Utvecklar unik ”kalkylator” för rätt dosering av Levaxin

Publicerad: 16 april 2026

Det innovativa forskningssamarbetet i Nordnorge har redan visat goda resultat. Under några år har ett forskarteam, lett av överläkare och docent Vegard Brun, arbetat med ”kalkylatorn”.

I projektet har forskarna koncentrerat sig på patienter som opererat bort sköldkörteln på grund av hypertyreos (överfunktion), och nu startar en ny studie parallellt som inkluderar patienter som drabbats av Hashimotos.

— Där deltar patienter som antingen ska börja med Levaxin för första gången eller de som redan använder medicin och som, på läkarens inrådan, ska justera sin Levaxin-dos med minst 100 mikrogram per vecka, säger sjukhusapotekare och forskare Martin Masin vid Sjukhusapoteket i Bodø.

Uppmärksammade resultat

Tillsammans med Vegard Brun vid Universitetssjukhuset Nord-Norge i Tromsø och SINTEF arbetar han för att kunna ge norska allmänläkare ett mycket användbart verktyg.

Piloten i projektet för dem som opererat bort körteln visade uppseendeväckande goda resultat:
– 80 procent av patienterna i studien nådde de internationella målområdena för TSH och fT4 inom åtta veckor.
– Endast 19 procent av patienterna i kontrollgruppen (som behandlades på vanligt sätt) uppnådde samma resultat.

Styrkan i ”kalkylator”-projektet är att matematiska algoritmer används för att snabbare komma fram till rätt dos Levaxin. Det som sker på läkarmottagningar idag är att man börjar med en dos baserad på erfarenhet och patientens vikt, för att sedan kontrollera resultatet efter 6–8 veckor. Därefter justeras dosen, ofta flera gånger, tills patienten är ”inställd”.

Orsaken till detta är att de individuella skillnaderna i dagsbehovet är stora; det skiljer ungefär fem gånger mellan lägsta och högsta dos, samt den långa och varierande halveringstiden på tre till tio dagar.

Kan bespara patienterna mycket obehag

Tiden det tar att nå rätt dos präglas ofta av nedsatt funktionsförmåga och symptom på över- eller underdosering för patienten. Att korta ner tiden det tar att uppnå korrekt dosering kan bespara patienterna mycket obehag och samhället stora summor i form av minskad sjukfrånvaro och färre läkarbesök.

— Kalkylatorn är ursprungligen inte skapad för patienter med hypotyreos på grund av tyreoidit, utan för dem som opererat bort körteln på grund av hypertyreos. I detta nya projekt vill vi se om den också kan användas på patienter som har hypotyreos på grund av Hashimotos, säger Martin Masin.

Mål: 100 deltagare

Forskarnas mål är att rekrytera 100 deltagare till studien. Deltagarna kommer att lämna blodprover från innan de startar med Levaxin (eller justerar dosen med minst 100 mikrogram per vecka) tills det har gått åtta veckor. Dessutom kommer de att bära hjärtsensorer och svara på två enkäter om allmän hälsa och sköldkörtelrelaterad hälsa. Detta för att kontrollera hur de faktiskt mår, och inte bara basera sig på blodvärdena.

— Data vi får in från deltagarna kommer att ligga till grund för att utveckla kalkylatorn så att den kan användas på en bredare grupp, säger Martin Masin.
Målet är alltså att den ska kunna användas på alla hypotyreosepatienter, även de som redan är under behandling, för att kontrollera att dosen de står på är rätt.

— När data har samlats in kommer vi bland annat kunna kontrollera vad kalkylatorn skulle ha föreslagit för deltagarna under behandlingens gång eller vid dosjusteringar.

Flera mål

Projektet har också ett annat viktigt syfte:
— Målet är inte bara att skapa en kalkylator för att beräkna rätt medicindos snabbare, utan med hjälp av hjärtsensorerna vill vi försöka förstå bättre varför vissa mår bra på en dos och varför vissa inte känner sig optimalt behandlade trots blodprover inom referensintervallen, säger forskningsledare Vegard Brun.
— Vi försöker alltså få till en objektiv mätning av något som kanske inte syns på blodproverna, och som då förhoppningsvis kan förklara bättre varför de inte mår bra. Det blir spännande att se om vi kan lyckas med det.

Texten är skriven av vår norska systerorganisation och har bearbetats till svenska förhållanden: https://www.stoffskifte.org/