Depression tidigt i livet ökar risken för sköldkörtelsjukdom

Om du haft depression tidigt i livet ökar risken för en rad andra sjukdomar. En diagnos där sambandet är starkt är hypotyreos. Kvinnor har tre gånger högre risk om de haft depression och män 5 gånger högre risk.

Risken för hela 66 sjukdomar och för tidig död ökar om du haft en depression mellan 5 och 19 års ålder. Det visar en studie från Karolinska Institutet som är publicerad i tidskriften JAMAPsychiatry.

Studien inkluderar närmare 1,5 miljoner svenskfödda flickor och pojkar. Strax över 37 000 av dem fick minst en gång under studien diagnosen depression. När studien avslutades var deltagarna mellan 17 och 31 år. Marica Leone är doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare.

Sköldkörteln kopplad till depression

Resultaten av studien visar att sköldkörtelsjukdom är kopplat till depression tidigt i livet. Det vi däremot inte vet just nu är om depressionen är orsak till den ökade risken eller om det finns en gemensam riskfaktor för båda sjukdomarna. Det är viktigt att patienter och vårdgivare känner till den här kopplingen, berättar hon.

Studien Marica Leone varit med och gjort konstaterar att för den som tidigt i livet haft en depression är risken för hypotyreos tre gånger högre för båda könen. För män är den ännu högre, 5 gånger. Kvinnor har cirka en tre gånger så hög risk.

Inte bara koppling till sköldkörteln

En populär teori kring hur depression och andra psykiatriska sjukdomar kan leda till ytterligare diagnoser är dess potentiella påverkan på immunförsvaret. Depression tidigt hade också en koppling till andra autoimmuna sjukdomar förutom Hashimotos som reumatoid artrit, celiaki, typ-1-diabetes och Crohns. 

De starkaste kopplingarna fanns dock inte till direkt immunförsvarsrelaterade diagnoser utan till typ-2-diabetes, mag-tarmsjukdomar, lever- och njursjukdomar. Det här gjorde forskarna gruppen lite förvånade.

Vi visste att skador, olyckor samt andra psykiatriska diagnoser skulle vara de vanligaste kopplingarna men därefter var vår hypotes att diagnoser med samband till immunförsvaret, det vill säga autoimmunitet och infektioner skulle komma.

Vad kommer först – depression eller sköldkörtelsjukdom?

För att ta reda på om depressionen orsakade andra diagnoser tittade gruppen på tidpunkten för diagnos av depression och såg vilka ytterligare diagnoser personer fick efter det.

Det visade sig svårt, eftersom det bara ger oss en uppskattning av när personen fick sin diagnos. De kan ha varit sjuka innan dess. Kanske hade de egentligen en sköldkörtelsjukdom hela tiden men fick först diagnosen depression.

Eftersom depression är vanligare hos den som växer upp i en familj som har låg socioekonomisk status eller där andra familjemedlemmar har psykiatriska sjukdomar kan det vara den gemensamma riskfaktorn, menar Marica Leone. 

Viktigt att känna till risken

För den som haft depression tidigt i livet är det bra att känna till den ökade risken för andra sjukdomar.

Det är inte meningen att den som haft depression ska gå runt och oroa sig men det är bra att vara medveten.

Kanske låter det basic men det är viktigt att ha en hälsosam livsstil och då gäller råden att röra på sig tillräckligt, äta nyttigt, sova bra och dricka måttligt med alkohol. Det här är inget som studien kommit fram till utan sådant annan forskning har visat hjälper för att förebygga ohälsa.

Nästa steg i forskningen

Marica Leones grupp är nu nyfikna på att titta närmare på sambandet mellan depression och immunförsvaret.

“Vi vill titta närmare på det som kallas immnodepression – det vill säga hur förändringar i immunförsvaret kan påverka risken för depression. Närmare bestämt vill vi titta på autoimmuna sjukdomar och infektioner för att se hur de är kopplade till risk för depression.”

Gruppen har många fler planer, däribland att titta på genetiska riskfaktorer och miljöfaktorer som adverse childhood events (ACE) som kan översättas negativa barndomsupplevelser eller psykosociala faktorer för att de hur de är kopplade till depression.

Vill bidra till individanpassad vård

Depression är väldigt vanligt men det är mycket vi inte vet om det. Människor som får sjukdomen har ibland motsatta symtom – någon får viktuppgång en annan går ner i vikt. På samma sätt kan någon få svårt att sova medan någon annan kan sova hur mycket som helst. Vi vill ta ett steg vidare och individanpassa vården.

Det är också viktigt att prata om hur allvarlig sjukdomen är med allvarliga konsekvenser. Det handlar inte bara om att känna sig lite ledsen eller nere. Vi vill öka medvetenheten och kanske särskilt kring att detta är något som drabbar unga idag. Förhoppningen är att unga och vuxna med depression ska ges bättre uppmärksamhet och vård, avslutar Marica Leone.

Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves tyreoidit, som är den vanligaste typen av hypertyreos.