Ny avhandling: Är hypertyreos en kronisk sjukdom?
Publicerad:
Hypertyreos har för många konsekvenser även efter att hormonnivåerna under lång tid varit normala. Läkaren Gabriel Sjölins avhandling ställer frågan: Är hypertyreos en kronisk sjukdom?
Gabriel Sjölin disputerade under februari med en avhandling som har titeln: “Hyperthyroidism – a chronic disease?”. Här berättar han om forskningen och diskuterar hur sköldkörtelsjukdomar påverkar livet under lång tid. Här är några exempel:
- Återfall i sjukdomen
- Flera olika behandlingar, exempelvis läkemedelsbehandling och sedan operation
- Substitutionsbehandling, oftast Levaxin
- Upplevelse av att inte vara återställd och
- Minskad livskvalitet.
Gabriel Sjölin är kirurg med bröstcanceroperationer som inriktning och utbildar även läkarstudenter på Örebro Universitetssjukhus. Vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet, har han bedrivit den forskning som mynnat ut i fyra artiklar: Tre om Graves sjukdom och en om knölstruma och deras påverkan på livskvaliteten. Livskvaliteten är ett av de mest intressanta måtten för forskning inom sjukvården. Det visar hur patienten är påverkad av sin sjukdom, även om det kan vara svårmätt, påpekar Gabriel Sjölin.
Databasen en av världens största
Den databas som byggts upp för att kunna göra forskningen består av alla patienter som under 2003 till 2005 behandlats för Graves eller knölstruma vid 13 endokrinolgiska kliniker runt om i landet. Efter i genomsnitt åtta år fick 1400 patienter besvara en enkät med frågor om livskvalitet.
Jämfört med en normalbefolkning kunde Gabriel Sjölin med kollegor då se att patienter med både Graves och knölstruma har sämre livskvalitet under lång tid efter sin diagnos.
– Den här forskningen är nu kopplad till det arbete med nya nationella vårdriktlinjer som tas fram för hypertyreos. Mätningar av livskvalitet kommer troligen i framtiden vara en del av vården för alla patienter.
De patienter som behandlats med radiojod tenderade att ha en lägre livskvalitet än de som vid tillfället för enkäten inte hade någon behandling för sköldkörtelbesvär. Trots att Graves brukar ses som en mer allvarlig sjukdom än knölstruma såg gruppen inga stora skillnader i livskvalitet mellan diagnoserna.
Viktigt att påminna sig om är att detta är siffror som rör hur en grupp mår och som inte nödvändigtvis stämmer för individen.
– Vi vet att livskvaliteten blir bättre med tiden och är som sämst när man får diagnosen. Det är ändå viktigt att känna till att man kan behöva jobba extra med att förbättra sin livskvalitet och att vården kan behöva göra extrainsatser.
Orsaken inte känd idag
Antagligen är det olika faktorer som spelar in när det kommer till vem som får en sänkt livskvalitet efter sin sköldkörtelsjukdom. Gabriel Sjölin påpekar att ingen idag kan svara på orsaken men ger några teorier.
- En diagnos, oavsett orsak, ger ofta sänkt livskvalitet.
- Förändringar som hänger kvar har skett i kroppen och/eller hjärnan. Överproduktionen av sköldkörtelhormon skapar en extrem stressreaktion i kroppen som på lång sikt skulle kunna ge liknande konsekvenser som till exempel utmattningsdepression. – Även efter en utmattningsdepression kan många uppleva skillnader mot före sjukdomen i hur de hanterar livet och hur de mår, säger Gabriel Sjölin.
- Autoimmuniteten har effekter. Den tredje möjliga orsaken är att vid Graves är det många som under lång tid har förhöjda värden av antikroppar och det är okänt vad dessa har för påverkan på hälsan.
Dessutom kan vårt sätt att fungera socialt förändras vid höga sköldkörtelhormonvärden och det kan bli lättare att hamna i konflikter, något som förstås påverkar livskvaliteten.
Gemensamma nämnaren för sköldkörtelsjukdomarna
Vilken är då den gemensamma nämnaren till sänkt livskvalitet vid många olika sköldkörtelsjukdomar? Patienter beskriver samma sak oavsett hypo- hyper eller sköldkörtelcancer.
– Gemensamt är att sköldkörteln är ett väldigt potent organ som har stor påverkan på hur vi mår. Det är en ytterst komplex fråga att svara exakt på och som är viktig att fundera över, menar gabriel Sjölin.
Hur påverkar vi livskvalitet?
När så många har en sänkt livskvalitet är det förstås viktigt att prata om hur man som patient kan göra för att själv ändra den. Gabriel Sjölins forskning har inte tittat på hur livsstilen påverkar men det är ett viktigt område för framtiden, tycker han
– Det finns inga vetenskapliga belägg för att det kan hjälpa vid hypertyreos men ett allmänt råd är – Lev ett bra liv så mår du bättre. Fysisk aktivitet, exempelvis kan vara en sådan livsstilsfaktor. Och väldigt viktigt – får du nya symtom av din hypertyreos ska du genast kontakta vården.
Vården har också en viktig roll i att stötta patienters livskvalitet och till dem vill Gabriel Sjölin skicka med:
– Det här är en patientgrupp vi bör följa lite längre. Kanske ska de under längre tid följas noga av endokrinologer, och kanske inte helt släppas av specialistklinikerna, ens när de slussats ut till primärvården
Nya studier planerade
Gabriel Sjölin och forskarkollegor har nu skapat denna databasen och har många projekt de skulle vilja jämföra. Bland annat för barn som fått diagnosen hypertyreos men även se på konsekvenserna för vuxna som blir sjuka.
– Genom att ta in data från Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån kan vi se hur hypertyreos påverkar livet på sikt. Hur blir inkomsten, vilken utbildning går man? Vilken utbildning går deras barn? Vi vill veta hur det går i livet för den som fått diagnosen hypertyreos.
Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos och vad du kan göra för att återhämta dig efter sjukdomen. Hennes senaste bok är ”Sköldkörteldagboken – 6 månader med nya insikter om din hälsa”, där du kan skapa en hälsobok som handlar om dig och vad du mår bra av.
