tyreostatika – oftast Thacapzol, (läkemedel som hämmar hormonproduktionen) ända fram till operationsdagen.

Om du inte blir stabil i dina sköldkörtelhormoner med enbart läkemedel kan du få behandling med Lugols jodlösning. Den påbörjas cirka 10 dagar innan operation, ibland i kombination med kortison. Syftet är att snabbt minska hormonproduktionen och göra operationen säkrare.

Inför operation vid cancer

Vid bekräftad sköldkörtelcancer tar man bort  hela sköldkörteln, så kallad total tyreoidektomi. I vissa fall sker operationen för att utreda misstänkt cancer – då tar man först bort halva sköldkörteln (hemityreoidektomi). Det slutgiltiga svaret avgör om man behöver ta bort resterande del vid en andra operation. Du bör ha gjort både finnålspunktion och stämbandsundersökning innan operationen.

Referens 

• (Para)Thyreoideaoperation – Postoperativ vård  (Rutin Västra Götalandsregionen)

När du har genomgått en operation är det bra att veta vad som händer direkt efter ingreppet, hur du bäst tar hand om dig själv hemma och vad du kan förvänta dig den första tiden.

Direkt efter operationen

Efter operationen övervakas du några timmar på uppvakningsavdelningen. Vanligtvis får du stanna på sjukhuset över natten och skrivs ut nästa dag. Vid utskrivningen får du information om eventuell behandling med sköldkörtelhormon (t.ex. Levaxin) och vilken dos som gäller.

Opereras hela sköldkörteln bort bör paratyreoideahormon (PTH) och kalciumvärden kontrolleras 2–6 timmar efter operationen och/eller nästa dags morgon.

Det är vanligt att bli lite hes efter operationen, särskilt om kirurgen arbetat nära stämbandsnerven. Hesheten brukar gå över av sig själv.

Smärta och sårvård

De flesta klarar sig bra med receptfri smärtlindring, till exempel paracetamol 500 mg – två tabletter tre till fyra gånger per dag under de första dygnen.

Såret sys med en tråd som försvinner av sig själv och täcks med tejp som tål dusch. Tejpen kan du ta bort efter 1–2 veckor. För att få ett fint ärr kan du använda kirurgtejp eller silikontejp i 3–6 månader. Denna tejp byts varannan dag och finns att köpa på apotek.

En viss svullnad ovanför ärret är normalt och brukar gå tillbaka inom ett par veckor.

Dusch och bad

Det går bra att duscha direkt efter operationen. Undvik dock att bada i bassäng tills såret är helt läkt, vilket brukar ta cirka två veckor.

Efter hemkomsten

Du kan röra dig som vanligt men undvik att lyfta tungt de första veckorna. Du kan äta som vanligt direkt efter operationen.

Återbesök

Ett återbesök sker cirka 4–5 veckor efter operationen. Då går ni igenom provsvar och mikroskopiundersökning (analysen av hur din sköldkörtel såg ut).  

Sjukskrivning

Sjukskrivningstiden är ofta ungefär två veckor, men det kan variera beroende på vilket arbete du har. 

Har du frågor eller blir orolig efter hemkomsten är det viktigt att kontakta vården.

Referens

• Nationellt vårdprogram för hypertyreos. SKR 2022.

Efter en sköldkörteloperation finns det några möjliga komplikationer som du bör vara medveten om. De tre vanligaste komplikationerna är:

• Blödning: Blödning är ovanlig men kan inträffa inom de första timmarna efter operationen. Det är viktigt att snabbt få vård om du märker tecken på blödning, som svullnad eller ökande smärta.
  
• Skada på stämbandsnerven: Detta kan leda till permanent heshet om nerven skadas under operationen. För att minska risken används nervmonitorering under ingreppet, men heshet kan ändå förekomma i vissa fall, vanligtvis som en övergående effekt.
  
• Skada på bisköldkörtlarna: Om bisköldkörtlarna skadas under operationen kan det leda till för låga kalknivåer i blodet (hypoparatyeoroidism). Detta är ofta övergående men kan i vissa fall kräva livslång behandling med kalcium- och vitamin D-tillskott för att hålla kalknivåerna stabila.

