En halv miljon svenskar med sköldkörtelsjukdom får diagnos och behandlas utifrån en osäker metod, trots att forskningen länge pekat på brister. Nu behövs ett nationellt vårdprogram baserat på aktuell kunskap. I dag skriver Sköldkörtelförbundet tillsammans med ledande endokrinologer på DN Debatt.
Det huvudsakliga sättet att diagnostisera och följa upp sköldkörtelsjukdom inom hälso- och sjukvården är att mäta nivån av TSH i blodet. Trots att metoden inte är evidensbaserad – det vill säga inte bygger på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga kunskap – har TSH-provet sedan 1980-talet varit styrande för diagnos och behandling, särskilt inom primärvården.
En ny systematisk översikt och metaanalys av 58 publicerade forskningsstudier visar att metoden inte ger tillförlitliga indikationer på kroppens sköldkörtelstatus. Det kan vara en förklaring till varför så många drabbade trots behandling och ”bra” värden fortsätter att må dåligt.
I debattartikeln lyfter vi fram tre viktiga åtgärder:
Nationella riktlinjer. Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för diagnos och behandling av hypotyreos.
Ett nationellt vårdprogram. Sveriges Kommuner och Regioner bör ta fram ett nationellt vårdprogram för hypotyreos baserat på nationella riktlinjer och annan aktuell kunskap.
Ett nationellt kvalitetsregister. Det behövs betydligt mer forskning på sköldkörtelområdet men också ökad kännedom om befintlig forskning. Därför behövs ett nationellt kvalitetsregister.
Kerstin Brismar är specialistläkare och professor i endokrinologi vid Karolinska Institutet. Stefan Sjöberg är specialistläkare och docent i endokrinologi vid Karolinska Institutet.