Livsstilen som verktyg vid sköldkörtelsjukdom

Publicerad: 30 oktober 2020

Vid sköldkörtelsjukdom, både hypo- och hypertyreos, finns det förutom att hitta rätt medicinsk behandling – mycket du kan göra med livsstilen för att må bättre. Cecilia Tibell, endokrinolog, och Fredrik Ölander, närings- och funktionsmedicinsk terapeut på Integrativa Kliniken bildar ett team för att hitta vad som ligger bakom patienternas ohälsa och använder alltid livsstilen som ett kompletterande verktyg till annan medicinsk behandling.

Cecilia Tibell är specialistläkare i både invärtesmedicin och endokrinologi samt även vidareutbildad inom funktionsmedicin. Hon driver Integrativa Kliniken i Stockholm. Där skärddarsyr hon en medicinsk behandling för varje patient och tittar också på vilka livsstilsförändringar som behövs om vi vill må så bra som möjligt. Har vi symtom på ohälsa kan det vara tecken på att en eller flera saker i hur vi lever behöver justeras.

– Vi blir sjuka på grund av hur vi lever. Hormontillskott i form av läkemedel kan återställa hormonnivåerna men tar inte bort grundorsaken till att du mår dåligt.

Cecilia och hennes kollega Fredrik Ölander, närings- och funktionsmedicinsk terapeut, jobbar tillsammans för att applicera ett integrativt synsätt på varje patient. Patienten får svara på frågor före besöket, ta prover och genomgå en omfattande screening för att de ska kunna bilda sig en uppfattning om allt som kan spela in för just den person de har framför sig. Cecilia har det medicinska ansvaret och Fredrik genomför screening, skapar tillsammans med Cecilia en plan för patienten och följer upp den. Viktiga ingredienser i planen är ofta kost, vardagsmotion, återhämtning och näring.

Varför blir vi sjuka?

Några möjliga grundorsaker till obalanser som Cecilia och Fredrik nämner är inflammation, felaktig kost, infektioner och stress. Anledningen till att vi har ökad risk att bli sjuka kan enligt Cecilia ligga långt bak i tiden. Faktiskt ända sedan innan vi föddes.

– Genetik är en viktig faktor. En del av oss har genetiskt ökad risk för inflammation som indirekt kan ligga bakom att immunförsvaret reagerar på den egna vävnaden genom att fler proteiner presenteras för immunförsvaret och till slut kan det uppstå autoimmunitet. Andra har ökad risk för autoimmunitet genom att de bär på gener som påverkar proteiner som kommunicerar med immunförsvaret.

Andra faktorer som läggs i vågskålen är din mammas hälsa under graviditeten. D-vitaminnivåer, blodtryck och blodsocker under fosterstadiet kan påverka barnets hälsa senare i livet. Det kan vara svårt att ta reda på i efterhand men Cecilia frågar sina patienter om vad de vet. Ibland vet de lite om hur förlossningen var och det kan också spela in.

– En vaginal förlossning där vi utsätts för mammans bakterieflora i vagina med gynnsamma laktobaciller och bifidobakterier kan gynna tarmfloran. Och hur var det med amning? Den ger mat till tarmens goda bakterier och barnet får även ta del av de bakterier som finns på mammans hud och bröst. Detta är positivt för tarmfloran.

Senare under barndom och ungdomen kan infektioner, stress och annat vi är med om, lägga en grund för obalanser i immunförsvaret.

– Kroppen vill hela tiden läka sig och skapa balans. Vi vill med vår behandlingsplan hjälpa den att göra det, säger Fredrik Ölander.

Livsstilen är ofta en utlösande faktor

En del av det som kan påverka ohälsa styr vi inte över, som vår förlossning eller om vi behandlades med antibiotika för halsfluss när vi var små. Men vi har alla möjlighet att påverka vår hälsa med vår livsstil.

Cecilia Tibells och Fredrik Ölanders livsstilsfrågor till dig med sköldkörtelsjukdom

1. Sover du bra? Utan sömn kan vi inte reparera och läka oss. Många har problem med sömnen på grund av stress och då menas stress i begreppets vidaste bemärkelse. Det kan förstås handla om för mycket att göra men även att du äter mat du inte tål eller inflammation.
2. Hur mår magen? Det är normalt att gå 2 gånger på toaletten per dag och fylla den över vattenytan med avföring. Utan fibrer kan maten rassla igenom systemet för fort och med för mycket utan att du dricker vätska kan det gå för långsamt. Magen kallas ofta för den första hjärnan och här bildas 90 procent av kroppens serotonin, signalsubstansen för lugn och ro, samt merparten av dopamin som står för driv och motivation. Det du stoppar i magen påverkar hjärnan, eftersom de står i direktkontakt med varandra via vagusnerven.
3. Hur äter du? Fibrer är mat för våra goda tarmbakterier och bidrar till hormonbalans. Ät gärna många olika typer av växter varje vecka. Vår tarmflora är immunförsvarets gym, där ska det lära sig vad det ska reagera på och inte. En bra tarmflora är antiinflammatorisk, bildar näringsämnen och främjar näringsupptag. Det kan också vara en bra idé att undvika socker, mjölk och gluten. Idag är mjölk och vete inte samma produkter som för hundra år sedan. De är förädlade och vi äter dem ofta processade. Gluten som finns i vete och råg är dessutom väldigt likt sköldkörtelproteiner. Många menar därför att intag av gluten, som dessutom kommer igenom en läckande tarm, kan förvirra immunförsvaret till att attackera sköldkörteln.
4. Rör du på dig i vardagen? Att gå 8 000 till 10 000 steg per dag har vi som människor alltid gjort, sedan vi levde på savannen. Vi behöver få in all vardagsmotion vi kan. Att slita i några timmar per vecka på gymmet och sedan sitta i soffan är ingen hållbar lösning.
5. Hur ser det ut med återhämtningen? Gör du sådant du blir avslappnad och mår bra av? Att träffa vänner, ha sex, yoga, vara i naturen eller liknande kan hjälpa dig må bättre.

Text: Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit boken ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves tyreoidit, som är den vanligaste typen av hypertyreos och vad du kan göra för att återhämta dig efter sjukdomen.