Mats Lekander: Kan negativa livshändelser orsaka sköldkörtelsjukdom?
Publicerad:
Många av oss med sköldkörtelsjukdom har varit med om en negativ livshändelse strax innan sköldkörtelsjukdom bryter ut. Det vara död av en nära anhörig, en olycka eller annan svår stress. Hänger immunförsvaret och känslor ihop?
De vanligaste sköldkörtelsjukdomarna är autoimmuna fast alla patienter kanske inte fått veta det när de får diagnosen. Autoimmun betyder att det är immunförsvaret självt som attackerar vävnad i kroppen.
För den vanligaste formen av hypotyreos, Hashimotos sjukdom, bildas antikroppar mot ett protein i sköldkörteln och på sikt bryter attacken ner körteln så att den inte kan bilda hormoner. Då får vi får låga värden av sköldkörtelhormon.
Likaså är den vanligaste typen av hypertyreos, Graves sjukdom, även den autoimmun fast där bildas antikroppar som stimulerar sköldkörteln att bilda mer hormon. Tvärtom hamnar vi då för högt i våra värden.
Samband mellan negativa livshändelser och autoimmunitet
Om du haft en svår tid i ditt liv strax innan du blev sjuk, är du inte ensam. Det finns otaliga historier om hur sköldkörteln börjar krångla relativt kort efter sådana händelser. Precis som om immunförsvaret kunde “lyssna” på det som händer omkring oss och inom oss.
Mats Lekander är professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Han har skrivit boken “Ditt inre liv” som berör hjärna och immunsystem, om stress, sömn och vad det är som gör att vi känner oss sjuka eller friska. Intressanta ämnen som väcker frågan: Hur hänger immunförsvaret och våra känslor ihop?
– Det är ofta rapporterat i vården att negativa livshändelser föregår en autoimmun diagnos. I forskningen finns ett försiktigt stöd för att det är så men vi kan idag inte säga att de utlöser autoimmun sjukdom, berättar Mats Lekander.
– Studierna som hittills gjorts har tittat på något som redan har hänt, de är retrospektiva. Till exempel har man jämfört hur ofta friska personer, eller personer med andra diagnoser som upplevt negativa livshändelser inom samma tidsperiod diagnosticeras med autoimmuna sjukdomar. Där finns resultat som tyder på ett samband, även för sköldkörtelsjukdomar.
Mats Lekander poängterar dock att det finns baksidor med den retrospektiva studiedesignen. Till exempel kan en person som blivit sjuk vara mer benägen att rapportera negativa livshändelser, än någon som är frisk.
Stress bidrar till att utlösa autoimmunitet
En annan typ av studier är registerstudier. Då pekar Mats Lekander på att det finns en svensk studie som gjorts i där man ville titta på samband mellan stressdiagnoser och autoimmunitet.
– Där kunde man se att personer som bor i mer socioekonomiskt utsatta områden har en ökad risk att få autoimmuna diagnoser. Likadant för personer med svårare stressdiagnoser som PTSD, akuta stressreaktioner eller utmattningssyndrom. Även denna typ av studie har sina begränsningar, men troligen finns sambandet där.
Immunförsvaret och inflammation
Mekanismerna för hur stress påverkar autoimmunitet är långt ifrån klarlagda. Det finns studier som visar att stress påverkar immunförsvaret att öka inflammationen.
– Vid akut stress ser vi att inflammationsreaktioner stimuleras. Som när vi inom ramen för studier experimentellt framkallar stress hos försökspersoner ökar vissa inflammationsmarkörer. Både djurstudier och studier med människor tyder på att stress kan störa regleringen av immunförsvaret så att vi får sämre kontroll över pro-inflammatoriska markörer. Däremot vet vi inte om det leder till mer autoimmunitet.
Det finns med andra ord fler studier att göra inom området för att ta reda på hur mekanismerna bakom den ökade autoimmuniteten efter negativa livshändelser ser ut.
- Det vore bra med fler studier som blickade framåt, prospektiva studier, där personer med höga stressnivåer eller anpassningsstörningar och liknande diagnoser följdes. Utvecklar de mer autoimmunitet än en frisk kontrollgrupp?
