#10 PFAS och sköldkörteln – vad du behöver veta

För att lyssna på avsnittet kan du söka efter ”Sköldkörtelpodden” i valfri poddapp eller lyssna direkt här!

Transkribering

Hej och välkommen till Sköldkörtelpodden. Jag heter Paulina Ilieva och arbetar på Sköldkörtelförbundet. Vi har uppmärksammat debatten om kemikalierna PFAS, som har pågått ett tag. I nästan alla artiklar vi läser så nämns riskerna med PFAS för sköldkörteln, vilket gjorde att vi ville prata mer om det. Vi har därför idag bjudit in kemikalieexperten Cecilia Hedfors från Naturskyddsföreningen till podden. Välkommen, Cecilia.

Tackar.

Vill du berätta lite mer om dig själv och vem du är?

Jag är sakkunnig på Naturskyddsföreningen och det betyder att jag jobbar med miljögifter och kemikalier, både för att minska vad vi människor utsätts för, men också vad djuren ute i naturen utsätts för. Därför jobbar jag både med lagstiftning, både på EU-nivå och svensk nivå, men också att undersöka så mycket vi kan då, hur mycket som finns ute i naturen, och det brukar sammanställas via antingen forskningsartiklar eller ibland gör vi egna undersökningar också.

Spännande. Men vad är egentligen PFAS?

PFAS är en förkortning för Per- och polyfluorerade kolväten. Men det är en stor grupp ämnen, ungefär över 10 000 ämnen, varav vi använder kanske några tusen i våra produkter och olika processer. Det alla de här har gemensamt är att de är påhittade av människan, de är alltså syntetiskt framställda, finns inte i naturen naturligt och de har väldigt stark bindning till fluoratomerna. Det är det som gör att de blir så extremt svårnedbrytbara i naturen. Så det här är alltså en grupp kemikalier som är extremt svårnedbrytbara i naturen för att de inte är naturliga. Och tyvärr så har det visat sig att många också påverkar hälsan, både hos människor och djur, på ett negativt sätt.

Ja. Vi läser ju ofta om PFAS i dricksvattnet, men var mer kan PFAS hittas?

Dricksvatten är ju det vanligaste och det är ju för att även om det är en liten mängd i dricksvatten så dricker vi ju 2-2,5 liter per dag. Så det blir ganska mycket totalt sett. Och eftersom de då är persistenta, alltså långlivade, så samlas de i kroppen och det tar lång tid, flera år, innan de har kommit ut ur kroppen igen. Men det finns ju andra ställen man också kan få i sig PFAS via och det är framför allt fisk och skaldjur. Men det kan även finnas i andra livsmedel, även i frukt och grönt. Och sen så finns det ju också i produkter runt omkring oss, till exempel i en nonstick stekpanna eller bakplåt eller sådana saker. Och så använder man ju PFAS väldigt mycket i industrin.

Det finns också i smink va?

Ja, i smink också, tyvärr. Vi har försökt att få bort det på svenska marknaden och har lyckats ganska bra. Så det är mer och mer ovanligt att det förekommer på svenska marknaden. Men det finns fortfarande tyvärr.

Men hur hamnar PFAS till exempel i en sminkprodukt då?

Den är då aktivt tillsatt för att man vill ha en viss egenskap. Man kanske vill att den ska flyta ut väldigt bra på kinden eller något sådant där. Eller att den ska ge färgpigmentet rätt lyster. Och ofta är det så att de som tillverkar kosmetikan är inte riktigt medvetna om att de har PFAS i sina produkter innan vi säger att det är det. De litar på sina underleverantörer och de som hittar på vad det ska vara för sammansättning.

Ja, det är klart. Men vi vet ju att PFAS är hormonstörande och ökar risken för sköldkörtelcancer och andra sköldkörtelsjukdomar. Och vi har hört patientberättelser, till exempel från den här händelsen i Blekinge där runt 2013. Kan du berätta mer om PFAS och sköldkörteln och vad vi vet hittills?