» Läs mer om hypoparatyreoidism 

Patientberätteslse om hypopara

Som nybliven mamma diagnosticerades Matilda Engström med Graves sjukdom. En operation skulle göra att hon mådde som vanligt igen. Men operationen ledde till att bisköldkörtlarna skadades och istället började en flera år lång kamp för att få rätt diagnos och hjälp.

» Läs hela berättelsen här

Sofia drabbades av sitt tredje återfall i Graves sjukdom sommaren 2024 och rekommenderades operation. Själva ingreppet gick som planerat, men en skadad stämbandsnerv begränsade hennes röststyrka och omfång. Trots en stabil återhämtning kvarstår trötthet, och hon önskar att informationen om potentiella komplikationer hade varit bättre.

» Läs hela patientberättelsen här

Linda opererades i sjätte klass och har levt en klar majoritet av sitt liv utan en sköldkörtel. Här berättar hon om vilken påverkan det haft på hennes liv och hur hon tagit makten över sin egen hälsa.

» Läs hela berättelsen här

Det är viktigt att förbereda inför strålningen, ungefär så här går det till men tala med in läkare för de exakta förberedelserna på just ditt sjukhus.  

Tyreostatika och levotyroxin

• Utsättning av tyreostatika: Om du tar tyreostatika (medicin som blockerar produktionen av sköldkörtelhormon), bör detta sättas ut minst 7 dagar innan radiojodbehandlingen. Om du också använder levotyroxin (sköldkörtelhormon i form av Levaxin eller Eutyrox), kan det vara lämpligt att sätta ut detta samtidigt. Det görs för att optimera effekten av behandlingen.
  
• Förbehandling med tyreostatika: I vissa fall, till exempel om du har hjärtsjukdom eller diabetes, kan förbehandling med tyreostatika behövas för att snabbt kontrollera din hypertyreos innan radiojodbehandlingen. Detta minskar risken för att symtomen förvärras av behandlingen, men kan också minska effektiviteten av radioaktivt jod.

Jodintag

För att behandlingen ska vara effektiv är det viktigt att undvika stora mängder jod innan radiojodbehandlingen. Undvik röntgenkontrastmedel, vissa livsmedel som joderat bordssalt, tång, sushi och sjöalger två veckor före behandlingen. Vissa läkemedel, som Amiodaron, samt hostmediciner, salvor och naturpreparat kan också innehålla mycket jod. Kontrollera bipacksedeln om du använder sådana produkter. Du kan äta, dricka och ta övriga mediciner som vanligt på behandlingsdagen.

Behandling av endokrin oftalmopati

• Behandling med kortison: Om du har milda ögonsymtom relaterade till sköldkörtelsjukdom (endokrin oftalmopati) kan du få kortisonbehandling för att minska risken för att tillståndet förvärras efter radioaktivt jod. Kortison ges i samband med behandlingen och trappas successivt ned. Läs mer om ögon och operation eller strålning under fliken “Beslutet”. 

Graviditet och amning

• Graviditetstest: Innan du får behandling med radioaktivt jod, särskilt om du är i fertil ålder, måste ett graviditetstest göras för att utesluta graviditet. Behandlingen är absolut kontraindicerad vid graviditet.

Referenser

• Nationella vårdprogrammet för hypertyreos.
• Akademiska sjukhusets patientinformation om utslagsdos.

Du får vanligtvis åka hem samma dag som du gjort en strålbehandling. 

Efter att du fått behandling med radioaktivt jod behöver du följa specifika strålskyddsrestriktioner, som kan vara upp till fyra veckor beroende på mängden jod som används. Här är några viktiga saker att tänka på:

• Håll ett avstånd på minst två meter till andra människor, särskilt barn och gravida kvinnor, eftersom de är känsligare för strålning.
  
• Undvik nära kontakt, som att bära barn i famnen eller sova i samma säng som din partner. Om din partner är över 70 år går det bra att sova i samma säng.
  
• Toalettbesök: De första två dygnen är urinen radioaktiv, så var extra noga med att all urin hamnar i toaletten, spola två gånger och tvätta händerna noga.
  
• Du kan dricka och äta som vanligt efter behandling, men det är bra att dricka extra de första dagarna för att hjälpa till att tömma blåsan ofta.

Trots att behandlingen är säker finns det vissa försiktighetsåtgärder att tänka på för att skydda både dig själv och andra:

• Undvik att arbeta med barn eller att vara nära gravida under de första två veckorna.
  
