Sköldkörtelförbundet deltog i sakråd om registret över verkliga huvudmän
Publicerad:
I dag deltog Sköldkörtelförbundets generalsekreterare Tjarls Metzmaa i ett sakråd om registrering i registret över verkliga huvudmän. Samtalet handlade om hur civilsamhällets organisationer, däribland ideella föreningar, ska få kännedom om de nya kraven, hur anmälan kan göras enklare och vilka åtgärder som är proportionerliga om en förening inte registrerar uppgifter som krävs. Varje deltagande organisation fick göra varsitt inlägg utifrån angivna frågeställningar.
Balansen mellan insyn och självständighet
I vårt inlägg konstaterade vi att statens relation till civilsamhället riskerar att förskjutas när fler register och kontrollfunktioner byggs ut. Det behöver finnas en balans mellan insyn och öppenhet å ena sidan, och civilsamhällets självständighet och integritet å den andra. Vi tycker oss se en glidning från att civilsamhället kontrollerat statsapparaten, till att staten kontrollerar civilsamhället.
Detta är särskilt viktigt i en tid då många organisationer, inte minst rättighetsorganisationer och trossamfund, verkar i en vardag där hat och hot är något de behöver förhålla sig till. Ett register får inte utformas på ett sätt som skrämmer människor från att ta på sig förtroendeuppdrag.
Ideell tid ska gå till det som gör skillnad
Sköldkörtelförbundet lyfte också behovet av att staten ser civilsamhällets administrativa verklighet i ett större sammanhang. Samtidigt som det finns en tydlig politisk ambition att minska regelbördan för företag, möter ideella föreningar ofta långa och komplicerade processer redan för att bildas, få organisationsnummer och öppna bankkonto. Från EU annonserades målbilden att det ska ta två timmar att digitalt starta ett aktiebolag som kan verka i hela EU, vilket kan kontrasteras mot verkligheten i Sverige där det ibland tar 8 månader för en ideell förening att efter årsmötet byta kassör hos banken.
Efterlevnad byggs med tillit, inte bara sanktioner
Förbundet framhöll att vägen till god efterlevnad inte i första hand går genom hot om sanktioner, utan genom nytta. Om staten vill samla in mer information från föreningslivet behöver det också finnas en tydlig fördel för dem som registrerar sig. Vanligtvis är moroten monetär, i form av ett bidrag. I detta fall är det mer lämpligt att exempelvis använda ett sådant register till att samordna granskning av handlingar, så att inte varje myndighet, bank och kommun behöver göra samma kontroll var för sig. Då skulle administration kunna minska i stället för att öka för både det offentliga och för civilsamhället. Där blir det dock viktigt att inte systematisera för mycket, så att vi tappar pluralitet och olika sätt att bedriva demokrati. En av de finare egenheterna med civilsamhället är att det går att uppfylla samma demokratiska ambitioner på många olika sätt. Det behöver finnas en förståelse för hur varierat svenskt föreningsliv faktiskt ser ut.En mindre avskalad nytta vore att kunna byta företrädare i en ”chain-of-trust” där en företrädare lämnar över till en annan utan extern granskning.
Oavsett blir det viktigt att nya krav utformas med stor varsamhet. Det behöver finnas så mycket ideell tid som möjligt kvar till föreningarnas kärnuppdrag.
Frågor om effekt och proportionalitet
I samband med sakrådet väcktes vi även frågan om tidigare regleringar och register på området har utvärderats. Har penningtvättsdirektiv och liknande åtgärder lett till att mer ekonomisk brottslighet inom civilsamhället faktiskt upptäcks? Och står resultaten i så fall i proportion till de hundratusentals ideella timmar som redan i dag läggs på administration och rapportering?
Flera aktörer deltog i samtalet
Vid sakrådet deltog även representanter från NOD Sverige, Giva Sverige, LSU, Bolagsverket, Regeringskansliet, Transparency International Sweden, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kristna Råd, Studieförbunden i samverkan och Sverok.
