Kristina Sundquist: “Högre risk för sköldkörtelsjukdom om du bor i ett utsatt område”

Publicerad: 2 mars 2023

Det är vanligare att få sköldkörtelsjukdom om du bor i ett utsatt område. 51 procent högre risk för hypotyreos och 13 procent högre risk för hypertyreos.  

De vanligaste av våra sköldkörtelsjukdomar, Hashimoto’s tyreoidit och Graves sjukdom är båda autoimmuna. Det innebär att sköldkörteln egentligen inte är orsaken till sjukdomen, utan den attackeras av immunförsvaret. Det har fått för sig att den egna vävnaden är fienden och börjar en process som resulterar i att vi får för mycket eller för lite sköldkörtelhormon. 

Autoimmuna sjukdomar drabbar oftast kvinnor och har både ärftliga och miljömässiga orsaker. En ärftlig orsak är att du är kvinna eller har personer i släkten med autoimmuna sjukdomar. Exempel på miljömässiga orsaker kan vara stress, infektioner eller rökning. En annan miljömässig orsak är var vi bor. Kristina Sundquist, distriktsläkare och professor vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö, har sedan början av sin forskarkarriär intresserat sig för vilken roll bostadsområdet spelar för hälsan. 

– Jag skrev för 20 år sedan en avhandling om bostadsområdets effekt på risken för hjärt-kärlsjukdom. Syftet var att bidra till en bättre vård med mera jämlikt fördelade resurser, berättar hon. 

– Bostadsområdets socioekonomiska struktur verkar spelar in för risken att få vilken sjukdom vi än undersöker. Nu är antagligen skillnaderna ännu större än när jag en gång började forska.

Förutom att bedriva studier i register, som studierna kring bostadsort, har hon också ett labb där hon driver kliniska studier med patienter. Dessutom arbetar hon fortfarande som distriktsläkare en dag i veckan. 

– Det är viktigt att göra det också. Annars tappar jag kliniskt och vet inte vilka sjukdomar som kommer och går. De olika sjukdomarna kan också förändra sitt uttryck över tid, särskilt de psykiska sjukdomarna. 

Autoimmunitet inte svart eller vitt

Kristina Sundquist menar att de autoimmuna sjukdomarna alltid har fascinerat henne. 

– Autoimmuna sjukdomar drabbar många och innebär ett stort lidande. De brukar delas in i grupper och kategorier men det är spännande att studera de som inte passar in i mallen. Många personer med autoimmuna sjukdomar har diffusa symtom. Kanske lite för hög sänka, en autoantikropp som kommer och går, det kan vara leder som värker men “fel” leder om man ser till den misstänkta diagnosen. Dessa patienter riskerar att falla mellan stolarna, menar hon. 

Den risken finns i allra högsta grad när det kommer till sköldkörteln. 

– Autoimmuna sköldkörtelsjukdomar kan ge diffusa symtom som inte alltid upptäcks. Särskilt många kvinnor berättar om trötthet och att de inte mår bra. Sköldkörteln kan ge svårigheter att få barn och yttra sig som psykisk ohälsa. Vi borde vara mycket mer frikostiga med proverna, de är enkla att ta. 

Bostadsort gav ökad risk

Genom att kombinera engagemanget för jämlik vård och intresset för autoimmuna sjukdomar, gjordes studien kring bostadsort som inkluderade data från 5,4 miljoner svenskar. Frågeställningen var: Är risken större för autoimmuna sjukdomar om du bor i ett utsatt område? Svaret var mycket tydligt: Ja, för många av diagnoserna – inklusive de som är relaterade till sköldkörteln – är överrisken tydlig. 

– För autoimmuna sjukdomar finns en tydlig koppling till effekten av bostadsort genom att vi vet att livsstilsfaktorer, exempelvis stress och rökning spelar in. Ändå blev vi överraskade av att en del sjukdomar hade så stora överrisker som celiaki med 65 procent. 

Det är nämligen en sak att någon har en sjukdom och en annan att den diagnosticeras och hamnar i ett register. 

– Vi vet att dessa områden har en sämre kontinuitet i vården, det är svårare att rekrytera personal. Det är stor omsättning på personal, vilket ofta leder till lägre kvalitet. För att ställa diagnosen måste du ha engagemanget och ta rätt prover. Vilket innebär att en del antagligen går odiagnostiserade och risken i själva verket är ännu högre. Vår studie fångar bara de som blivit diagnosticerade. 

Hur kan immunförsvaret veta var vi bor?

Hur kan då miljön i ett utsatt bostadsområde påverka hur immunförsvaret fungerar? Kristina Sundquists studie kan inte ge svar på det, men hon har självklart en del idéer: 

– Ett utsatt område är fysiskt slitet och har högre kriminalitet, kanske vågar de som bor där inte gå ut på kvällen. De känner rädsla och oro, om grannarna är stökiga störs nattsömnen. Men det är svårt att identifiera en enskild faktor. 

Viktigaste faktorn för jämlik hälsa

Hur kan vi då göra hälsan mer jämlik och oberoende av var vi bor? 

– Den viktigaste faktorn är att den skattefinansierade sjukvården som erbjuds till alla fungerar bra. Då får vi jämlikhet eftersom alla vänder sig dit. Fungerar den sämre kommer vissa att köpa sig förbi kön. 

Det handlar heller inte bara om pengar. 

– Vi kan fundera på hur vi organiserar sjukvården och använder resurserna på ett bra sätt så att alla får rätt till samma goda hälsa. 

Framtida studier

Man kan inte säga exakt vad som är hönan och vad som är ägget med denna typ av studie: 

– Vi vet inte om det är bostadsområdet som gör att fler blir sjuka, eller om du flyttar dit för att du redan har en dålig hälsa och kanske inte klarar av att arbeta. 

Då kan det krävas en del ytterligare studier. 

– För att komma runt det kan man göra analyser på släktingar. Alltså syskon, halvsyskon, kusiner, för att se om resultaten beror på arv eller miljö. Om den ena släktingen bor i ett mindre utsatt område kan man justera för mer av genernas påverkan. Det är viktigt eftersom autoimmuna sjukdomar har en klar genetisk koppling. Det finns också möjlighet att inkludera patienter, ta blodprov och göra fysiska undersökningar. 

Kristina Sundquist vill nu att det kommer studier som förklarar varför det är så att autoimmuna sjukdomar är vanligare i utsatta områden. 

– Vi levererar denna pusselbit och hoppas att andra forskare ska ta vid. Min förhoppning är att det ska uppstå ett intresse för att studera mekanismerna bakom. 

Text: Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos.

Foto: Privat