• Sjukskrivning kan behövas beroende på ditt arbete, särskilt om du jobbar med barn.
  
• Om du blir sjuk eller behöver läkarvård efter behandlingen, informera personalen om att du nyligen genomgått behandling med radioaktivt jod.

De flesta som får radioaktivt jod mår bra efteråt, men vissa kan få tillfälliga biverkningar:

• Svullnad i sköldkörteln kan uppstå om du fått en hög dos. Det kan kännas spänt eller tryckande i halsen. Då hjälper ofta smärtstillande medel (som ibuprofen), och i vissa fall kan kortison behövas.
  
• Spottkörtlarna kan bli irriterade och svullna, vilket kan kännas som ett obehag i käken eller kinderna. Detta går vanligtvis över av sig själv, men om du har behandlats med radioaktivt jod efter operation för sköldkörtelcancer finns en liten risk för mer långvariga besvär från spottkörtlarna.
  
• Strålningsutlöst inflammation i sköldkörteln (tyreoidit) är ovanligt och förekommer hos färre än 1 av 100. Det brukar visa sig 1–3 veckor efter behandlingen, med smärta i halsen och ibland tillfälligt förhöjda sköldkörtelhormoner. Vanligtvis räcker det med smärtstillande, men vid kraftigare symtom kan kortison behövas.
  
• Ökning av sjukdomsaktivitet vid Graves sjukdom: Hos en del stiger nivån av TRAK (de antikroppar som driver sjukdomen) efter radiojodbehandlingen. Det kan leda till att symtomen på hypertyreos tillfälligt ökar. Då kan läkaren sätta in bromsmedicin (tyreostatika) under en kort period. Det gäller särskilt dig med högre risk för komplikationer (t.ex. om du är äldre, har hjärtsjukdom eller dåligt kontrollerad diabetes), kan det vara viktigt att noggrant övervaka sjukdomen innan och efter behandlingen.

Om det är oklart om symptomen beror på ny överfunktion eller en inflammation i sköldkörteln, kan läkaren ta nya blodprover eller göra en ny sköldkörtelundersökning.

Referens

• Nationella vårdprogrammet för hypertyreos. SKR 2022.

Det är bra att vara förberedd på att det kan ta lite tid att ställa in din behandling med sköldkörtelhormon. Förändringar i behandlingen kan behöva ske i små steg, med provtagningar däremellan. Det beror på att det inte är bra att ha vare sig för mycket eller för lite hormon.

Om hela sköldkörteln har tagits bort (total tyreoidektomi) behöver du direkt efter operationen börja ta läkemedel med sköldkörtelhormon i form av levotyroxin (Levaxin eller Euthyrox). Behandlingen är livslång och ersätter kroppens egen hormonproduktion. Upp till 20 procent av alla patienter känner sig inte helt återställda med enbart levotyroxin, utan kan behöva utforska andra behandlingsalternativ. Läs mer om behandling.

• Det är viktigt att dosen blir rätt från början för att du inte ska bli låg på sköldkörtelhormon, vilket kan orsaka symtom på hypotyreos.
• Du som har Graves sjukdom och fått en kombinationsbehandling med både blockerande läkemedel och levotyroxin innan operationen (även kallat block-and-replace) behöver justera dosen efter operation.
  
• Läkaren räknar ut en startdos baserat på din ålder, kroppsvikt och BMI, vilket ger en bättre chans att hitta rätt dos från början.
  
• Blodprover tas efter 4–8 veckor för att kontrollera att hormonnivåerna är i balans.

Om bara halva sköldkörteln tagits bort (hemityreoidektomi), sätts du inte rutinmässigt på levotyroxin – istället följs du upp med blodprover efter ett par veckor för att se om kroppen själv producerar tillräckligt med hormon.

Regelbunden uppföljning

Du bör följa upp dina sköldkörtelvärden årligen efter operation av sköldkörteln.

För att undvika hypotyreos, är det viktigt att sätta in sköldkörtelhormonbehandling vid rätt tidpunkt och i rätt dos. Dosen är individuell och anpassas av din läkare. 

Behandling efter strålning vid Graves sjukdom

Har du Graves sjukdom kan behovet av levotyroxin variera beroende på om och hur mycket TRAK stiger, eftersom en ökning kan leda till högre egen hormonproduktion.

