Är din återkommande huvudvärk migrän – och hänger den ihop med sköldkörteln?

Publicerad: 10 januari 2023

En miljard människor på jorden lider av migrän – det vill säga 15 procent. Kvinnor drabbas tre gånger oftare. Många med sköldkörtelbesvär berättar också att de ofta har migrän. Lars Edvinsson är en världens främsta migränforskare och här berättar han mer om sjukdomen och sin forskning.

Enskilda studier som gjorts kring hur vanligt migrän är bland personer med sköldkörtelsjukdomar visar att det är vanligare att drabbas. Det också vara vanligare att få en sköldkörteldiagnos om du lider av migrän, risken ökar med 21 procent enligt en studie. Då hade studien från börjat uteslutit alla som redan hade sköldkörtelsjukdom och sedan noterade man hur många som under studien fick diagnos (1). 

Nu är det inte så att alla studier kommer fram till samma sak men i genomgångar av flera studier, så kallade reviews, ser forskare att de sammanvägda resultaten pekar åt det hållet. Ännu är det också oklart exakt varför det sambandet mellan sköldkörteln och migrän finns (2). En del tror att huvudvärken på något sätt kan aktivera immunförsvaret men även att stress, miljöfaktorer och genetik spelar in (1). 

Migrän vanligare än vi tror

Lars Edvinsson är professor vid Lunds universitet, och en av världens främsta migränforskare. Han står bakom flera av de forskningsgenombrott som lett fram till ny förståelse för sjukdomen och nya läkemedel. 

När han får frågan om vilken som är den vanligaste missuppfattningen kring migrän vill han gärna göra oss uppmärksamma på att det är mycket vanligare än vi tror. 

– En miljard människor på jorden lider av migrän – det vill säga 15 procent. Kvinnor drabbas tre gånger oftare, främst mellan 15 till 50 års ålder. Därefter jämnar det ut sig mellan könen, berättar han.

Forskning på sköldkörtelhormon gav svar kring migrän

På 1980-talet fanns en forskningsgrupp som intresserat sig för kalciumomsättningen i kroppen. Omsättningen styrs bland annat av hormonet calcitonin, som produceras av sköldkörteln, och gruppen blev nyfikna på om det också fanns i hjärnan. Det visade sig att så inte var fallet. I hjärnan och nervsystemet finns istället en släkting till calcitonin vid namn calcitonin related peptide (CGRP).

Då blev Lars Edvinsson intresserad och sedan dess har hans forskning visat hur frisättning av CGRP från trigeminusnerven – vår stora ansiktsnerv – kan orsaka huvudvärk och migrän. Från den kunskapen har det utvecklats läkemedel – två olika antikroppar och tablettbehandling med CGRP-hämmare är på väg – som idag används vid kronisk migrän, det vill säga de personer som har 15 dagar eller fler per månad med migrän. 

– Det är viktigt att ställa diagnos för att få rätt hjälp, det finns utvecklade metoder och kunskap för att göra det, menar Lars Edvinsson. 

Undrar du om din huvudvärk är migrän eller vill veta mer om behandlingsalternativ? Läs mer hos 1177 här. 

Forskning kring hormoner och migrän

De allra flesta som får prova antikroppar mot CGRP blir av med sin migrän och berättar om hur deras liv blivit totalt förändrat. Andra får god hjälp och har något migränfall emellanåt, till exempel innan menstruation. 

För den del där läkemedlet inte hjälper har Lars Edvinsson och hans grupp gått vidare och tittar på sambanden mellan hormoner och migrän. 

– Trigeminusnerven är känslig för hormoner som progesteron, oxotocin och östrogen. 

Alla dessa är hormoner varierar under kvinnans menscykel och är som lägst precis innan mens – vid det tillfälle när kvinnor upplever flest migränattacker. Östrogen och oxytocin kan alltså bromsa migrän och när de sjunker kommer migränen. 

Livsstilen kan spela in

Många med migrän upplever att saker de äter eller hur de lever påverkar migränattackerna. Men kan vi med vår livsstil påverka CGRP? 

– Vi vet inte idag om CGRP kan påverkas av livsstilen. Det som stora studier visat är att stress kan utlösa och förvärra migränattacker. 

Hur är det då med rödvinet och osten? Lars Edvinsson bekräftar att det är vanligt med berättelser kring att rött vin och ost kan utlösa, men det har inte kunnat bekräftas i forskning. Han konstaterar att varje individ har sina egna triggers och kanske kan det vara så att vid vilket tillfälle vi dricker ost och äter vin påverkar. 

– Efter en tuff arbetsvecka när vi kommer hem och slappnar av, tar vi fram osten och vinet – dagen efter utlöses attacken men kanske berodde den snarare på den tidigare stressen. 

Exempelvis finns en studie som gjorts i Uppsala med tio patienter som sade sig kunna koppla ett visst vin till migränattacker. 

– När de fick dricka vinet där i labbet fick inte en enda migrän efteråt. 

Det finns även en ärftlighet kring migrän och har vi släktingar med sjukdomen är det troligare att vi själva drabbas. 

– Forskare var övertygade om att den kvinnliga X-kromosomen skulle innehålla migrängenerna men så är inte fallet. Det finns gener som kan kopplas till migrän men dessa är utspridda över alla våra kromosomer. 

Kommande forskning koncentrerad på hormoner

Lars Edvinsson och hans kollegor kommer nu koncentrera sig på effekterna av könshormonernas svängningar på migrän. 

– Vi vill kartlägga var hormonreceptorerna finns, vilka de är och hur de styr cellernas omsättning och produktion av CGRP. Könshormoner har sina receptorer i cellkärnan och skulle kunna påverka produktionen av CGRP.  

Det kommer de till en början göra dels med hjälp av djurstudier men även i genetiska studier för att se om ärftliga skillnader kan spela in för vilka kvinnor som drabbas av migrän. 

Av: Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos.