Från tablett till cell – Sköldkörtelhormonernas resa genom kroppen

Publicerad: 12 januari 2026

Varje gång vi tar läkemedel med sköldkörtelhormoner åker de på en liten resa i kroppen. Från tarmen och ända ut i cellerna där de har sin verkan. Hur ser resan ut? Men framför allt hur kan vi göra att den fungerar så bra som möjligt och vi får effekt av våra läkemedel? 

Sköldkörtelhormonerna styrs och verkar i flera olika steg. Själva produktionen av hormon som sker i sköldkörteln är avgörande, men den är inte allt. Alla de här stegen påverkas också av många olika faktorer, som stress eller näringsstatus. 

Efter att du har följt med på den här resan, kan du när du hör ett råd för sköldkörtelhälsa förhoppningsvis tänka tillbaka och fundera på vilket stopp på resan det gäller Häng med, för nu åker vi.

OBS! Du utan sköldkörtel kan lyssna på en podd om hur den här resan fungerar för dig. 

Hållplats 1: Styrhormonerna i hjärnan

Det första stoppet på resan är hjärnan. Det är en komplex process, vi tar inte upp allt utan hoppar in när hypofysen (som sitter precis under hjärnan) utsöndrar hormonet TSH (tyreoideastimulerande hormon). TSH som i sin tur påverkar sköldkörteln att bilda hormon.

TSH påverkas av många faktorer, inklusive behandling med sköldkörtelhormon (som Levaxin eller Liotyronin). Får du mer sköldkörtelhormon sjunker TSH – och tvärtom. TSH är också det vanligaste blodprovet att ta i uppföljning av behandling.

TSH-nivån är känslig för många faktorer 

TSH påverkas lätt och ett exempel är sömn. Om vi sover 7-9 timmar per natt stabiliseras hjärnans signalering till hela hormonsystemet (inklusive sköldkörteln). Därigenom kan det minska fluktuationerna i TSH.

Annat som påverkar TSH:

• Stress och högt kortisol
• Kaloriunderskott eller långvarig fasta
• Infektioner och inflammation
• Läkemedel (t.ex. kortison, dopaminagonister)
• Tidpunkt för provtagning (TSH varierar över dygnet)

Hållplats 2: Produktion av sköldkörtelhormon

I sköldkörteln bildas T4 (lagringsform av sköldkörtelhormon) och T3 (aktiva sköldkörtelhormonet) från jod och tyrosin som sedan lagras i sköldkörteln. När TSH stimulerar sköldkörteln, frisätts hormonerna till blodet och produktionen av nytt hormon stimuleras. Sköldkörteln bildar ungefär 20%  T3 och 80% T4.

Produktionen effektivare med rätt näringsämnen

Forskning visar att tillräckliga nivåer av vissa näringsämnen kan hjälpa produktionen av sköldkörtelhormon. Till exempel: 

• Jod
• Zink
• A-vitamin
• Selen 
• Järn 

Annat som kan påverka produktionen: 

• Autoimmun inflammation (Graves, Hashimoto)
• Rökning
• Graviditet och tiden efter förlossning

Hållplats 3: Upptag av sköldkörtelhormon från läkemedel

Eftersom du behandlas med sköldkörtelhormon, oftast i tablettform, finns ett extra steg att tänka på: Upptaget av läkemedel från tarmen. Läkemedlet du tar är oftast i form av T4 som finns i Levaxin och Euthyrox. Det behöver tas upp i tarmen och sedan omvandlas till det aktiva hormonet T3. Det här steget är ofta underskattat eftersom upptaget är känsligt. 

Upptaget är ett känsligt steg

Här är några grundförutsättningar för att det ska fungera bra: 

• En sur miljö i magsäcken.
• Inga andra mineraler i tarmen som järn, kalcium, magnesium (vänta 4 timmar mellan mineralrik mat och livsmedel och intag av läkemedel med sköldkörtelhormon)
• Vänta med kaffe eller mat 30-60 minuter 

Läs mer om hur du får ett så bra upptag som möjligt. 

Hållplats 4: Konvertering av T4 till T3

Som tidigare nämnt är T4 främst en lagringsform av sköldkörtelhormon och T3 är det aktiva hormonet. Och då finns det enzymer, alltså små små fabriker ute i cellerna som kan tillverka T3 från T4. De heter dejodinaser. Det finns lite olika varianter beroende på vilken cell det handlar om. Konverteringen sker i lever, muskler, hjärna, tarm och andra celler som har behov av T3.

Även konverteringen är känslig 

Hur mycket T3 som omvandlas från T4 till T3 styrs av många olika faktorer. Till exempel hur mycket stress du upplever. Stresshormonet kortisol kan gå in och direkt hämma enzymerna som omvandlar T4 till T3. Kroppen kan även ta T4 och göra det till en inaktiv form av T3 som kallas rT3 (reverse T3)

Annat som påverkar konverteringen: 

• Inflammation
• Leverhälsa
• Selen- och zinkbrist
• Kaloriunderskott
• Sjukdom eller trauma
• Högt intag av alkohol

Hållplats 5: Transport till cellerna 

Nu är det dags för hormonerna som har tagit sig in i kroppen att fortsätta till sin destination: cellerna. T4 och T3 transporteras ofta bundna till så kallade transportproteiner. Det är faktiskt en mindre del av hormonerna som cirkulerar fritt och som är biologiskt aktiva. Men det är oftast de fria hormonerna som vi tar prov på. När du får ditt labsvar står det fT4 eller fT3. “f” står då för fritt – den fria delen T4 av, som inte är bundet till transportproteinerna. 

Transporten påverkas av andra hormoner 

Även transporten kan påverkas av olika faktorer. Ett exempel är östrogen. Tar du östrogen som läkemedel kan du diskutera med din läkare om att lägga till hormonersättning med progesteron för att balansera högt östrogen vid klimakteriet och förklimakteriet. Östrogen ökar nämligen mängden transportprotein och kan därigenom minska fritt T4. 

Andra faktorer som påverkar transport: 

• Graviditet
• Leversjukdom
• Inflammation
• Proteinstatus

Hållplats 6: Upptag av hormon i cellerna 

Nästa steg är upptag och verkan i cellen. Nu är det dags att göra jobbet. Nästan alla celler i kroppen har som små dörrar på sig där T3 och T4 är nycklarna. När de kommer fram till dörrarna tas de upp av transportproteiner och kommer in i cellen. Och T3 ska hela vägen in i cellkärnan och hela vägen till våra mitokondrier, våra energifabriker, för att ha sin verkan. 

Där väntar så kallade receptorer på dem, alltså mottagare som är som små dockningsstationer för hormonerna. Och när de har dockat med sin receptor då blir det aktivitet, för då påverkar det DNA, alltså dina gener och reglerar uttrycket av dem. Uttrycket som styrs är förstås vår metabolism (ämnesomsättning), tillväxt och utveckling. Det är alltså inte förrän T3 kommer hela vägen in till dina gener som det har sin effekt i kroppen. 

Även upptaget kan påverkas 

Säkert har du hört talas om att hormonstörande ämnen kan påverka sköldkörteln. Ett sådant hormonstörande ämne är bisfenoler. Även kallat BPA, bisfenol A. Den kan finnas i plast som är mjukgjord. Och den kan ställa till med en massa oreda för sköldkörtelhormonerna. Bland annat kan den hindra upptag av sköldkörtelhormon i cellerna. Det kommer alltså inte in lika mycket sköldkörtelhormon i cellerna om det finns BPA som cirkulerar i för hög mängd. 

Andra faktorer som påverkar upptaget: 

• Hormonstörande ämnen (BPA, ftalater)
• Inflammation och oxidativ stress
• Blodsocker
• Näringsbrist (särskilt selen, zink, magnesium)
• Mitokondriernas funktion
• Kronisk stress

När du i framtiden hör ett hälsoråd för sköldkörteln kan du tänka tillbaka på de här stegen och tänka på vilket av de här stoppen på resan just det rådet gäller.