För cirka två tredjedelar av patienterna med Graves sjukdom som får radioaktivt jod, sker en ökning av TRAK. Även om sköldkörteln är behandlad kan du fortfarande få ögonsymtom (endokrin oftalmopati). Därför är det viktigt att du följs upp hos en endokrinolog. Dosen sköldkörtelhormon kan behöva justeras under det första året för att ta hänsyn till eventuella förändringar i TRAK. 

Vad betyder det för dig som patient?

Det är vanligt att sköldkörtelvärdena svänger efter radioaktiv jodbehandling. Därför är det viktigt med täta kontroller, särskilt under de första sex månaderna. På så vis kan man upptäcka obalanser i tid och få rätt behandling, till exempel Levaxin vid underfunktion.

Regelbunden uppföljning

Du bör följa upp dina sköldkörtelvärden årligen efter radiojodbehandling av sköldkörteln.

De allvarligaste komplikationerna efter operation är:

• Skada på stämbandens nerver (n. laryngeus recurrens), vilket kan påverka rösten. Om operationen görs av erfaren kirurg bör risken ligga på under 2 %.
  
• Nedsatt funktion i bisköldkörtlarna (hypoparatyreoidism). Läs mer om hypoparatyreoidsim.  Enligt svensk forskning får 6 – 8 procent av alla som opereras någon form av av kronisk nedsättning i bisköldkörtlarnas funktion. Läs mer i en intervju med forskaren. Hypoparatyreoidism kan ge svåra konsekvenser för den som drabbas. Patienten Lena Israelsson har delat med sig av sitt liv med hypoparatyreoidism i en intervju.

Om rösten förändras och besvären kvarstår i mer än sex veckor, brukar man undersöka stämbanden (laryngoskopi) och ibland behövs remiss till logoped eller öron-näsa-halsläkare.

Kalcium- och D-vitamintillskott ges ofta under 1–2 månader efter en total operation för att förebygga låga kalciumvärden. För många går besvären över av sig själva när kroppen återhämtar sig.

I vissa fall kan bisköldkörtlar behöva flyttas till en annan plats i kroppen under operationen. Då tar det oftast 1–3 månader innan de fungerar igen.

Om kalciumbalansen inte stabiliserats efter sex månader, tar en endokrinolog över ansvaret för fortsatt behandling.

Komplikationer på längre sikt vid strålning

Behandlingen behöver kompletteras

Det finns också en risk att behandlingen inte fungerar som tänkt – det vill säga, sköldkörteln producerar fortfarande för mycket hormon 6–12 månader efter behandlingen. Då kan det behövas en ny dos radioaktiv jod, medicin eller ibland operation.

Risk för cancer – liten men möjlig

Flera stora studier har undersökt om radioaktivt jod kan öka risken för att utveckla cancer. Resultaten visar att det kan finnas en liten ökad risk för vissa typer av cancer – till exempel i magsäck, njurar, bröst och sköldkörtel – jämfört med personer i normalbefolkningen.

Det är viktigt att förstå att:

• Den totala risken att dö i cancer verkar inte vara högre hos personer som fått radioaktivt jod jämfört med andra.
  
• En studie visade en liten ökning av dödlighet i sköldkörtelcancer, men den absoluta risken var låg (29 fall bland nästan 3000 cancerdödsfall).
  
• Hos personer med knölstruma kan en del av risken bero på själva sjukdomen, inte behandlingen.

En annan stor studie från 2020 visade ingen ökad risk för cancer hos personer som fått radioaktivt jod jämfört med dem som fått bromsmediciner (tyreostatika).

Referenser

• Shalaby M et al. Predictive factors of radioiodine therapy failure in Graves’ Disease: A meta-analysis. Am J  Surg. 223 287-296. Feb 2022. 
• Nationella vårdprogrammet för hypertyreos.

Under den första tiden behöver du täta uppföljningar för att se hur dina sköldkörtelvärden utvecklas. 

Men när du sedan blivit stabil i dina värden är fortfarande viktigt att du får regelbundna uppföljningar. Enligt Nationella vårdprogrammet för hypertyreos bör du kontrolleras årligen hos vårdcentralen. Då ska inte bara TSH kontrolleras utan även fritt T4, enligt riktlinjerna.

