Sidsel Bekke-Hansen: “Psykologer har en viktig roll att spela vid sköldkörtelsjukdom”

Publicerad: 15 november 2022

Sidsel Bekke-Hansen är hälsopsykolog och författare med fokus på sköldkörteln. Hon berättar här om konsekvenserna för hjärnan av sköldkörtelsjukdom, vilken hjälp du kan få av en psykolog plus ger sina bästa tips på hur du själv kan påverka hur du mår. 

Jag är legitimerad psykolog med doktorsexamen i hjärtpsykologi och klinisk specialistexamen i hälsopsykologi. I 15 år har jag arbetat med olika somatiska sjukdomar i relation till psykosociala och kognitiva faktorer. En stor del av min familj på mammas sida har lidit av sköldkörtelsjukdom och/eller diabetes typ 1 (eller bara struma). Både Graves och Hashimotos (autoimmuna sköldkörtelsjukdomar reds. anm). Min gammelmormor är den första vi känner till och flera av hennes barn dog – några troligen i samband med sjukdomen.

När jag fick diagnosen Hashimotos och hypotyreos arbetade jag redan som hälsopsykolog. Så jag var naturligt nyfiken på de psykosociala konsekvenserna av sjukdomen. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket forskning på ämnet som jag var van vid från de andra sjukdomarna jag hade studerat/arbetat med. 

Och jag upptäckte att det var ett känsligt ämne att prata om eftersom många patienter hade fått höra att deras blodprover var bra och om de fortfarande hade symtom måste det vara något ”psykologiskt”. Samtidigt fann jag, genom att läsa studierna, att bristen på (eller för mycket för den delen) sköldkörtelhormoner kan påverka hjärnan mycket och i värsta fall resultera i ganska allvarliga psykologiska och kognitiva symtom. 

Sköldkörteln och hjärnan

Det finns receptorer för sköldkörtelhormoner i hela hjärnan. Forskning pekar på att vi har mycket receptorer i delar av hjärnan som är centrala för högre kognition, minne och känslor (särskilt negativa känslor och rädsla). Vi vet att vissa människor har problem med att konvertera T4 till T3 (den variant av hormonen som är aktivt och har effekter i cellerna reds. anm.).

Om dina sköldkörtelhormoner är obalanserade, kommer det att påverka neurotransmittorsystemen i hjärnan. Neurotransmittorer är ansvariga för kommunikationen mellan nervcellerna. Hjärnskanningsstudier visar att i hypotyreoidea tillstånd fungerar troligen inte blodflöde och glukosmetabolism. Detta innebär att energinivåer och bortförsel av avfall påverkas. 

Psykologiska effekter av hypotyreos

De vanligaste symtomen (när din psykiska hälsa påverkas) är depressiva symtom som t.ex nedstämdhet (ledsen, irriterad, tom), ointresse och att vara trött. Depressiva symtom kan vara både somatiska (t.ex. koncentrationssvårigheter, problem med sömn och aptit) och affektiva (t.ex. känsla av värdelöshet och hopplöshet). Därför är det ibland svårt att avgöra om symtomen bara härrör från hypotyreos eller du har utvecklat depression (ofta på grund av en somatisk sjukdom – i detta fall hypotyreos). 

Du kan också lida av ångest – ofta i form av generaliserad ångest där du känner dig orolig mycket av tiden. Vissa människor utvecklar panikattacker också. Det har inte genomförts så mycket forskning om social ångest och sköldkörtelsjukdom, men folk nämner ibland denna utmaning för mig. Om det beror på sköldkörteltillståndet eller att vara kroniskt sjuk i sig (eller något annat) är svårt att säga just nu. 

I undersökningen från American Thyoid Association tillfrågades människor: ”Om du inte är nöjd, ange relevanta områden som du känner påverkas av din sköldkörtelbehandling”. Slutsats: Bland dem som var frustrerade över sin hypotyreosbehandling fördelades svaren enligt följande:  

• viktkontroll (69 %), 
• trötthet eller energinivå (77 %), 
• humör (45 %) och 
• minne eller annat problem med att tänka (58%).

Så humör och kognitiva problem är bland de symtom som människor tycker är mycket frustrerande. Det är viktigt att betona att inte alla med hypotyreos utvecklar symtom, men vi vet det att det är vanligt överlag. Livskvaliteten är generellt lägre hos personer med hypotyreos än kontrollgrupper utan. 

