Sammanfattning
Sköldkörtelsjukdom och graviditet enligt överläkare
Publicerad:
Graviditet innebär stora förändringar i kroppen, och för kvinnor med sköldkörtelsjukdom är det särskilt viktigt att förstå hur dessa förändringar påverkar dem. Här sammanfattar vi de viktigaste delarna från en föreläsning med Helena Filipsson Nyström, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och professor vid Göteborgs universitet, om sköldkörtelsjukdom och graviditet.
Vill du se hela föreläsningen finns den uppladdad här. Lösenordet som krävs finns i alla medlemsbrev. Om du inte redan är det, kan du enkelt bli medlem genom att klicka här!
Nedan kan du läsa en sammanfattning av föreläsningens huvudpunkter:
Inför graviditeten: Vad bör du tänka på?
Kontrollera dina sköldkörtelvärden
Innan du planerar att bli gravid är det viktigt att kontrollera sköldkörtelfunktionen genom blodprov som mäter TSH och fritt T4. Eftersom olika laboratorier kan ha olika referensvärden är det viktigt att jämföra dina resultat med det specifika laboratoriets normala intervall.
Jodintag är avgörande
Jod är essentiellt för produktionen av sköldkörtelhormon. Sverige har historiskt sett haft jodbrist, vilket ledde till införandet av joderat salt 1936. Under graviditet och amning ökar behovet av jod från 150 mikrogram till 250 mikrogram per dag. Använd joderat salt och inkludera jodrika livsmedel som fisk och mejeriprodukter i din kost. Äter du vegansk kost bör du vara särskilt uppmärksam och överväga jodtillskott.
Under graviditeten: Förändringar och behov
Sköldkörtelns ökade aktivitet
Under graviditeten ökar behovet av sköldkörtelhormon med cirka 50 %. Hormonet hCG, som produceras under graviditeten, kan påverka sköldkörteln och sänka TSH-nivåerna. Detta är normalt och kräver ofta justering av medicinering.
Justera din medicinering
Om du behandlas med Levaxin bör du öka dosen när du blir gravid. Rekommendationen är att ta två extra doser per vecka och sedan kontrollera dina värden efter fyra veckor. Detta säkerställer att både du och ditt foster får tillräckligt med hormon.
Risker med under- och överfunktion
- Hypotyreos (underfunktion): Kan leda till ökad risk för missfall, för tidig födsel och låg födelsevikt. Behandlas vanligtvis i primärvården.
- Hypertyreos (överfunktion): Kräver specialistvård. Graves sjukdom är den vanligaste formen och kan påverka både mor och barn. Behandlingen måste anpassas noggrant för att minimera risker.
Efter graviditeten: Återhämtning och uppföljning
Postpartum tyreoidit
Efter förlossningen kan vissa kvinnor utveckla postpartum tyreoidit, en inflammatorisk sköldkörtelsjukdom. Den kännetecknas av en initial fas av överfunktion följt av underfunktion. Symptom kan inkludera trötthet, hjärtklappning och viktförändringar. De flesta återhämtar sig inom ett halvår, men uppföljning är viktig.
Justera medicineringen igen
Om du innan graviditeten tog Levotyroxin bör du efter förlossningen återgå till din tidigare dos och kontrollera dina sköldkörtelvärden efter 6–8 veckor. Detta görs i samråd med din läkare för att säkerställa att du ligger inom normala värden.
Nationella riktlinjer
Sverige har nationella riktlinjer för hantering av sköldkörtelsjukdom under graviditet. Dessa riktlinjer syftar till att ge enhetlig och evidensbaserad vård över hela landet.
Vad kan du göra själv?
- Använd joderat salt: Säkerställ att du får i dig tillräckligt med jod.
- Kontrollera dina värden regelbundet: Följ upp dina TSH- och fritt T4-värden enligt din läkares rekommendation.
- Var delaktig i din vård: Ställ frågor och se till att du förstår din behandlingsplan.
Sammanfattning
Att vara informerad och proaktiv är nyckeln till en hälsosam graviditet för kvinnor med sköldkörtelsjukdom. Genom att följa medicinska råd, justera medicinering vid behov och säkerställa ett tillräckligt jodintag kan du förbättra förutsättningarna för både dig själv och ditt barn.