Sköldkörtelförbundet vill också understryka vikten av att ta prov på fritt T3 för att få en helhetsbild av sköldkörteln. Det gäller särskilt om du inte känner dig återställd trots att TSH normaliserats. T3 är det aktiva hormonet och det värde som bäst speglar om du har för mycket eller för lite sköldkörtelhormon. 

Det är vanligt att inte vara nöjd med behandlingen för sköldkörteln. Ungefär 1 av 5 patienter upplever symtom som de kopplar till sköldkörteln trots att de får läkemedel med sköldkörtelhormon. Det finns flera alternativ till Levaxin eller Euthyrox att diskutera med din läkare.

Hur ska värdena av TSH, T4 och T3 ligga om jag inte har någon sköldkörtel kvar? 

Många som saknar sköldkörtel behöver ligga högre i referensintervallen av T4 och T3 och behöva en större dos läkemedel än personer som har sköldkörteln kvar. 

En studie konstaterar att efter personer med struma opererats, behövde de öka sin dos av T4 med en tredjedel i snitt. En annan studie bekräftar att ju mindre sköldkörtelvävnad som finns kvar, desto mer hormonersättning behöver patienterna. 

Orsakerna till att du kan behöva större doser av läkemedel är flera:

• Kroppen kan inte längre finjustera hormonfrisättningen under dygnet, utan är beroende av en fast dos läkemedel.
• Sköldkörteln producerar normalt både T4 och en del T3 direkt, vilket saknas efter operation och gör att kroppen blir helt beroende av omvandlingen från T4 till T3 i till exempel lever, tarmar och hjärna.
• Omvandlingen fungerar inte lika bra hos alla, vilket kan ge för låga T3-nivåer trots tillräckligt T4.
• Referensintervallen är framtagna för friska personer med egen körtel, och speglar därför inte alltid de nivåer som behövs efter operation.
• Många patienter får symtomlindring först när fritt T4 och ibland fritt T3 ligger i den övre delen av intervallet, även om proverna redan varit ”inom referens”.
• Du som haft sköldkörtelcancer kan behöva öka din behandling för att hålla TSH lågt. Det beror på att TSH är en tillväxtsignal för sköldkörteln, även cancerceller. 
• Har du ögonsymtom är enligt nationella vårdprogrammet för hypertyreos ett bra målvärde för TSH 0,4 till 1,0 – det vill säga i det lägre spannet. 

Behovet kan ändras genom livet

Behovet av sköldkörtelhormon kan förändras i olika faser av livet. Under graviditet ökar ofta behovet, eftersom både mamman och barnet behöver tillgång till tillräckliga nivåer av sköldkörtelhormon för en trygg utveckling.

Även i klimakteriet kan dosen behöva justeras – hormonförändringar som minskat östrogen påverkar hur kroppen hanterar sköldkörtelhormoner.

Med stigande ålder kan kroppens behov minska, och en dos som fungerade bra tidigare kan plötsligt bli för hög. Därför är det viktigt att följa värdena regelbundet och vara uppmärksam på hur kroppen mår, så att behandlingen anpassas.

Regelbunden uppföljning 

Du bör följa upp dina sköldkörtelvärden årligen i primärvården efter operation eller strålning av sköldkörteln. Om du inte blir kallad kan du själv behöva boka tid för uppföljningen.

Referenser

Miccoli P et al. Levothyroxine Therapy in Thyrodectomized Patients. Front Endocrinol (Lausanne). Jan 2021.

Gomes de Lima J et al. Comparison Among the Daily Levothyroxine Doses According to the Etiology of Hypothyroidism. J Endocrinol Metab.  April 2013.

Xu Y et al. The optimal healthy ranges of thyroid function defined by the risk of cardiovascular disease and mortality: systematic review and individual participant data meta-analysis. Lancet Diabetes Endocrinol. Oct 2023.

Schäffler A. Hormone replacement after thyroid and parathyroid surgery. Dtsch Arztebl Int. Nov 2010 Nov.

Spelar valet av behandling av hypertyreos någon roll för livskvaliteten på sikt? Patienter med hypertyreos har generellt risk för lägre upplevd livskvalitet. De som fått radiojodbehandling har ännu något högre risk för sämre livskvalitet.

