Knölar i sköldkörteln är vanliga. De flesta är ofarliga, men du ska alltid söka hjälp direkt om du upptäcker en knöl eller svullnad i halsen.

Sköldkörteln är en liten fjärilsformad körteln på halsens framsida. Den tillverkar livsviktiga hormoner som frisätts i blodet och transporteras till alla kroppens vävnader. Sköldkörtelhormonerna styr kroppens ämnesomsättning och ser till att bland annat hjärtat, hjärnan, levern, huden, magen och tarmarna fungerar som de ska.

En sköldkörtelknöl (även kallad noduli) är en onormal tillväxt av sköldkörtelceller som bildar en klump i sköldkörteln. Även om de allra flesta sköldkörtelknölarna är godartade (icke-cancerogena), så innehåller en liten andel av knölarna cancerceller. För att man ska kunna upptäcka och behandla sköldkörtelcancer på ett så tidigt stadium som möjligt, undersöker man knölarna på olika sätt.

Knölar i sköldkörteln är vanliga och man vet inte riktigt varför de uppkommer. Hashimotos sjukdom, som är den vanligaste orsaken till hypotyreos, ger en ökad risk för sköldkörtelknölar. Jodbrist, vilket är ovanligt i Sverige i dag, är en annan orsak till knölar i sköldkörteln.
De flesta sköldkörtelknölar orsakar inga symtom. Det är vanligt att de upptäcks av en slump i samband med andra undersökningar, som en fysisk undersökning, ultraljud eller röntgen. Det kan också hända att du själv upptäcker en knöl eller svullnad på halsen.
Knölarna kan leda till att sköldkörteln frisätter för mycket sköldkörtelhormon, vilket orsakar hypertyreos. Det är vanligare att knölarna, även cancerknölarna, inte orsakar någon rubbning i hormonnivåerna.
Du kan få ont i nacke, käke eller öra. Om knölen är stor kan det hända att den trycker mot din luftstrupe och matstrupe, vilket kan leda till att du får svårt att andas eller svälja. Du kan också känna som att det är något som kittlar i halsen. Du kan bli hes om knölen påverkar nerverna till stämbanden, vilket är vanligare om du drabbats av sköldkörtelcancer.

Kom ihåg!

  • Knölar i sköldkörteln ger ofta inga symtom.
  • Sköldkörteltesterna är ofta normala – även om det är en cancerknöl.
  • Sök hjälp direkt om du upptäcker i knöl eller svullnad i halsen, om du har svårt att svälja eller om du blivit oförklarligt hes.
Vid ett läkarbesök får du berätta om dina besvär och din sjukdomshistoria. I utredningen ingår också:
  • Klinisk undersökning
  • Blodprov – för att undersöka nivåerna av sköldkörtelhormon
  • Ultraljud – för att undersöka sköldkörtelns storlek och form
  • Finnålsbiopsi – för att undersöka vävnadprov i mikroskop
Ibland görs också en skintigrafiundersökning för att undersöka upptaget av jod i sköldkörteln.
Alla knölar som innehåller cancerceller, eller om det finns stark misstanke om cancer, ska opereras bort av en erfaren kirurg. Prognosen vid sköldkörtelcancer är mycket god och oftast inte livshotande. Läs mer om sköldkörtelcancer.
Godartade knölar, eller knölar som är för små för att undersökas med biopsi, behöver oftast inte behandlas om du inte har några besvär. En operation kan bli aktuell om knölen fortsätter att växa, eller börjar se misstänkt ut. Andra behandlingsalternativ kan vara radioaktiv jod, läkemedel med tyreostatika eller sköldkörtelhormon.