Social och sköldkörtelsjuk

Vi har redan pratat om hypotyreos och låg livskvalitet. Vi vet från en dansk Ph.D. studie av MA Nexø att vissa människor känner att deras partner/make inte förstår deras sjukdom. Det är svårt (när man går igenom både bra och dåliga dagar) att förklara att något man gjorde förra veckan bara är för mycket den här veckan. 

De flesta av mina patienter (jag träffar såklart bara personer med symtom) kan inte ha det sociala liv de brukade. Vissa är mycket isolerade (ofta på grund av trötthet), och vissa måste prioritera sin närmaste familj och/eller arbete och har därmed inte resurser att knyta an till vänner särskilt mycket ofta. När du lider av något akut kan ditt sociala nätverk hjälpa dig under en begränsad tid och då du blir bättre går ni tillbaka till den relation ni hade. När du lider av något som är kroniskt måste dina relationer anpassa sig och ibland kan du helt enkelt inte anpassa dig i dina relationer.

Socialt stöd och positiva relationer är oerhört viktigt för vår hälsa i stort. Men det är det också viktigt att erbjuda stöd till andra människor trots att man har en kronisk sjukdom. Vi vet att altruistiskt beteende är bra för vår hälsa om vi inte dränerar oss själva. Det ger oss en känsla av mening och tillhörighet att erbjuda socialt stöd (liksom att ta emot det). 

Andra aspekter av sociala effekter är förlust av arbete och fertilitets- och graviditetsproblem. Jag skriver om allt det i mina böcker. Det finns två danska doktorandstudier om hypotyreos och arbete, och det verkar som att personer med hypotyreos oftare får sjukpension än kontroller och när vi vistas på arbetsmarknaden får vi kanske inte samma löneökning som andra.

Kognitionen påverkas

Många kognitiva funktioner kan påverkas – minnet är ett av de områden som studerats bäst, men kanske även uppmärksamhet. Informationsbehandling (den tid det tar oss att bearbeta saker) går långsammare. Ibland har vi till och med psykomotorisk retardation (långsammare tänkande och rörelse). Verkställande funktion (beslutsfattande, flexibilitet, organisation etc.) och verbalt flyt (att hitta rätt ord) kan vara nedsatta. Visuospatiala förmågor (t.ex. hitta din väg eller använda en GPS) likaså. I vissa fall är hypotyreos orsaken till reversibel demens.

Att få hjälp av vården

Först bör husläkaren kontrollera att du får rätt dos av L-T4 (oftast i form av Levaxin reds. anm). Vissa föredrar mjuka gelkapslar eller ett annat märke framför det som läkaren har ordinerat. I Danmark kan du om du fortsätter att lida av symtom efter att ha behandlats med standardvård (L-T4) och har stabila blodprov be din husläkare att prova kombinationsbehandling med T3. Det är också möjligt att prova Thyreoid (Natural Dessicated Thyroid – sköldkörtelhormonersättning oftast gjord på torkad svinsköldkörtel), men det är just nu svårt att få en läkare att skriva ut det.

Du bör också be din husläkare att testa din vitaminstatus och kolla efter andra sjukdomar (sjukdomar som tyvärr ofta uppstår tillsammans med sköldkörtelsjukdom). 

Ser vi till den större bilden behöver vi mer fokus på individanpassat bemötande och öppenhet för att kanske inte alla människor kommer att fungera med den nuvarande behandlingen. Vi behöver forskning om autoimmunitet mot sköldkörteln och hur man lugnar immunförsvaret. Vi behöver läkare som lyssnar på patienternas symptom (inte bara blodprover), och när människor har symtom behöver vi tätare uppföljning än en gång om året.

Vi behöver verkligen mer forskning om skillnader i hur väl sköldkörtelmedicin fungerar. Vad gör att vissa människor lever bra med L-T4 när vissa fortsätter att ha symtom? Vi behöver professionell och seriös nyfikenhet om individuella skillnader som går längre än att bara säga … det måste vara något ”psykologiskt”. Och vi behöver bättre metoder än bara blodprover. Med blodprover vet vi bara att sköldkörtelhormoner finns i blodet – men i princip ingenting om cellerna eller hjärnan.

