Spekulationer och felaktiga påståenden i pressen skapar oro bland patienter
Publicerad:
En kvällstidning har återigen missat att vara källkritisk, och publicerat tyckande och gissande som att det vore fakta. Här bemöter vi några av de mest uppseendeväckande påståendena i Aftonbladets senaste artikel om sköldkörtelsjukdom.
– Aftonbladet har uppenbarligen inte tagit till sig av den kritik de fick när de häromåret av föreningen Vetenskap och Folkbildning utsågs till “Årets förvillare 2022” för sina hälsoartiklar om sköldkörteln, säger Anna Bergkvist, ordförande i Sköldkörtelförbundet.
En nyligen publicerad artikel, där läkaren Agnes Wold intervjuas, innehåller flera felaktiga och spekulativa påståenden om läkemedlet NDT (naturligt frystorkat sköldkörtelextrakt). Artikeln med titeln ”Agnes Wolds hårda kritik mot populär medicin för sköldkörteln” publicerades i Aftonbladets pappersupplaga den 21-23 juni och på Aftonbladet.se den 30 juni.
Har kontaktat redaktionen
Sköldkörtelförbundet har haft en dialog med ansvarig på Aftonbladets redaktion och bett dem korrigera felaktigheterna, men tyvärr utan resultat. Vi har därför beslutat att lista de mest uppseendeväckande påståendena och bemöta dem med aktuella fakta här nedan.
I artikeln påstås felaktigt att:
NDT är ett “oprövat” läkemedel
man inte riktigt vet hur stor mängd aktiv substans som finns i varje tablett
NDT kan innehålla “konstiga virus”
NDT är väl beprövat
NDT har funnits sedan början av 1900-talet och är med andra ord ett väl beprövat läkemedel. En miljon amerikaner tar i dag NDT för behandling av sin hypotyreos och var tionde patient i USA får NDT som första behandling efter att diagnosen ställts. Detta enligt en studie publicerad 2023 i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism (1).
I Sverige förskrivs NDT på licens där Läkemedelsverket gör en gedigen bedömning av alla licensansökningar, som måste uppfylla vissa kriterier för att bli beviljade. Bland annat ska man ha en säkerställd diagnos och först ha prövat standardbehandling med Levaxin eller Euthyrox under en viss tid men ha kvarstående symtom på behandlingen.
Innehållet är standardiserat och kontrollerat
Innehållet av aktiv substans i NDT är sedan 1985 reglerat enligt United States Pharmacopeia och läkemedelsbolagen som tillverkar NDT följer liksom alla andra Good Manufacturing Practice, vilket också kontrolleras av FDA (Food and Drug Administration, den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket).
Armour Thyroid som är det vanligaste NDT-läkemedlet som förskrivs av svenska läkare tillverkas och marknadsförs av det multinationella läkemedelsbolaget AbbVie, som för övrigt också tillhandahåller Synthroid – USA:s motsvarighet till Levaxin. En tablett Armour Thyroid 65mg/1 grain innehåller 38 mikrogram T4 och 9 mikrogram T3, med maximal tillåten avvikelse om +/- 10%.
Det finns inga bevis för virussmitta
Att NDT kan sprida virus är ren spekulation som saknar grund. NDT utvinns från sköldkörtlar från gris inom livsmedelsproduktionen, som renas och steriliseras för att eliminera risken för virus/mikrober och sedan frystorkas. Trots att NDT-läkemedel använts av många miljontals patienter under drygt 120 år har det aldrig rapporterats om något fall av smitta som skulle kunna härledas till behandlingen.
NDT är långt ifrån det enda läkemedlet som utvinns från gris eller innehåller hjälpämnen med ursprung från gris. Ett exempel är Creon, som innehåller frystorkat pankreaspulver (pankreatin) utvunnet ur bukspottkörteln från svin, och som används vid besvär med matsmältningen, bland annat vid IBS. 22 444 personer fick Creon utskrivet 2023, vilket är 10 gånger fler än de 2 300 som fick NDT utskrivet samma år enligt statistik från Socialstyrelsens läkemedelsregister. Creon är dessutom receptfritt, så sannolikt är det betydligt många fler som tar detta läkemedel.
I sammanhanget kan också nämnas att det inte är ovanligt att hjälpämnen som gelatin och kalciumstearat, som finns i många vanliga läkemedel, kommer från gris. Till exempel ingår, enligt FASS, gelatin med porcint ursprung (gris) som hjälpämne i Levaxin.
Kan få allvarliga konsekvenser
– Att sprida spekulativa och felaktiga påståenden om NDT-behandling kan få allvarliga konsekvenser, menar Katarina Nydahl, medicinskt sakkunnig på Sköldkörtelförbundet. Uppskrämda patienter som behöver medicinering kan börja experimentera på egen hand och, i värsta fall, sätta ut livsviktig medicin utan kontakt med ansvarig läkare.
Får patienterna rätt behandling?
Till Aftonbladet säger Agnes Wold att “det är en missuppfattning att många inte får rätt behandling för sjukdomar i sköldkörteln”. Sanningen är att vi vet alldeles för lite om hur svenska hypotyreospatienter upplever att deras behandling fungerar, eftersom det än i dag inte finns en enda publicerad vetenskaplig artikel i ämnet.
Flera internationella studier har visat att upp till var femte patient har kvarstående symtom på hypotyreos, trots standardbehandling med levotyroxin. Detta är inte heller något nytt, utan var känt redan på 80-talet när levotyroxin ersatte NDT som standardbehandling. Redan då fick en del patienter byta tillbaka till sin tidigare behandling med NDT efter att de upplevt att symtomen kommit tillbaka (2).
Omdiskuterad behandling
Nuvarande riktlinjer stöder inte behandling med NDT med motiveringen att det saknas säkerhetsdata. Samtidigt vittnar patienter världen över om att de fått livet tillbaka och blivit symtomfria för första gången på många år först när de fått byta behandling (3). Eftersom behandlingen med NDT är kontroversiell och professionen inte är helt eniga, är det viktigt att det som skrivs i frågan är sant.
– Problemet är inte att några få promille av svenska hypotyreospatienter får behandling med sköldkörtelextrakt. Problemet är bristen på uppföljning där vi förlitar oss på ett enda prov (TSH) och inte tar hänsyn till hur patienterna faktiskt mår, menar Katarina Nydahl.
– Vi kan inte nöja oss när en av fem patienter har kvarstående symtom trots behandling. Det kan självklart finnas flera orsaker till detta, men det är tydligt att fler behandlingsalternativ behövs. Något som är självklart inom många andra folksjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
“Det kändes naturligt. När det fanns en förening som kunde så mycket och som man kunde få hjälp av. Så det var lite mer så jag kände att det är klart man ska stödja en förening som arbetar för något som man tror på och tycker är viktigt.”