Ny metod kan rädda livet på fler med sköldkörtelcancer

Är det en elakartad cancer eller inte? Svaret är inte alltid så glasklart när det kommer till vissa typer av sköldkörtelcancer. Nu har patologen Christofer Juhlin tillsammans med sina kollegor funnit ett gentest som underlättar beslutet om hur en tveksam cancer ska behandlas.

Christofer Juhlin, docent och specialist i patologi, verksam som läkare och forskare på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och hans kollegor har forskat på en liten förändring i DNA:t som avslöjar om en sköldkörteltumör kommer bete sig godartat eller elakartat. Varje år upptäcks 600-700 fall av sköldkörtelcancer i Sverige och cancerformen ökar i västvärlden.

– Vi har börjat använda den här metoden hos oss på Karolinska och andra sjukhus har börjat skicka prover till oss för bedömning. Snart ska vi också utbilda personal från Sahlgrenska Universitetssjukhuset så att de kan införa metoden hos sig. Eftersom sköldkörtelcancer ökar i västvärlden tror vi att den här metoden kommer få stort genomslag, säger Christofer Juhlin.

Innan Christofer Juhlin studerade läkarprogrammet läste han molekylärbiologi, en kombination han nu har nytta av när mer och mer genetisk information används i diagnostik av sjukdomar. Inte minst tumörsjukdomar eftersom de innebär genetiska förändringar som låter cellerna bete sig på sätt som normala celler inte gör. Till exempel dela sig ohämmat.

Skillnad mellan liv och död

Nu är inte alla tumörer elakartade utan det finns fall där man inte behöver behandla aggressivt, något som är skonsammare för patienten. Patologen tittar på snitt av vävnader och ser om den är normal eller om där finns en tumör. Om det finns en tumör, vill man gärna kunna avgöra om den är elakartad eller godartad. Något som inte alltid är så enkelt med blotta ögat vid sköldkörteltumörer. Flera fall varje år blir så kallat ”borderline” – man kan inte direkt avgöra hur det ska gå. Där kommer den nya forskningen in.

– Att få tilläggsbehandling om man har mutationen som ger en mer elakartad cancer kan var skillnaden mellan liv och död.

Framtiden ser ljus ut

Vi kan drömma om ett forskningsgenombrott som i ett slag gör att vi kan bota all cancer. Men så ser inte verkligheten ut, delvis för att varje cancerform är som en unik sjukdom. Christofer Juhlin ser ändå mycket hoppfullt på cancervårdens framtid.

– Med små steg kan vi förbättra cancervården och tumörer som tidigare var dödsdomar är inte det idag.

Många som får vård, till exempel för cancer, vet inte om vilken viktig roll en patolog har. De är spindeln i nätet och har kontakt med alla specialiteter som vårdar patienten.

– Alla patienter har en patolog som kanske inte alltid syns men vi finns där.  Det är vår rapport som cancervården bygger på och vilken uppföljning, om de ska ha strålning eller inte, berättar Christofer Juhlin.