Problem med magen? Det kan hänga ihop med sköldkörteln
Publicerad:
Många med sköldkörtelsjukdomar har besvärande symtom från magen, och ofta börjar sköldkörtelsjukdom i mag-tarmkanalen där ca. 70-80% av kroppens samlade immunförsvar finns. Problem i tarmen kan hindra absorption av näringsämnen som är viktiga för sköldkörtelns funktion och produktion.
Hypotyreos och Hashimotos kan ligga till grund för låg magsyra (hypoaklorhydri) eller brist på saltsyra i magsäcken (aklorhydri).
Saltsyrabrist kan orsaka:
- IBS,
- sura uppstötningar (reflux),
- sväljsvårigheter (dysfagi),
- förstoppning,
- uppblåst mage och
- kramper.
Försämrad syrautsöndring är också kopplat till hypertyreos; enligt en klinisk översikt publicerad 6:e juli 2010 hade ca. 16% av alla patienter med hypertyreos brist på magsyra.
Varför är magsyran så viktig?
- Nödvändig för att matsmältningen ska fungera normalt.
- Behövs för nedbrytning och absorption av näringsämnen.
- Hjälper oss att sterilisera maten och skydda oss mot potentiella patogener.
Syntes och frisättning av T3 och T4
En översiktsartikel publicerad februari 2019 undersökte faktorer som orsakar bristande förmåga till normalt upptag av Levothyroxin (T4). Observationer visade att patienter med hypotyreos ofta har tarmrelaterad malabsorption vilket kan ytterligare påverkar absorption av T4. Låg magsyra kan därmed vara en av faktorerna som negativt påverkar omvandling av T4 till T3 samt ökar behovet av T4 hos personer med nedsatt saltsyraproduktion.
En intressant observation som författarna gjorde var att patienter som intog C-vitamin i samband med Levothyroxin hade ökad absorption av T4.
Brist på näringsämnen
En studie publicerad 29:e februari 2016 undersökte associationer mellan autoimmun sköldkörtelsjukdom och andra autoimmuna sjukdomar såsom diabetes, alopeci och gastrit. Resultat visade att autoimmun sköldkörtelsjukdom hade en stark association med gastrit. 17.5% av deltagarna med autoimmuna sjukdomar hade anemi, 24.5% brist på vitamin B12 och 15.7% på ferritin.
Magenzymer kan inte fungera optimalt om saltsyranivåerna är för låga. Nedsatt matsmältning kan orsaka till exempel:
- sura uppstötningar,
- förstoppning,
- malabsorption samt
- brist på näringsämnen – särskilt på aminosyror, zink, selen, kalcium, magnesium, järn, vitamin B12 och A-vitamin.
Zink och selen behövs till exempel för omvandling av T4 till aktivt T3, och zink även för att bilda TSH. Selen är också ett viktigt grundämne på grund av sin antioxidanteffekt mot oxidativ stress. Låg magsyra till följd av hypotyreos kan också leda till låga järnnivåer. Järn behövs till exempel för transport och utnyttjande av T3; järnbrist kan därmed minska produktion av sköldkörtelhormoner.
Brist på vitamin B12 är oftast ett resultat av skador på matsmältningskanalen vilket förhindrar absorption av näringsämnen. Absorption av vitamin B12 kräver saltsyra, och för lite saltsyra kan öka risken för brist på vitamin B12 hos personer med sköldkörtelsjukdom som också ofta drabbas av låg magsyra. En annan riskfaktor är överväxt av bakterier i tunntarmen (SIBO) som kan uppstå bland personer med Hashimotos.
Celiaki, glutenintolerans och reflux
Personer med Hashimotos tenderar också ha ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar såsom atrofisk gastrit, brist på vitamin B12 och celiaki. En översiktsartikel publicerad 5:e april 2017 syftade till att undersöka sambandet mellan tarmen och sköldkörteln, och resultatet visade att Hashimotos tyreoidit diagnostiseras oftare hos patienter med celiaki jämfört med befolkningen i allmänhet. En studie publicerad 9:e mars 2011 fann att kronisk reflux påverkade 30% av patienterna med celiaki jämfört med färre än 5% av personer som inte hade diagnostiserats med celiaki. Ytterligare visade en annan studie publicerad 13:e juli 2011 att över 40% av barn med celiaki led av esofagit (inflammation i matstrupen) som orsakar sura uppstötningar och halsbränna.
Sammanfattningsvis kan alltså låg magsyra orsaka problem med matsmältningen, vilket innebär att man inte absorberar ordentligt näringsämnen som är viktiga för sköldkörtelns funktion. Denna malabsorption gäller även sköldkörtelmedicin.
Text: Sonja Miettinen
Referenser
Castoro, C., Le Moli, R., Arpi, M. L., Tavarelli, M., Sapuppo, G., Frittitta, L., Squatrito, S., & Pellegriti, G.. (2016). Association of autoimmune thyroid diseases, chronic atrophic gastritis and gastric carcinoid: experience from a single institution. Journal of Endocrinological Investigation, 39(7), 779–784. https://doi.org/10.1007/s40618-016-0445-5
Ebert, E. & (2010). The Thyroid and the Gut. Journal of Clinical Gastroenterology, 44 (6), 402-406. doi: 10.1097/MCG.0b013e3181d6bc3e.
Lerner, A., Jeremias, P., & Matthias, T. (2017). Gut-thyroid axis and celiac disease. Endocrine connections, 6(4), R52–R58. https://doi.org/10.1530/EC-17-0021
Nachman, F., Vázquez, H., González, A., Andrenacci, P., Compagni, L., Reyes, H., Sugai, E., Moreno, M. L., Smecuol, E., Hwang, H. J., Sánchez, I. P., Mauriño, E., & Bai, J. C. (2011). Gastroesophageal reflux symptoms in patients with celiac disease and the effects of a gluten-free diet. Clinical gastroenterology and hepatology : the official clinical practice journal of the American Gastroenterological Association, 9(3), 214–219. https://doi.org/10.1016/j.cgh.2010.06.017
Sayej, W., AlKhouri, R., Baker, R., Patel, R., & Baker, S. (2011). Esophagitis in Children with Celiac Disease. ISRN Gastroenterology, 2011, 489065-3.
Mer forskning för att vi ska må bättre
”Jag tror att vi blir starkare som patientgrupp. Om alla vi som är sköldkörtelsjuka är med i förbundet så kommer det kanske finnas resurser att visa att den här sjukdomen är jobbig och många lider av den. Att det uppmärksammas. Så att det kan bli mer forskning för att vi ska må bättre.”
/Carro, 47, medlem sedan 2018
Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »
