4 frågor till Angelica Lindén Hirschberg om sköldkörteln och klimakteriet
Publicerad:
European Menopause and Andropause Society (EMAS) har nyligen släppt de första riktlinjerna kring sköldkörteln och klimakteriet. Angelica Lindén Hirshberg, professor vid Karolinska Institutet är en av författarna.
Angelica Lindén Hirschberg är professor vid Karolinska Institutet och ansvarig för gynekologisk endokrinologi vid institutionen för gynekologi och reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset. Sommaren 2024 släppte European Menopause and Andropause Society (EMAS) nya riktlinjer för sköldkörteln och klimakteriet. Angelica Lindén Hirschberg är en av medförfattarna.
Varför behövs nya riktlinjer för vården kring diagnostik och behandling av sköldkörtelbesvär under klimakteriet?
Det fanns sedan tidigare inga riktlinjer om sköldkörtelrubbningar under menopausen. Tillstånden hänger ihop åldersmässigt, rubbingarna i sköldkörteln ökar samtidigt som kvinnor kommer in i klimakteriet. Symtomen kan överlappa varandra och förstår läkaren inte problematiken, ger det risk för missuppfattningar. En fördröjd diagnos leder till att det tar längre tid innan kvinnan får rätt behandling.
Vad tycker du att patienter bör känna till om de nya riktlinjerna?
Det är bra att känna till att det är vanligt att ha båda tillstånden med sköldkörtelrubbning och klimakteriesymtom samtidigt. Har man från början problem med sköldkörteln kan klimakteriet påverka symtomen. Det kan också vara så att klimakteriet innebär att behandlingen för sköldkörteln måste justeras. Det omvända gäller också, att rubbningar i sköldkörteln kan påverka klimakteriesymtom.
Symtom du har kan bero på antingen sköldkörteln eller klimakteriet. Men symtomen kan också bero på både och samtidigt. Det är viktigt att reda ut vad som är vad, även om det krävs tålamod. Jag tycker att man ska vara frikostig med att ta prov på sköldkörteln som är billiga prov och kan tas inom primärvården.
Vad mer skulle du vilja att patienter kände till om sköldkörteln och klimakteriet?
Upplever man viktuppgång under den här perioden i livet är det lätt att tro att det enbart beror på sköldkörteln. Men även i samband med klimakteriet är det vanligt att gå upp i vikt. Orsaken till viktuppgången kan återigen bero på antingen sköldkörteln eller klimakteriet men det är också möjligt att det beror på både och.
En del kvinnor som går upp i vikt utvecklar också subklinisk hypotyreos. En del kan då normalisera sitt förhöjda TSH enbart med hjälp av livsstilen och viktnedgång.
Något annat som är bra att känna till är att tablettbehandling med östrogen kan öka ditt behov av sköldkörtelhormon (oftast Levaxin reds. anm.). Östrogenbehandling i form av plåster, gel och spray påverkar däremot inte behovet av behandling med sköldkörtelhormon.
Vad råder du att en patient gör som känner att hon inte får rätt hjälp från vården?
Då kan det vara bra att ta en ny sjukvårdskontakt. Jag tror inte på att via nätet köpa tillskott och laborera själv. Det är heller ingen bra idé att enbart lyssna på bloggare och influencers. Sjukvården har kompetensen för att behandla dessa tillstånd men det betyder inte att alla läkare är lika kunniga.
Sök dig vidare om du inte hittar rätt från början. Privat vård kan innebära att du får mer tid med läkaren men det kostar förstås också mer.
Text: Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från Karolinska Institutet och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos.
