Sandra Klasson: Arbetsterapi kan göra vardagen med hypotyreos lättare

Sandra Klasson är nyutexaminerad arbetsterapeut och avslutade sin utbildning med ett examensarbete med temat arbetsterapi och hypotyreos. Titeln är “Påverkan på aktivitet och delaktighet i vardagen. Upplevelser beskrivna av kvinnor med hypotyreos“. Arbetet har hon skrivit tillsammans med Ann-Marie Andersson.

Efter att ha haft en person nära sig som kämpat med att först få sin hypotyreosdiagnos och sedan med att kunna må bra igen väcktes en insikt om hur Sandra Klassons utbildning skulle kunna komma till användning:

– I takt med min utbildning och att min vän blev mer påläst hittade jag paralleller mellan arbetsterapi och hypotyreos. De flätades samman och formade en idé till en uppsats, berättar hon. 

Sedan tidigare finns ingen forskning kring hur arbetsterapeuter kan hjälpa personer med hypotyreos och det är även ofta okänt för arbetsterapeuter själva att de har en viktig roll att fylla för denna grupp.

– Arbetsterapeuter ser andra perspektiv än det rent biomedicinska och jobbar med personers vardag. Tyvärr fungerar inte livet för många med hypotyreos, eftersom de trots läkemedelsbehandling har kvarstående symtom. 

Vardagen i centrum 

Livet består till stor del av vardag och Sandra Klasson beskriver hur arbetsterapeuten på ett konkret sätt underlättar den: 

– Vi kan hjälpa personer att må bättre genom att vi sätter vardagen i centrum och tittar på alla delar som bygger upp den. Vad har du för personlighet, vilka är dina styrkor, hur ser det ut runt omkring dig – det vill säga bor du med någon, arbetar du, hur långt är det till arbetet? Allt det – plus vad du gör, påverkar hur pigg eller trött du är när dagen är slut. Har du mindre energi är det viktigt att lära dig att pytsa ut den på ett sätt så att du känner dig i balans. 

Sandra Klasson påpekar också att det är viktigt att fortsätta arbeta för att läkemedelsbehandlingen ska bli bra, men att det i flera skeden av sjukdomsresan kan göra skillnad att träffa en arbetsterapeut. 

Uppsats med intervjuer 

Författarna påpekar i sin uppsats att trots likheterna med exempelvis utmattningssyndrom, där arbetsterapi ofta erbjuds, träffar sällan personer med hypotyreos en arbetsterapeut. För uppsatsen intervjuades 10 kvinnor i åldrarna 41-65 år. Syftet var att beskriva upplevelser av vad som påverkar aktivitet och delaktighet hos personer i arbetsför ålder med diagnosen hypotyreos.

Genom att analysera intervjuerna kunde Sandra Klasson och Ann-Marie Andersson se fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier kategorier av vad som påverkar delaktighet och aktivitet hos de intervjuade. 

  • Rätt vård och stöd
    1. En komplex sjukdom
    2. Utlämnad till mediciner 
    3. Bemötande och attityder
  • Många får kämpa mycket och länge för att få stöd och rätt diagnos. Därefter är de utlämnade till att medicinen ska fungera. Annars finns nästan ingen hjälp att få. Generellt finns ingen förståelse för att du trots medicin kan må dåligt. Du kan inte vara sjukskriven trots att du skulle behöva. Att behöva kämpa för att orka med jobbet kanske leder till att privatlivet inte fungerar, men det tas inte hänsyn till. 
  • Orsaker till att det är svårt att fungera 
    1. “200” olika symtom
    2. Kognitiva svårigheter 
    3. Bristande energi 
    4. Måendet går i perioder 
    5. Konsekvenser av bakslag 

– Bristande energi är den orsak som sticker ut mest när det gäller svårigheter att fungera som vanligt. Energin bara tar slut och om du pushar dig själv över din gräns kommer det bakslag som kan ta dagar eller veckor att återhämta sig från. Många kan också känna sig som en gnällig person när de får höra att det inte finns grund för symtomen. 

Här kan arbetsterapi vara ett tillskott, menar Sandra Klasson eftersom den börjar med att titta på hur symtomen påverkar vardagen. 

– Och symtomen kan komma av sjukdomen eller vara en konsekvens av att du haft symtom länge, det är det som gör hypotyreos så komplext. 

  • Synen på mig genom olika glasögon 
    1. Känner inte igen mig själv 
    2. Brist på förståelse 
    3. Krav och förväntningar 

– Det är många som beskriver att de inte känner sig som sig själva. De kan vara mer lättirriterade, inte lika glada eller har tappat intresset för saker. Du kanske ser likadan ut, fast tröttare, vilket andra kommenterar och det spär på känslan av att inte vara dig själv. Du har också ungefär samma förväntningar på dig som innan, både från dig själv och andra. Du vill inte visa att något är fel utan försöker leva upp till egna inre, ambitiösa krav.  

  • Det som får vardagen att fungera 
    1. Inställning 
    2. Stöd från omgivningen 
    3.  Att anpassa sig efter sitt mående 
    4. Återhämtning  

– Inställningen kan för en del få vardagen att fungera men den kan också bli ett problem. Att orka hitta alternativa lösningar, kanske till och med söka vård utomlands kan göra skillnad. Men det är också lätt att överdrivet försöka tänka att det ska gå ändå – vilket leder till baksmälla. 

Omgivningen behöver inte bli några experter på sjukdomen men om arbetsgivaren verkligen lyssnar och är öppen för att hitta lösningen kan det göra stor skillnad. 

Att anpassa dig efter hur du mår och prioritera återhämtning går lite hand i hand: 

– Det är viktigt att ge dig själv tid för återhämtning och känna att det är okej. Det är många som  känner att de inte borde behöva det är förtjänta av den och att det bara är att bita ihop. 

– Återhämtning ser också väldigt olika ut, hitta det du får återhämtning av. Vi arbetsterapeuter kan belysa att vad som är återhämtning varierar från person till person. Det måste inte vara yoga eller en skogspromenad utan kan vara att kolla på Netflix i soffan eller en löprunda

Aktivitetsdagbok synliggör energitjuvarna 

Sandra Klasson tipsar konkret om att börja med en aktivitetsdagbok. Skriv upp allt du gör under en dag till en vecka och ungefär hur lång tid du spenderade på aktiviteten. Fyll i under dagen så att du inte glömmer allt du gjort. Ta fram tre färgpennor där färgerna ska representera om aktiviteten tar energi, ger energi eller är neutral. Stryk över aktiviteterna med den färg den motsvarar. 

Gå igenom dina energitjuvar och fundera över om du kan göra mindre av dem, göra dem på ett annat sätt, mer sällan, vid en annan tid? 

Gå igenom energitillskotten och fundera över hur du kan få in mer av dessa i din vardag. 

Hur gör du då för att få tillgång till de verktyg en arbetsterapeut förfogar över? 

– Alla har rätt att via vårdcentralen få träffa en arbetsterapeut. Men du kanske inte ska trycka på att du vill träffa den på grund av din hypotyreos utan hellre fokusera på att du har problem med energibrist och trötthet, minnet eller smärta. Att du söker för den problematik du har. Där kan du få hjälp att hantera trötthet eller få hjälp med vardagsergonomi, något som kan underlätta om du är trött i kroppen.  

Av: Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos.