Vilka är de vanligaste blodproverna för sköldkörteln?

Publicerad: 23 april 2021

SENAST UPPDATERAD DEN: 25 JANUARI 2024

Blodprover är viktiga både vid diagnos och behandling av över- och underfunktion av sköldkörteln. Kom ihåg att provsvar alltid måste utvärderas tillsammans med ditt mående. Om du har kvarvarande symtom – skriv ner dem och berätta för din läkare vid återbesöket. Ett gott råd är att ha koll på sina provsvar. Nöj dig inte med att läkaren säger att provsvaren är ”normala” eftersom de värden du behöver för att må bra är unika just för dig. Av samma anledning bör man inte heller jämföra sina provsvar med andras.

Här är de vanligaste blodproverna för sköldkörteln:

TSH (tyreotropin, tyreoideastimulerande hormon) – Utsöndras från hypofysen som en signal till sköldkörteln om att producera mer eller mindre sköldkörtelhormon (T4 och T3). Man kan säga att TSH fungerar som kroppens termostat. Är ämnesomsättningen är låg – går TSH upp. Är ämnesomsättningen hög – går TSH ner.

T4 (tyroxin) – Är det huvudsakliga hormonet som produceras i sköldkörteln och är ett lagringshormon som omvandlas i kroppens celler till det mer aktiva hormonet, trijodtyronin (T3). T4 kan mätas som total eller fritt T4:

• T4, total – Mäter den totala mängden T4 i blodet – både det som är fritt och det som är bundet till proteinet TGB (tyreoideabindande protein). Den bundna delen delen är inte tillgänglig för kroppens celler.
• T4, fritt – Mäter mängden av obundet ”fritt” T4 i blodet, som är tillgängligt för kroppens celler.

T3 (trijodtyronin) – Är det aktiva sköldkörtelhormonet som styr ämnesomsättningen. Cirka 20 % av kroppens T3 produceras i sköldkörteln, medan resterande 80 % bildas från T4 ute i kroppens celler (framför allt i levern). T3 kan mätas som total eller fritt T3:

• T3, total – Mäter den totala mängden T3 i blodet – både det som är fritt och det som är bundet till proteinet TGB (tyreoideabindande protein). Den bundna delen delen är inte tillgänglig för kroppens celler.
• T3, fritt – Mäter mängden av obundet ”fritt” T3 i blodet, som är tillgängligt för kroppens celler.

TPOAk (tyreoperoxidasantikroppar) – Antikroppar som bildas av kroppens immunförsvar mot det kroppsegna enzymet tyreoperoxidas (autoimmun reaktion). TPO-antikroppar är vanliga vid hypotyreos och leder en kronisk inflammation som med tiden successivt bryter ner sköldkörtelvävnaden.

TRAk (TSH-receptorantikroppar) – Antikroppar som bildas av kroppens immunförsvar och som verkar genom att binda till TSH-receptorn på de hormonproducerande cellerna i sköldkörteln (autoimmun reaktion). TRAk kan vara av antingen stimulerande, blockerande eller neutral typ. Stimulerande TRAk orsakar Graves hypertyreos.

Referensintervall

För varje prov anges ett referensintervall som bestämts utifrån friska personers blodprover. 95 % av den friska befolkningen har blodprovsvärden inom angivet intervall. Forskningen har dock visat att värdena för en enskild person är mycket snävare än normalintervallet. Därför kan det ta tid att finjustera dosen av sköldkörtelmedicin så att den är precis lagom för den enskilda personen. Referensintervallen kan variera beroende på vilken mätmetod laboratoriet använder.

Tolkning av provsvar

Kom ihåg att provsvar alltid måste utvärderas tillsammans med ditt mående. Om du har kvarvarande symtom – skriv ner dem och berätta för din läkare vid återbesöket. Om dosen av medicin ändras följs detta upp med nya blodprover efter cirka 6-8 veckor. Samma sak gäller om du byter till ett annat läkemedelspreparat, till exempel från Levaxin till Euthyrox (som båda innehåller levotyroxin/T4 men olika hjälpämnen som kan påverka upptaget av medicinen).

Det är alltid bra att ha koll på sina provsvar. Nöj dig inte med att läkaren säger att provsvaren är ”normala”. De värden du behöver för att må bra är unika just för dig. Av samma anledning bör man inte heller jämföra sina provsvar med andras.

Ett gott råd är att skriva dagbok över ditt mående samt vilken/vilka mediciner du äter och vilken dos, provsvar vid senaste provtagningen och när det är dags att boka tid för nästa uppföljning.

Text: Katarina Nydahl, farm dr