Forskarstafett: Helena Filipsson Nyström

I samband med Internationella Sköldkörteldagen 25 maj så berättar vi tillsammans med svenska forskare om aktuell forskning på sköldkörteln. Sprid gärna så fler får ta del av alla de framsteg som forskarna gör i sin vardag.

Helena Filipsson Nyström, vad forskar du om just nu?

”Jag sysslar med två områden som kopplas till sköldkörteln. Ett projekt handlar om Graves sjukdom, och ett handlar om jodbrist under graviditet. Båda handlar om hur hjärnan påverkas av sköldkörtelhormon.

Graves sjukdom (giftstruma) orsakas av en överaktiv sköldkörtel och ger ofta mentala symptom, eftersom hjärnans funktion försämras av den rubbade nivån av sköldkörtelhormon. Även om man behandlar sjukdomen och normaliserar hormonnivån så är kvarstående mentala symptom som hjärntrötthet vanliga. Orsaken är oklar och vi behöver bättre kunskap om hur vi kan förstå, diagnostisera och förutsäga de kvarstående mentala symtomen.

Hjärntrötthet definieras som uppmärksamhetsvårigheter, uttröttbarhet, minnessvårigheter, stresskänslighet, irritabilitet, och känslomässig obalans. Vissa delar av hjärnan som påverkas av sköldkörtelhormon verkar vara särskilt viktiga och vi har visat att dessa ökar i volym när vi behandlar giftstruman. Det är immunsystemet som stimulerar sköldkörteln vid Graves sjukdom och vi vill pröva hypotesen att immunsystemet också påverkar hjärnan och orsakar de kvarstående symptomen. Det förekommer nämligen andra autoimmuna följdeffekter vid Graves sjukdom. Den vanligaste är giftstrumeögon som ger svullna och utstående ögon.

Vi planerar fyra studier för att testa vår hypotes. Först mäter vi hjärnvolym och nervfunktion för att se om hjärnan är annorlunda hos de som har kvarstående mentala symptom efter Graves sjukdom. I det andra projektet ser vi om det autoimmuna fingeravtrycket i hjärnan skiljer sig hos Graves patienter med och utan kvarstående symptom och i det tredje projektet kopplas fingeravtrycket ihop med hjärnavbildningsmetoderna för att förstå hur hjärnpåverkan uppstår. Som ett fjärde steg undersöks Graves patienter som fått radioaktiv jod, något vi vet aktiverar immunsystemet, och patienter med autoimmun underfunktion i sköldkörteln.

Vi vill hitta markörer som kan användas för att förbättra vården och som ger inblick i mekanismen bakom symtomen. Graves sjukdom drabbar årligen ca 2000 personer i Sverige och giftstruma föreligger hos ca 1% av befolkningen. Vår forskning kan komma till nytta för en stor patientgrupp och definierar ett nytt forskningsfält. Vi har också ett forskningsområde som inriktar sig på att förbättra vården för Graves sjukdom – ett projekt vi kallar GRACE – GRAves CarE – som är i sin linda.

Det andra stora projektet heter SWIDDICH och är inriktat på jodintaget under graviditet. Jod är en byggsten för sköldkörtelhormon och utan jod fungerar inte sköldkörteln. För 100 år sedan var uttalad jodbrist vanlig i Sverige och barn kunde då födas med påtaglig underfunktion i sköldkörteln och då det inte åtgärdades så försämrades utvecklingen av barnen. Numera äter vi joderat salt och får i sig tillräckligt med jod. Vår forskningsfråga handlar om mild jodbrist under graviditet. Mild jodbrist är vanligt i världen, men vi vet inte om det spelar någon roll för graviditeten eller barnens utveckling.

I vår studie kommer 1264 gravida kvinnor antingen få ett kosttillskott som innehåller jod, selen och järn, mineraler som är viktiga för sköldkörtels funktion, eller få ett kosttillskott som inte innehåller dessa näringsämnen, utan att veta om vad de får. Barnen kommer sedan att följas upp vid 1,5 och 3,5 och 7 års ålder och testas noga avseende utveckling och kognitiv funktion. En skillnad på minst 3 IQ poäng ska kunna påvisas statistiskt.

Om du vill testa om du kan vara med i ImmunoGraves studierna kan du screena dig på www.immunograves.se  Här kan du vara med både som patient och sköldkörtelfrisk kontrollperson. Mer om SWIDDICH-studien kan du läsa på www.swiddich.se.”

Helena Filipsson Nyström är universitetssjukhusöverläkare och docent på Sköldkörtelmottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon är en av de forskare som Sköldkörtelförbundet lyfter i samband med Internationella Sköldkörteldagen i maj för att ge exempel på den viktiga forskning som pågår i Sverige just nu.

Läs mer om Helena Filipsson Nyströms forskning och forskningsgrupp på https://www.gu.se/forskning/helena-filipsson-nystrom

Foto: Sahlgrenska Universitetssjukhuset