Replik i Läkartidningen: Den samlade evidensen ger stöd för liotyronin vid hypotyreos

Publicerad: 7 augusti 2026

Sköldkörtelförbundet har tillsammans med docent och endokrinolog Stefan Sjöberg publicerat en replik i Läkartidningen med anledning av en nyligen uppmärksammad studie om liotyronin (T3) och psykisk sjuklighet.
Budskapet är tydligt: en enskild observationsstudie bör inte ensamt styra klinisk praxis. Bedömningen av liotyronin och kombinationsbehandling behöver bygga på den samlade vetenskapliga evidensen.

Studien väcker viktiga frågor – men ger inte hela bilden

Den aktuella studien visade ett samband mellan behandling med liotyronin (LT3) och senare psykiatrisk sjuklighet. Däremot kan studien inte avgöra om behandlingen orsakar den ökade risken eller om patienter som får liotyronin redan från början har en större symtombörda och ökad sårbarhet.

I repliken lyfter vi också flera av studiens metodologiska begränsningar. Bland annat saknades uppgifter om laboratorievärden, dosering, behandlingstid och flera viktiga bakgrundsfaktorer.

Den samlade forskningen ger en mer nyanserad bild

En enskild observationsstudie behöver alltid vägas mot övrig forskning.

I repliken lyfter vi därför två nyligen publicerade studier som kompletterar kunskapsläget:

• En systematisk översikt och metaanalys av 52 studier fann inga belägg för ökad risk för död, hjärt–kärlsjukdom eller andra allvarliga biverkningar när liotyronin används i rekommenderade doser och under medicinsk uppföljning.
• En stor registerstudie med över 4,5 miljoner patientjournaler visade att patienter som behandlades med kombinationsbehandling innehållande T3 hade lägre risk för både demens och död jämfört med patienter som enbart behandlades med levotyroxin.

Resultaten behöver bekräftas i framtida randomiserade studier, men de visar att evidensläget kring liotyronin är mer komplext än vad en enskild studie kan ge intryck av.

Individualiserad behandling är avgörande

Sköldkörtelförbundet betonar att liotyronin eller kombinationsbehandling inte är rätt behandling för alla patienter med hypotyreos. Däremot bör möjligheten finnas för noggrant utvalda patienter med kvarstående symtom trots optimerad behandling med levotyroxin, i enlighet med internationella riktlinjer och under noggrann medicinsk uppföljning.

Nationella riktlinjer för sköldkörtelsjukdom gör frågan högaktuell

Frågan är särskilt viktig just nu eftersom Socialstyrelsen arbetar med att ta fram de första nationella riktlinjerna för vård vid sköldkörtelsjukdom.

Riktlinjerna kommer att få stor betydelse för hur patienter med hypotyreos utreds och behandlas i hela landet. En av de mest omdiskuterade frågorna är användningen av kombinationsbehandling med levotyroxin och liotyronin.

Vår förhoppning är att riktlinjerna ska bygga på en samlad bedömning av hela evidensläget och bidra till en mer personcentrerad och individualiserad hypotyreosvård.