Vi behöver också fler läkare som står upp för människor som hamnar i det sociala systemet. Med hypotyreos kan det vara tufft om du hamnar i flexjobb eller liknande, och vissa läkare och tjänstemän på Försäkringskassan kommer att ha svårt att förstå varför du har symtom när andra inte har det. Tyvärr är det inte ovanligt att jag träffar klienter som känner att deras husläkare inte stöttar dem. På så sätt känner de press från många håll vilket gör livet med hypotyreos ännu mer stressat.

Hur kan en psykolog hjälpa dig?

Om din sköldkörtsjukdom är orsaken till psykologiska och/eller kognitiva symtom kan psykologen vara den första inom vården du får kontakt med. Därför är det viktigt att psykologen kan känna igen symtom som indikerar sköldkörtelsjukdom. 1960 skrev läkaren R. Asher ”det första steget för att ställa en diagnos är att tänka på den”. Så är fortfarande fallet. När jag började arbeta med personer med sköldkörtelproblem träffade jag och hörde tyvärr talas om personer som behandlades med antidepressiva och/eller terapi utan att veta att sköldkörtelproblem bidrog till deras symtom. Jag intervjuade några av dem i min första bok. Detta innebar att de inte fick den viktiga sköldkörtelmedicin de behövde.

Det är därför jag, när jag håller föreläsningar för psykologer eller andra yrkesverksamma som inte är läkare, ägnar lite tid åt att prata om de fysiska förändringar som kan tyda på att ett sköldkörteltillstånd orsakar de psykologiska eller kognitiva symtomen. Förändringar som torrt hår, hud och naglar, långsam matsmältning, andnöd, ansiktsödem etc. Det är inte så att man kan titta på en person och diagnostisera dem bara utifrån utseende utan genom att prata med personen om förändringar i deras symtom och utseende (t.ex. från foton) kan man misstänka att de har en sköldkörtelsjukdom. Därför bör psykologen be patienten ta prover innan de spenderar 12 möten med att försöka hjälpa utan att riktigt kunna.

Även när du har ett känt sköldkörtelproblem är det bra om psykologen har lite grundläggande kunskaper om sköldkörtelmediciner och sköldkörtelhormonernas inverkan på hjärnan. De behöver inte på något sätt veta allt, men återigen är det viktigt att veta att vissa människor inte fungerar på T4 enbart, förmodligen på grund av skillnader i konvertering, transport av hormoner etc. Och att dessa människor kan må bättre genom att lägga till T3 i sin behandling. Egentligen har sköldkörtelhormoner (särskilt T3) använts i psykologisk och psykiatrisk behandling i många år som förstärkning. Jag skriver om detta i första boken.

Om klienten får den sköldkörtelbehandling som fungerar bäst för henne men fortfarande har symtom (vilket tyvärr händer) kan psykologer hjälpa med traditionell behandling skräddarsydd efter klientens specifika behov. Vissa kanske vill prata om de förluster de har upplevt under sjukdomen (t.ex. förlust av arbete, fertilitetsproblem, minskad livskvalitet). Vissa kan drabbas av stress eftersom det kan vara stressigt att leva med en kronisk sjukdom. Vissa kanske vill att arbeta med att förbättra sin sömn och hantera sin energi. Vissa kanske ber en neuropsykolog om hjälp med kognitiva problem.

På många sätt skiljer sig detta arbete inte så mycket från att möta människor med andra kroniska sjukdomar. Personligen lägger jag dock mer tid på att lära ut fakta om sköldkörtelsjukdom, eftersom många av mina klienter känner att de saknar information och ofta inte vet att ett underliggande autoimmunt tillstånd orsakar hypotyreos.

Som psykolog är jag medlem i olika grupper för psykologer online. Under de senaste 2-3 åren när någon frågar andra om input märker jag att andra psykologer nämner (när det är relevant) ”kom ihåg att kolla sköldkörteln t.ex. när vi pratar om stress, depression och ångest”. Jag är verkligen glad när det händer. Det innebär att färre personer med sköldkörtelsjukdom kommer att gå obemärkta förbi i åratal och i värsta fall få en felaktig behandling. Jag känner en gnista av hopp om att personer med sköldkörtelsjukdomar totalt sett ska få en bättre och mer värdig behandling i framtiden i takt med att fler professionella blir medvetna om sjukdomarna och dess potentiella konsekvenser.

Av: Sidsel Bekke Hansen

Mer om Sidsel: Jag bestämde mig för att skriva min första bok om ämnet eftersom information vid den tiden (2016) var knapp. Jag ville berätta historien om hur sköldkörtelhormoner kan påverka hjärnan … och som en del av detta förmedla budskapet att du kan drabbas av symtom trots att dina blodprov är ”normala”.

Jag har en hälsopsykologisk klinik och ägnar min tid åt att skriva, undervisa, hålla föreläsningar och ha klienter. Jag gör även neuropsykologiska bedömningar. Jag samarbetar med sköldkörtelföreningar inom Danmark. 2019 deltog jag i arbetet som ledde fram till detta projekt under Dansk Health Auktoritet:

https://www.sundhedsstyrelsen.dk/da/Puljer/Kommuner-ivaerksaetter-tilbud-om-sygdomsmestringtil-borgere-med-lavt-stofskifte 

… och för närvarande är jag knuten till Stofskifteforeningen (Dansk motsvarighet till Sköldkörtelförbundet reds. anm), som beviljades en del av medlen. Jag bor på landet med min make, våra hästar och hundar. 

Skriver för att hjälpa andra 

I min första bok utgiven 2018 (Lavt stofskifte – psykologiske og kognitive aspekter) fokuserade jag på att presentera forskningen om hypotyreos och psykologiska och kognitiva symtom. Särskilt symtom som beror på brist på hormon. Jag skrev också ett kapitel om potentiella psykosociala konsekvenser då människor ofta påverkas socialt (relationer, familj, socialt stöd, kvalitet på liv, arbete, sexuell funktion och graviditet). Jag intervjuade åtta personer som hade lidit psykiska, kognitiva och sociala konsekvenser och deras berättelser är en del av boken. Till slut finns ett kapitel med idéer om vad du kan göra om du upplever psykosociala och kognitiva symtom. 

2022 kom min andra bok om ämnet. Jag hade arbetat ett par år med människor med sköldkörtelproblem och jag ville skriva en bok som förmedlade vad jag hade lärt mig av detta arbete. Dessutom, under tiden hade mer forskning om T3 och livskvalitet publicerats. Och generellt hade saker och ting börjat förändras inom området – från idén att du bara behöver ta ditt piller en gång om dagen till studier som ”Individualiserad Terapi för hypotyreos: Är T4 tillräckligt för alla?” och studier publicerade om livskvalitet från American Thyroid Association (An Online Survey of Hypothyroid Patients) visar stort missnöje. Därför ville jag presentera den senaste forskningen och synliggöra olika strategier som varit användbara för andra med hypotyreos som lider av symtom trots behandling. 

Som sagt, det är väldigt viktigt för mig att betona att jag inte tycker hypotyreos kan botas med psykosociala strategier. Jag tror dock att i ett hälsosystem där det ibland är ganska hektiskt, är bra att ha grundläggande kunskaper om din sjukdom. T.ex. vilka typer av mediciner finns det, hur tolkar du dina blodprover, hur är det med vitaminer etc.? Jag ville skriva om många av de frågor som mina klienter ställer till mig, och som jag kan se att folk ställer till varandra i grupper på sociala medier. Eftersom jag arbetar som psykolog har min bok naturligtvis denna vinkel. Jag fokusera på hur du kan leva så lyckligt och balanserat som möjligt – trots att du har en kronisk sjukdom.

I grund och botten var utgångspunkten för min andra bok kapitlet från min första bok om vad man kan göra om du lider av symtom. Och jag utvecklade ämnet ganska mycket. Jag skriver om strategier för att balansera din mentala hälsa, dina kognitiva förmågor, hur du kan minska stress, förbättra sömnen etc. Den andra boken innehåller också berättelser från 5 personer med hypotyreos. Jag har ett helt kapitel om socialt relationer i den andra boken på grund av betydelsen för vår hälsa (ensamhet, social isolering och att ha många konflikter är dåligt för vår fysiska hälsa).

Mina böcker handlar om Hashimotos och hypotyreos, men de flesta av strategierna är också till hjälp om du lider av hypertyreos. Till viss del överlappar de psykosociala och kognitiva symtomen också.

Referenser

1. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29620972
2. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25294349/
3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24915121/
4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2481754/
5. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32614450/
6. https://www.bod.dk/bogshop/lavt-stofskifte-sidsel-bekke-hansen-9788771884814
7. https://www.bod.dk/bogshop/lavt-stofskifte-sidsel-bekke-hansen-9788743044543