Mats Holmberg: “Lätt att återställa hormonnivåerna vid Graves – men annat kan vara problem”

Publicerad: 14 april 2022

Den som haft Graves sjukdom, eller även andra typer av sköldkörtelsjukdomar anar nog att hormonnivåerna kan påverka hjärnan. En svensk forskargrupp vid Sahlgrenska, Göteborg, har nu för första gången avbildat skillnaderna i hjärnan hos kvinnor med överfunktion i sköldkörteln jämfört med friska. 

Mats Holmberg, överläkare i endokrinologi på Karolinska universitetssjukhuset disputerade 2020 med avhandlingen “Outcome of Graves’ disease”. I den ingår tre studier:

• En långtidsuppföljning om livskvalitet hos Gravespatienter
• En studie som undersöker psykisk hälsa före och efter diagnos
• En studie om hjärnan och Graves, och den ska vi nu få veta mer om.

Graves och hjärnan

Mats Holmberg berättar att sköldkörteln är viktig för hjärnan redan när vi ligger i livmodern.

– Om fostret har för lite sköldkörtelhormon utvecklas inte hjärnan som den ska och vi kan få kognitiva funktionsnedsättningar. Om vi blir sjuka som vuxna – både i över- och underfunktion – får vi typiska symtom från hjärnan som trötthet och koncentrationssvårigheter. Symtomen kan för en del hänga kvar trots att hormonnivåerna återställs.

Vi vet inte varför det blir så, många mekanismer är okända men vår grupp har hittat en möjlig väg för att undersöka det närmare.

Kvinnor som nyligen diagnostiserats med Graves jämfördes med friska kvinnor gällande symtom, hormoner samt avbildningar av hjärnan – främst limbiska systemet där amygdala och hippocampus är viktiga strukturer. Dessa strukturer styr bland annat känslor, beteende och minne. Alla följdes dessutom upp 15 månader efter den första undersökningen.

-Kvinnor med Graves och höga hormonnivåer hade mindre hippocampus och amygdala än kvinnor i kontrollgruppen. Att hippocampus och amygdala krymper stämmer överens med det man kan se vid andra sjukdomar med liknande symtom.

Efter 15 månader var det dags att göra avbildningar igen.Vid det laget hade kvinnorna med Graves fått normala hormonnivåer, men hade hjärnan förändrats?

-Efter dessa månader hade hjärnan för de flesta, för en del gjorde det inte, gått tillbaka till samma storlek som kontrollerna.

Symtom och påverkan på hjärnan

Gruppen ville också jämföra hormonnivåer och symtom med hur mycket hjärnan förändrats.

-Vi trodde att symtomen skulle hänga ihop med hur stora förändringar som fanns i hjärnan men det kunde vi med vårt studieupplägg inte visa.

– Vi hittade heller inget samband mellan hormonnivåer och påverkan på hjärnan men däremot kunde förändringarna kopplas hur mycket antikroppar patienten hade. Därför är det möjligt att autoimmuniteten i sig påverkar hjärnan, att antikroppar skulle kunna ger de kvarstående symtom som många upplever.

På Sahlgrenska finns också ett uppföljningsprojekt till den första studien som just nu rekryterar deltagare: www.immunograves.se.

Möjligt att förebygga kvarstående symtom?

Studien som Mats Holmberg är medförfattare till ingår i projektet CogThy vars syfte är att försöka kartlägga varför vissa patienter med Graves sjukdom har kvarstående mentala symtom.

-Dessa patienter blir aldrig riktigt återställda, de får inte tillbaka sin arbetsförmåga, känner sig trötta och har svårt att koncentrera sig. Hade vi sett en koppling mellan de kognitiva symtomen och förändringar i hjärnan hade det kanske varit möjligt att tidigt fånga upp dessa patienter och förebygga att de blir långtidssjuka.

Mats Holmberg menar att det finns många kunskapsluckor kvar att fylla.

-Det är lätt att återställa hormonnivåerna – istället är det annat som kan vara problem för dessa patienter, konstaterar han.