Ove Törring, tidigare universitetslektor och överläkare: ”Vi vet inte vad det beror på, jag önskar att det kommer mer forskning om det. Det vi vet är att patienterna som får radiojod ofta är äldre och därför kanske har fler diagnoser.

Radiojod höjer också tillfälligt TRAK och kan förvärra eller orsaka Graves ögonsjukdom som är associerad med lägre livskvalitet.”

» Läs hela intervjun med Ove Törring om livskvalitet och behandling

Referens

Törring O et al. Impaired Quality of Life After Radioiodine Therapy Compared to Antithyroid Drugs or Surgical Treatment for Graves’ Hyperthyroidism: A Long-Term Follow-Up with the Thyroid-Related Patient-Reported Outcome Questionnaire and 36-Item Short Form Health Status Survey. Thyroid. Mar 2019. 

Det finns många hälsoråd för sköldkörteln. Men du som inte har någon sköldkörtel kvar kanske funderar över vilka som överhuvudtaget gäller för dig?

Faktum är att många av dem är relevanta oavsett om du har din sköldkörtel kvar eller inte. Det beror på att hormonnivåer och immunförsvar fortfarande påverkar hur du mår.

Lyssna gärna också på vår podd på ämnet.

Även om det inte finns några specifika kostråd så upplever många att de mår bättre av att äta näringsrikt, balansera blodsockret och minska inflammationsdrivande livsmedel. Och det verkar gälla oavsett om de har kvar sin sköldkörtel eller ej. 

Behandlingens effektivitet kan påverkas av livsstilen 

Om du behandlas med hormonersättning för din borttagna sköldkörtel är det vanligast att du behandlas med hormonet T4 (som finns i Levaxin och Euthyrox). Det behöver tas upp i tarmen och sedan omvandlas till det aktiva hormonet T3 i kroppens celler.

Både upptaget och omvandlingen, eller konverteringen som det också kallas, kan påverkas med hjälp av livsstilen. Exempelvis kan en god mag-tarmhälsa underlätta att läkemedlet kommer ut i blodet och kroppen behöver flera olika vitaminer och mineraler för att omvandla T4 till T3. En del har ändå svårt med upptag och konvertering och då finns alternativ till standardbehandlingen.    

Autoimmuniteten i sig ger symtom

De allra flesta av oss som har sköldkörtelsjukdom (90 procent av alla med hypotyreos och 80 procent av alla med hypertyreos) har en autoimmun sjukdom.

Autoimmunitet är ett systemiskt problem, inte bara ett problem med sköldkörteln. Att ta bort sköldkörteln tar bort målet, men inte nödvändigtvis drivkraften bakom autoimmuniteten (t.ex. bristande tarmhälsa, infektioner eller hormonstörande ämnen). 

Vid autoimmunitet är immunförsvaret mer aktivt och vi får ökad inflammation i kroppen. Studier visar att den aktiviteten i sig kan ge symtom, inte bara överskottet eller underskottet av hormoner.

För att avgöra om orsaken till symtomen kan vara autoimmunet testas TPOAk vid misstanke om hypotyreos och TRAk vid misstanke om hypetyreos.  Men det är viktigt att känna till att även den med hypotyreos kan ha TRAk och tvärtom.

För de flesta minskar antikropparna betydligt efter operation eller strålning. Men det är inte säkert att de försvinner bara för att vi tar bort sköldkörteln. Även om forskningen idag inte kan säga exakt hur vi kan minska autoimmunitet finns det många patienter som med gott resultat minskat sina symtom med hjälp av livsstilen.

Högre risk för andra folksjukdomar

Sköldkörtelsjukdom är också kopplat till andra sjukdomar som diabetes, psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdom och andra autoimmuna sjukdomar. Därför blir det extra viktigt att vara uppmärksam på att symtom kan komma från en annan diagnos. Och det blir också extra viktigt att förebygga ohälsa med livsstilen.

Det handlar alltså inte bara om själva körteln, utan om hela kroppen.  

Näringsbehov för sköldkörteln ändras – men näringsämnena behövs ändå

Däremot – om du inte har någon sköldkörtel behöver den inte jod på samma sätt som tidigare. Men det betyder inte att jod är oviktigt. Det är till exempel viktigt för brösthälsa, immunförsvar och hud. Exempelvis såg forskarna i en observationsstudie att om kvinnor hade tillräckligt med jod och selen minskade deras risk för bröstcancer. 

