Debattartikel: Det är dags att ta kvinnors vård på allvar
Publicerad:
Kvinnor utgör en majoritet av patienterna i svensk sjukvård, men trots detta är vården fortfarande inte jämställd. Kvinnor får i högre utsträckning ospecifika symtomdiagnoser och nekas ibland adekvat medicinsk behandling. Sköldkörtelförbundet ser dagligen hur patienter far illa på grund av bristfälliga riktlinjer, okunskap och ojämlik tillgång till vård. Nu är det dags för Sveriges regionpolitiker att agera för en mer jämställd och rättvis sjukvård.
Ojämlik vård och kunskapsbrist
Sköldkörtelförbundet släppte tillsammans med Astma- och Allergiförbundet och Kvinnliga Läkares Förening i samband med internationella kvinnodagen en rapport som heter “Kön, genus och (o)hälsa”. Trots att kvinnor i stor utsträckning söker vård och står för en betydande del av sjukvårdskonsumtionen, visar forskning att de oftare får psykiska eller psykosociala förklaringsmodeller för sina symtom. Detta leder till att de underdiagnostiseras och underbehandlas.
Sköldkörtelpatienter är ett tydligt exempel på hur kvinnor drabbas av bristfällig vård. Över en halv miljon svenskar behandlas för sköldkörtelsjukdom, och över 80 procent av dem är kvinnor.
Regeringen och SKR är överens
I en ny överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner är man för första gången eniga om att sköldkörtelproblematik ska prioriteras. Det innebär ett steg i rätt riktning för bättre diagnostisering och behandling av kvinnor med sköldkörtelsjukdom, men också en mer jämställd vård.
Låt patienterna vara delaktiga
Enligt forskningen är det cirka 20 procent av personer med sköldkörtelsjukdom som inte blir symtomfria av standardbehandlingen med levotyroxin. Dessa personer behöver ytterligare stöd i form av utökad provtagning med samtliga sköldkörtelvärden, men också viktiga näringsämnen. Primärvården måste också möta upp patienterna med fler professioner såsom sjuksköterskor, psykologer och arbetsterapeuter. Patienterna måste vara delaktiga i sin behandling och få en vård som tar sikte på helhetshälsa och inte endast uppföljning av blodprov.
Områden att fokusera på
Vi uppmanar Sveriges regioner att genomföra följande åtgärder:
Stärk kunskapen i primärvården – Låt alla läkare i primärvården genomgå fortbildning om kvinnors hälsa och sjukdomar, inklusive sköldkörtelsjukdom, så fler patienter kan få korrekt diagnos och behandling i tid.
Säkerställ individanpassad behandling – De som inte mår bra på standardbehandling måste mötas med nyfikenhet och följdfrågor för att få hjälp att hantera sin sjukdom i vardagen. Livskvalitetsformulär finns, men används inte.
Framtagande och implementering av vårdprogram – 2023 togs ett nationellt vårdprogram för hypertyreos (överfunktion) fram, det är ännu inte implementerat. Vårdprogrammet har tydliga steg för vad som ska prioriteras när i implementeringen. Ett vårdprogram för den vanligaste sköldkörtelsjukdomen, hypotyreos (underfunktion), saknas fortfarande.
Ett mer jämlikt och individanpassat omhändertagande av sköldkörtelpatienter måste till. Vi hoppas att ni, som ansvariga regionpolitiker, vill vara en del av lösningen.
Anna Bergkvist, ordförande för Sköldkörtelförbundet
Tjarls Metzmaa, generalsekreterare för Sköldkörtelförbundet
Fakta om sköldkörteln:
Sköldkörteln tillverkar livsviktiga hormoner som bland annat kontrollerar kroppens ämnesomsättning.
Underfunktion leder till att ämnesomsättningen blir för låg, så kallad hypotyreos.
Överfunktion leder till att ämnesomsättningen blir för hög, så kallad hypertyreos.
Vanliga symtom för bägge tillstånd är till exempel trötthet, hjärndimma, sömnbesvär och stela eller svaga muskler.
”Jag är medlem för att förbundet ska kunna fortsätta driva frågan att sköldkörtelsjukdom ska uppmärksammas mer. Jag tror att man måste ha ett förbund eller något större för att synas och uppmärksamma sjukdomen.”