Jo, men man har sett i studier på människor som har utsatts för höga halter PFAS att problem med sköldkörtel är en vanlig komplikation. Och då är det både cancerformerna men även problem med sköldkörtelhormonerna och [ohörbart]. Och det vi vet om PFAS är ju att de binder till proteiner i kroppen. Och T3 och T4 är ju två hormoner som är gjorda av proteiner. Och då om PFAS binder till dem så blir det då signalen i kroppen ändrad. Och det är det som händer. Så PFAS-molekylerna, och det är lite olika vilka som binder till vilka enzymer och hormoner i kroppen, men de påverkar på det sättet då. Kan alltså stoppa produktion eller öka produktionen och så.

Jaha, intressant, det visste jag inte. Men vilka andra sjukdomar och tillstånd kan kopplas till PFAS också då?

Ja, det är en hel radda med olika. Och det man vet mest om är det som människor runt om i världen har utsatts för i stora mängder. Och det är då PFOA och PFOS framför allt. Men för dessa vet man då att det kan påverka olika organ i kroppen. Levern så klart, eftersom levern renar vårt blod och finns PFAS med i blodet. Och då så klart att det kan binda till olika hormoner och enzymer i levern. Men det kan också påverka hjärt- och kärlsjukdomar, alltså att man får för hög kolesterolhalt till exempel. Och immunförsvaret. Immunförsvaret är ju byggt av proteiner, så det är inte så konstigt att det påverkas. Och det är det som man ser vid lägst nivå i kroppen, att immunförsvaret är det första som påverkas. Det påverkar också på ett hormonstörande sätt, så att man kan bli svårare att skaffa barn. Och det kan också påverka hur graviditeten går helt enkelt. Och att det lilla barnet kan få en lägre födelsevikt. Så det är en hel rad olika effekter och det kommer säkert dyka upp flera varteftersom vi lär oss mer om PFAS.

Jag har också hört att mikroplaster har hittats i sperman hos alla deltagarna av en studie förra året. Vi kan länka till den i avsnittsbeskrivningen. Men visst hänger mikroplaster och PFAS ihop på något vis?

PFAS kan ju vara i olika format. Det kan vara både i gasform. Det finns alltså PFAS som man använder i köldanläggningar. I en frys eller i en kyl så har man ju en kompressor som gör att det blir kallt. Och då kan man använda den här gasen i dessa kompressorer. Så det kan finnas i gasform. Det kan även finnas i rinnande vätskeform, till exempel till brandsläckare eller kosmetika. Det kan också finnas i fast form, i form av plast. Det är det man har bland annat på non-stickbeläggningar till köksprylar, som en stekpanna eller muffinsform.

Just det.

Alla plaster är svårnedbrytbara, men fast de är svårnedbrytbara betyder det inte att de aldrig fragmenteras, utan det gör de med tiden. Det är UV-ljus, väder och vind som påverkar den processen. Då blir plastfragmenten mindre och mindre, och till slut blir de i storleksordningen mikro och nano. Precis som du sa har man sett mikroplaster i många olika organ och delar av människor. Det ser man även med PFAS-plasterna. Man har bland annat hittat det i sperma, men också i moderkaka och i fostervatten. Där ska det inte vara. Hur det här då påverkar hälsan, det är ingen som riktigt vet. Det är ganska nytt att man har hittat det i kroppen. Varför det är nytt att man har hittat det i kroppen, det är för att man har inte letat.

Nej. När började man leta?

Det är bara några år tillbaka som man började leta efter PFAS-plaster i kroppen. Tidigare har man tittat på andra plaster, de som man använder i stora volymer. Det blir ju så att man letar efter det man kom på att det här kan man titta efter.

Kan PFAS vara skadligt även vid låga nivåer? Du nämnde immunsystemet, va?

Precis. De nivåer som PFAS har hittats vara skadliga i kroppen, de skulle jag nog säga är generellt låga nivåer. Man kan ju titta på dricksvatten. Gränsvärdet som nu har satts i Sverige för fyra PFAS-ämnen, som man vet ger negativa hälsoeffekter, har satts till fyra nanogram per liter i dricksvatten. Det träder snart i kraft i början på 2026. Nanogram är pyttepyttepyttelitet, det är 10 upphöjt i -9. Det betyder att om du har ett kryddmått med PFAS och häller ut det i 100 stycken olympiska simbassänger, då kan du inte dricka det vattnet. Då är det inte säkert längre. En annan som liknelse, hela Mälaren är en dricksvattentäkt åt nära två miljoner människor. Hade hela Mälaren varit ren, då hade det räckt att tillsätta 60 kilo av de här vanligaste PFAS-ämnena. 60 kilo och så kan man inte dricka det. Det är extremt lite som behövs för att det ska vara skadligt. Det är därför det har blivit problem på väldigt många ställen. Jag tror inte någon har släppt ut PFAS och tänkt att nu ska jag släppa ut PFAS, det här är inte bra, men det gör jag ändå.

Man har gjort det utan att veta om hur farligt det har varit. Så har människor och djur också drabbats av det.

Ja, det är så viktigt att vi lär oss mer om det. Sverige driver ju på för ett EU-förbud av PFAS. Vad är status där just nu?

Det pågår då en genomgång av det här förslaget till PFAS-förbud av EUs kemikaliemyndighet, ECHA. Det kommer pågå även under hela det här året. Det gjordes det även förra året. Så om ett år kanske vi kan få en summering av vad de har kommit fram till och ett nytt förslag att ta ställning till. Under den här perioden frågar man myndigheter, forskare, industrin, även miljöorganisationer, är det här rimligt? Då tittar man på dels hur farligt det är med olika PFAS-ämnena och tittar på olika användningsområden. Finns det alternativ till de här och var finns det alternativ och inte? Och vilka ska man då kunna ge tidsbegränsande undantag till? Vilka typer av verksamheter? Det är det man måste gå igenom noggrant innan man kan lägga ett lagförslag.

Det finns ju även något som kallas REACH har jag hört om. Vill du berätta om det?

REACH är då EUs kemikalielagstiftning som ska då ska hantera alla kemikalier på ett säkert sätt. Och den bygger egentligen på försiktighetsprincipen att bara ofarliga kemikalier ska få användas. Men i praktiken så fungerar det inte riktigt så eftersom det produceras och importeras väldigt mycket olika kemikalier. Därför har man satt att okej, men vi tar de som det är stor volym av, de behöver man undersöka noggrant innan man får sälja dem vidare. Medan de som man inte har för stor volym av, de som är under ett ton per företag och år, för dem så behöver man inte ens rapportera till myndigheten att man antingen producerar eller importerar dem. Och vi sa ju att 60 kilo räcker för att förstöra hela Mälaren om man tittar på PFAS. Så det är ju här som lagstiftningen har brustit. Det går inte att bara titta på stor volym av kemikalierna när vissa kemikalier är så extremt farliga.

Ja och väldigt potenta verkar det som.

Verkligen potenta, absolut.

Vad står Reach för?

Det kommer jag inte ihåg på rak arm, men det är någonting med registrering, utvärdering.

Godkännande och begränsning av kemikalier.

Precis. Det gäller att kunna den svenska översättningen. Det är inte alltid man har den i huvudet.

Nej, någonting sånt ja. Vilka branscher eller företag är det då som kanske lobbar emot ett förbud och vad är deras argument?

Ja, eftersom PFAS används i så extremt många olika produkter och vi har vant oss att använda det, då är det ganska många olika typer av industrier som ser att ett förbud av alla PFAS blir problematiskt. Då måste de byta ut de kemikalierna som är där i mot något annat. Det kostar såklart pengar. Framför allt är det att vi inte vill ändra för det kostar pengar som är orsaken. Men då ska man veta att rena PFAS från naturen, det kostar jättemycket mer pengar. Och vår hälsa och alla sjukdomskostnader och det lidande som både människor och djur får utstå, det tycker jag är väldigt mycket värre. Så jag hoppas verkligen att företag förstår att det är bättre att byta ut om det är möjligt och det är nästan alltid möjligt. Men det som de framför allt vill göra ett undantag för, det är de här PFAS-plasterna. För att de säger att, alltså industrin säger att de är ju så inerta, de reagerar inte med någonting och de bryts ju inte ner, så de är helt ofarliga. Och får vi i oss dem, till exempel via en stekpanna, då går de rakt genom kroppen.

Men det har vi ju sett då att man har hittat PFAS-plast, mikroplaster, i moderkaka bland annat. Och då är det ju inte så att de bara går rakt igenom. Så det är en stor grupp av ämnen som används väldigt mycket och där det finns idag ganska lite studier på hur mycket det förekommer i människor och i naturen. Och det är ett problem då när man nu ska förhandla fram den här lagstiftningen.

Det är väl det hela förhandlingen handlar om då, kan jag tänka mig?

Ja, det är det. Det är även de här gaserna som man använder i köldsystem. Man tjänar mycket pengar på PFAS också. Eftersom de som producerar och säljer PFAS inte betalar för det de förorenar så är det ju ett extremt lågt pris på PFAS jämfört med vad det borde vara. Och där är det lite intressant med Frankrikes nya förbud för PFAS i vissa konsumentprodukter. För där har de satt ett pris på PFAS. I och för sig väldigt lågt och alldeles för lågt för att kunna hantera det som kommer ut i naturen. Men ändå, att de har gjort någonting som jag tror kommer bli väldigt viktigt i framtiden. Vi måste sätta pris så att förorenaren faktiskt får betala. Och de måste betala redan när de säljer produkten och inte i efterhand.

Jag kände inte till det, att Frankrike hade gjort det.

De kom för två veckor sedan ungefär. Så det är väldigt nytt. Men det är bara vissa konsumentprodukter. Det är textil, skor, skidvalla och en till som jag inte kommer ihåg nu. Men till exempel stekpannor gick fri för de har stor produktion av just någon stickstekpannor. Och det var väldigt mycket process där och därför så har vi inget förbud mot det där.

Skulle du säga att Sverige är bättre än andra länder på att hantera PFAS-problemet? Nu har ju Frankrike nyss gjort någonting då som Sverige inte har gjort. Men vad skulle du säga förutom det?

Sverige är ju med och tar fram det här förslaget till ett generellt PFAS-förbud på EU-nivå. Och det är jättebra. Vi har ju också väldigt många duktiga forskare och myndigheter som är väl insatta i problematiken. Men vi har ju då de som gör mer. Danmark har ju länge haft ett förbud för PFAS i pappersförpackningar som kommer i kontakt med livsmedel. Och nu också för textilier och skor. Och det är jättebra att man minskar på det som går. För där finns saker man kan använda istället. Och sen har vi ju då den stora skulden. Vi har ju använt brandskum relativt mycket i Sverige. Och det finns ute i naturen och därför finns det i våra dricksvattentäkter och i fisk och skaldjur. Och det har vi människor fått i oss. Och det kan man se bland annat på Livsmedelsverkets senaste undersökning som har tagit blodprov på barn- och unga. Och där man ser att 4,5 procent av ett och ett halvtåringarna har så pass höga halter att deras immunförsvar riskerar påverkas. Och 4,5 procent låter inte jättemycket men det föds ungefär 100 000 barn varje år.

Och 4,5 procent betyder att 4 500 barn per år riskerar att få sitt immunförsvar påverkat. Det vill säga att man kanske inte får fullgott skydd av vacciner eller att man riskerar flera sjukdagar än sina jämnåriga.

Det är ju skrämmande men finns det någon pågående forskning kring hur man kan avgifta kroppen från PFAS?

Det bästa är ju att sluta att tillföra PFAS till kroppen för det är ändå så att de åker ut ur kroppen med tiden. Halveringstiden för de här kändaste PFAS-ämnena är ungefär fem år. Det vill säga har du en halt idag och sen dricker och äter du helt PFAS-fritt, då minskar halten med hälften på fem år. Och så ytterligare hälften och på ytterligare fem år. Så det blir ändå bättre med åren. Men det gäller att vi har säkra livsmedel och säkert dricksvatten, skulle jag säga. Sen är det ju faktiskt en fördel att vara kvinna i det här fallet, för man blir ju av med en del PFAS varje månad när man har mens. Ibland är det bra att vara kvinna.

Ja, det finns fördelar. Men det finns ingenting då, man har inte forskat eller kommit så långt i det kanske, på om det finns någonting man kan tillsätta eller så för att hjälpa kroppen att få ut PFAS från kroppen eller så?

Jag tror att det skulle vara väldigt svårt, eftersom PFAS binder till proteiner och våra kroppar är gjorda av så otroligt många proteiner, så ser jag inte hur vi kan tillföra något som gör att det åker ut fortare än det här. Men tyvärr så är det ju så att det ofödda barnet kommer ju få en del PFAS i sig. När man får ett barn- så försvinner en hel del PFAS från mamman. Men det är ju inte roligt att det är så.