Din sköldkörtel använder inte heller längre tyrosin, järn eller selen, men även dessa har andra viktiga roller i kroppen. 

Referenser

• Gatta E et al. Clinical phenotype of Graves’ disease in Autoimmune Polyglandular Syndrome or as isolated disease: the GRAPHE study. J Clin Endocrinol Metab. Mar 2025. 
• Manjer J et al. Serum Iodine and Breast Cancer Risk: A Prospective Nested Case-Control Study Stratified for Selenium Levels. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jul 2020. 
• Shimizu Y et al. Association between anti-thyroid peroxidase antibody and thyroid stimulating hormone: a cross-sectional study. Sci Rep. Sept 2023. 

Under klimakteriet förändras kvinnokroppen på flera sätt och sköldkörteln kan spela in för hur vi mår i denna fasen av livet. Den hormonella resan som ett klimakterie är, sker i grunden på samma sätt för alla – oavsett om du har din sköldkörtel kvar eller inte. Men du som inte har någon sköldkörtel kan vara känsligare och lättare få symtom. 

Att leva utan sköldkörtel betyder att du är helt beroende av medicin med sköldkörtelhormon. Det kan göra att du får svårare att parera små variationer i kroppens behov av sköldkörtelhormon. 

Tyvärr finns ingen forskning specifikt kring hur kvinnor utan sköldkörtel upplever klimakteriet men annan forskning ger oss ändå lite fingervisningar kring vad vi behöver tänka på: 

• Forskning visar att 65 procent av alla kvinnor som upplever ett tuffare klimakterium, med mer uttalade symtom, har någon form av sköldkörtelbesvär. 
• Dessutom finns det studier kring att rätt behandling för sköldkörteln kan minska symtom av klimakteriet. 

Det är inte så att klimakteriet automatiskt blir värre för alla utan sköldkörtel, men det kan förklara varför vissa känner av klimakteriet mer än andra. 

Varför kan behandlingen bli extra utmanande?

• Liknande symtom. Trötthet, viktförändringar, nedstämdhet och vallningar kan både bero på klimakteriet och på sköldkörtelhormonerna. Det gör att det ibland är svårt att veta vad som är vad. Har du symtom – även om du har symtom som främst kopplas till klimakteriet – börja alltid med att kika närmare på sköldkörtelbehandlingen.
• Doser kan behöva justeras. Kroppens hormonbalans ändras med åldern. Då kan det ibland behövas en extra kontroller och justering av sköldkörtelmedicinen.
• Balansera könshormonerna. Enbart behandling med östrogen för klimakteriebesvär kan göra att mindre T4 och T3 blir fritt i blodet. Det beror på att östrogen ökar de proteiner som binder sköldkörtelhormoner i blodet. Diskutera med din läkare att balansera östrogenbehandlingen med progesteron.

Vad kan du tänka på?

1. Sköldkörteln först. Om du är tveksam ifall symtomen kommer från sköldkörteln eller klimakteriet, utred alltid sköldkörteln i första hand. Be om kontroller av TSH, T4 och T3 och justera dosen eller behandlingen vid behov. Om din läkare inte är lyhörd, har du rätt att be att få träffa en annan läkare eller fråga andra kvinnor efter läkare som de fått bra hjälp av.
2. Se till helheten – Finns symtomen kvar trots justeringar i sköldkörtelbehandlingen? Då kan symtomen vara kopplade till klimakteriet. Där kan vårdcentralen eller en gynekolog hjälpa till. Fråga efter en gynekolog som också är extra intresserad av sköldkörteln.
3. Ta hand om kroppen – Livsstilen är ett viktigt komplement för att må bra. Rörelse, näringsrik mat, sömn och avslappning gör skillnad i hur du mår. 

1. Hälsa på lång sikt. Både klimakteriet och sköldkörtelbrist kan påverka skelett och hjärta. Därför är det extra viktigt att ligga rätt i din behandling och se över kost, motion och näring.
2. Hitta stöd – Hos Sköldkörtelförbundet får du kontakt med andra kvinnor i samma situation. Här kan du bli medlem.

Vill du veta mer om hälsoråd när du lever utan sköldkörtel? Lyssna på vår podd på ämnet. 

Referenser

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39464495/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17701801/