Patientberättelser om sköldkörtelsjukdom i väntrummet
Publicerad:
Patientberättelser om sköldkörtelsjukdom i väntrum kan göra stor skillnad för den som väntar på sitt besök. På Diabetes- och endokrinmottagningen vid Danderyds sjukhus finns nu en poster med QR-kod som ger patienter tillgång till berättelser från andra som lever med sköldkörtelsjukdom. Syftet är att erbjuda igenkänning, stöd och kunskap i stunden när den behövs som mest.
Genom att läsa patientberättelser i väntrummet kan den som är drabbad känna igen sig i andras erfarenheter och få bättre förberedelser inför mötet med vården. Berättelserna kompletterar medicinsk information och ger en personlig inblick i vardagen med sköldkörtelsjukdom. För mottagningar blir det ett enkelt sätt att erbjuda kvalitativ patientinformation utan omfattande administration.
Därför är patientberättelser viktiga i väntrum
Många beskriver att sköldkörtelsjukdom kan kännas ensamt och svårt att förklara. Patientberättelser i väntrummet minskar ensamheten och skapar delad förståelse. Berättelserna visar utmaningar och fungerande strategier i vardagen. De kan underlätta samtalet med vårdpersonal och bidra till bättre egenvård.
Beställ en kostnadsfri poster med patientberättelser om sköldkörtelsjukdom
Alla medicinmottagningar kan beställa postern kostnadsfritt. Postern är i A5-format och sätts enkelt i en ram i väntrummet. Mottagningen ordnar själv ramen.
👉 Beställ genom att mejla info@skoldkortelforbundet.se
Ett smart och hållbart sätt att sprida patientinformation
Sköldkörtelförbundet ger inte ut någon tidning. Vi har i stället hittat ett praktiskt och hållbart sätt att nå patienter direkt i vårdmiljön. QR-kod på poster i väntrum minskar behovet av trycksaker som snabbt blir inaktuella och säkerställer att patientberättelser alltid är uppdaterade. Vi vill rikta ett varmt tack till Diabetes- och endokrinmottagningen på Danderyds sjukhus som var först med att sätta upp postern och inspirerade oss att utveckla detta arbetssätt.
Sjuk men inte ensam
“Det var något som också var en stor grej för mig i början. Att jag var inte konstig i huvudet. Jag hade ingen depression eller någonting, utan jag var sjuk. Och jag var inte ensam. Det är viktigt att man känner att man inte är ensam tycker jag. Att man kan träffa och prata med andra i liknande situation.”