Nej, och det är väl som du säger att nästan alltid så är det bäst att gå till rotorsaken och grundproblemet. Så vad kan man göra själv för att undvika PFAS nu idag? Det är säkert många som lyssnar som funderar på det. Vad kan jag göra själv nu då?

Det första man kan tänka på är att se över sitt dricksvatten. Om man har kommunalt dricksvatten, då är det kommunen som är ansvarig för det. Från och med år 2026 måste de göra någon åtgärd om halten är över gränsvärdet. Och gränsvärdet är hyfsat bra, så man kan lita på att det är säkert. Har man egen brunn, då kan man skicka ett prov för analys. Och om då halten är för hög, då kan man installera en reningsanläggning eller se om man kan koppla in sig på det kommunala dricksvattnet. Något som är ännu enklare att göra är att inte äta fisk från PFAS-förorenade sjöar. Och vilka är då PFAS-förorenade? Ja, man kan väl i princip räkna med att alla sjöar i och kring stora städer och fabriker kan vara PFAS-förorenade. Och sen så kan man ju titta på exempel på kosmetika och leta efter i innehållsförteckningen efter fluoro, för att det inte finns PFAS i hudvårdsprodukter. Men då är det viktigt att veta också att fluor i tandkrämen, den är inte farlig. För det är ingen PFAS, det är en mineral. Och sen i köket kan man titta och försöka undvika non-stickbeläggningar.

Och sen då finns det produkter som är i princip nästan ren PFAS. Och det är då skidvalla, men det finns det alternativ till. Det finns också smörjoljor, det vill säga sånt som man använder till cykelkedjan eller till andra sådana, låsolja. Det kan man titta på så att det inte är PFAS i dem. Och också sådana här impregneringsprejer om man ska göra sina vinterskor vattentäta. Då finns det alternativ till PFAS-innehållande sådana som är helt okej att använda.

Ja, man kan välja svanenmärkt bakplåtspapper har jag läst någonstans.

Precis, det är ett enkelt sätt att välja rätt. Det är att välja miljömärkt. För miljömärkningarna tillåter inte några PFAS-ämnen alls i någon produkt. Både för bakplåtspapper eller andra varor som man har hemma, men även för målarfärg till exempel. För det finns PFAS i vissa målarfärger.

Ja, man får ofta höra att Sverige har världens bästa dricksvatten. Det kanske stämmer, men det här tyder på att bäst inte behöver betyda bra. Borde alla egentligen till exempel filtrera sitt dricksvatten?

Nej, jag tycker inte det. Jag tycker att de som har kommunalt dricksvatten ska kunna lita på sina dricksvattenanläggningar, att de gör jobbet åt dem. Och varför man inte ska ta saken i egna händer, det är att det är svårt att veta när ett filter har nått sin maxkapacitet. Det vill säga när det är fullt. När ska man byta filtret? Om man inte tar analyser hela tiden och skickar, och det kostar en del pengar att göra det och det tar två-tre veckor åtminstone innan man får svar, så kan man inte heller veta när man ska byta dem. Därför är det bättre att låta kommunen stå för dessa kostnader och undersöka regelbundet vilka de gör. När man har egen brunn och har för höga halter, då är det ju bra såklart att ha en reningsanläggning. Men då ska man inte ha en som sitter på kranen, utan då ska man ha en mer seriös anläggning. Och gärna ha då stöd från ett företag som säljer den här anläggningen om hur ofta ska man då byta. Och kanske måste man skicka lite prover på analys för att vara säker på att man byter tillräckligt ofta.

Men det kostar pengar och därför rekommenderar jag inte att man gör det i onödan. Har man kommunalt dricksvatten så ska man lita på det.

Ja, det ska man ju kunna göra. Men de här testerna och analyserna som du pratade om, vilka är det, vilka tester finns och hur beställer man dem?

Det finns flera stycken analysföretag. Om man skriver PFAS och dricksvatten och analys och letar efter det så kommer man hitta flera olika företag som gör sina här prover. Och det kostar en 2-3000 per prov så det är ju en betydligt summa så. Men det kan vara värt att ta ett sånt prov. I vanliga fall när man har egen brunn så skickar man ju regelbundet sitt brunstvatten på analys för att kolla att man inte har bakterier eller tungmetaller i vattnet. Och det här kan man då lägga till som en tilläggstjänst. Det är inget som ingår i det vanliga paketet utan man får lägga till det som en tilläggspaket.