Eftersom personer med stressdiagnoser är utsatta och generellt även har mer annan ohälsa, inklusive psykisk skulle det enligt Mats Lekander vara särskilt värdefullt att göra en studie som genom psykologisk behandling syftar till att påverka risken att utveckla autoimmunitet.
Verktyg för att må bättre psykiskt
När vi är utredda och medicinskt optimalt behandlade finns det ändå många av oss med sköldkörtelsjukdom som inte mår så bra som vi skulle vilja. Acceptance and commitment therapy (ACT), kognitiv beteendeterapi (KBT) eller sömnbehandling är alla tre alternativ som kan hjälpa till vid de psykologiska symtom som eventuellt finns kvar.
– Om vi har kroppsliga sjukdomar som stör oss i vårt arbets- eller familjeliv kan dessa behandlingar hjälpa även kanske det inte minskar symtomen i sig, men de kan vara viktiga på sikt genom att minska rädsla för symtomen och förbättra sömnen. De hjälper till att ta reda på vad som är viktigt för oss, planera vila och aktivitet samt utveckla positiva känslor.
Har vissa större risk att utveckla sjukdom efter negativa livshändelser? Det går inte att säga idag, enligt Mats Lekander:
– Det är bra att vara försiktig med den typen av slutsatser eftersom sambanden mellan negativa livshändelser och autoimmunitet inte är helt klarlagda. Det finns ingen studie som tyder på att en viss typ av personlighet skulle vara mer drabbad. En del tyder på att manligt kön kan vara en riskfaktor för att drabbas av autoimmunitet efter negativa livshändelser. Men det behöver bekräftas i fler studier.
– Andra studier pekar på att den som har lättare att uttrycka positiva känslor har en bättre hälsa men vi måste fråga oss vad det beror på. Är de från början mindre sjuka och av den anledningen gladare?
Försiktiga med att lägga ansvar på individen
Ibland kan vi höra talas om att “tänka sig frisk” – att vi kan bli friska bara genom rätt attityd. Det skulle handla om att den copingstrategi – hur vi hanterar knepiga och jobbiga situationer i livet – kan påverka hälsan. Den myten vill Mats Lekander sticka hål på:
– Vi behöver inte oroa oss för att ha “fel” copingstrategi när vi är sjuka. Däremot kan vi utveckla en mer positiv copingstrategi som hjälper oss att hantera livet men det är mycket tveksamt om det påverkar själva sjukdomen.
Mats Lekander tar ett exempel kring copingstrategier från arbetslivet:
– Om du har smärttillstånd och trötthet väljer en undvikande copingstrategi på arbetet, det vill säga undviker situationer som kan förvärra symtomen eller där det blir uppenbart att du inte kan prestera som förut är det inte en bra strategi långsiktigt. En mer positiv copingstrategi är istället att välja ut de aktiviteter som är viktiga för dig och utföra just dem oavsett om de orsakar obehag, men det gäller såklart aktiviteter som den behandlande läkaren inte avråder från. Om det gör ont eller du är trött, gör de viktiga sakerna ändå och ta bort annat som är mindre viktigt för dig. Med hjälp av en sådan aktiv copingstrategi blir vi kanske inte friskare men vi hanterar sjukdomen bättre.
Var snäll mot dig själv
När vi mår dåligt är det lätt att lägga skulden på oss själva. Saker vi borde göra annorlunda eller att vi borde följa hälsoråden som haglar över oss. Då vill Mats Lekander påminna om betydelsen av att vi är snälla mot oss själva.
– Det är ingen idé att belasta oss själva med dåligt underbyggda idéer om att vi själva är orsak till vår sjukdom, det ligger ofta utom vår kontroll. Stress är kanske en liten bidragande orsak men autoimmuna sjukdomar är multifaktoriella. Ta dina symtom på allvar och få hjälp med nedstämdhet och ångest. Gör så gott du kan med hur du mår och hur du fungerar. Vem vet, det kanske kan ge bättre hälsa på sikt?
Text: Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos och vad du kan göra för att återhämta dig efter sjukdomen. Hennes senaste bok är ”Sköldkörteldagboken – 6 månader med nya insikter om din hälsa”, där du kan skapa en hälsobok som handlar om dig och vad du mår bra av.
Foto: Christer Sturmark