Ja, okej. Men hur hoppas du att framtiden kring PFAS ser ut och hur stämmer det överens eller hur realistiskt är det med verkligheten skulle du säga?

Jag skulle gärna vilja att alla förbjuder PFAS idag. Helst skulle jag vilja gå bak i tiden och aldrig hitta på PFAS men det är ju väldigt svårt. Men även om vi skulle sluta använda PFAS idag så har vi ändå relativt mycket ute i naturen. Och vi behöver åtgärda detta. Och det kommer kosta mycket pengar. Och det kommer bli tuffa beslut för politiker att ha. Och därför hoppas jag på ett stort folkligt stöd så att politikerna vågar ta de här jobbiga och obekväma besluten. Så att vi kan minska exponeringen och därmed också slippa problemen.

Ja, för det var också en sån fråga jag tänkte ställa till dig. Vad den som lyssnar kan göra själv för sakens skull. Att till exempel köpa miljömärkta produkter är ju en sak, men finns det mer eller vill du utveckla vad individen kan göra, både för sig själv men även för andra och kanske vad man kan göra för att påverka beslutsfattare?

Ja, man kan ju dels prata med sin kommun och se till att de har en åtgärdsplan om det är för höga halter då i det kommunala dricksvattnet. Jag tycker man ska påverka politikerna att ta större ansvar för alla de som har privat brunn. Och hur ska de få som det kommer bli som har för höga halter, hur ska de ha råd att ha en reningsavläggning till exempel? Generellt också att trycka på politikerna att man måste sluta släppa ut PFAS, både från förorenade områden men också att det här PFAS-förbudet är väldigt viktigt att få igenom. Och inte då tänka att om vi förbjuder det konsumentprodukter, då slipper ju konsumenterna problemet och då är det lugnt. För så är det inte riktigt utan mycket har släppts ut vid produktion av PFAS och när det blir som avfall och antingen läggs på deponi eller bränns upp. Så även industriell användning av PFAS behöver minska drastiskt. Och sen om det finns några extremt nödvändiga åtgärder eller produkter där PFAS behövs så kan det vara okej att de fortfarande finns kvar tills det finns ett fullgott alternativ.

Och då tänker jag på sånt som implantat i människokroppen. För där tror jag att det kommer ta tid innan det finns väl uttestade och bra alternativ. Men då får det ta de åren det tar och sen så hoppas jag att vi hittar på nya alternativ. Och sen så ska man ju då tänka på att det finns PFAS även i bekämpningsmedel. Och här har vi sett tydligt att om man väljer ekologiskt så slipper man mycket av de här bekämpningsmedlen som innehåller PFAS. För det sprutas då framförallt på frukt och grönt. Så om man har juice och frukt och grönsaker ska man helst välja ekologiskt för att slippa PFAS från bekämpningsmedel.

Och ni har ju också en namninsamling för att stoppa PFAS som vi har delat innan. Så den kan man ju alltid skriva under om man inte har gjort det.

Ja, och det är ju ett sätt för oss att visa på att det finns många som står bakom vad vi tycker. Och vi hoppas kunna överlämna det här till politikerna och trycka på att titta här vad många som vill ha till ett ordentligt PFAS-förbud.

Finns det något vi har missat att prata om nu enligt dig?

Jag tror inte det. Jag tänker att man ska tänka konstruktivt och framåt. Bor man i ett område där man har haft PFAS i sitt dricksvatten eller har man ätit mycket insjöfisk från ett område som kan vara PFAS-förorenat, tänk inte att det är kört utan det är det från idag. Minska från och med nu. Då kommer det långsamt att gå ur kroppen. Och så hoppas jag att vi får till förbudet så att man inte behöver tänka så. Varje individ utan samhället ser till att det inte ska finnas farliga kemikalier ute i naturen eller i våra livsmiljöer.

Jag håller med dig om din vision för en framtid utan PFAS och andra farliga kemikalier. Men tack så jättemycket, Cecilia, för att du ville gästa oss och dela med dig av den här viktiga kunskapen.

Tack, tack. För att jag fick vara med.

Ja, och tack till dig som har lyssnat. Hej då.