Betty Ann Bjerkreim: “Behandling med enbart T3 gav bättre livskvalitet”
Publicerad:
En ny norsk studie har jämfört T3-behandling mot T4-behandling hos hypotyreos-patienter som inte upplever önskad effekt av T4-behandling och kommit fram till att det gav en bättre livskvalitet och positiv effekt på kvarstående symtom.
Trots sköldkörtelhormoner inom referensvärdena är det många som fortsatt upplever att de inte mår bra. En del får då prova andra behandlingsalternativ som T3 (oftast Liothyronin) och T4 (oftast Levaxin) i kombination. Detta hjälper en del medan andra kanske inte upplever att det ger önskad effekt.
Betty Ann Bjerkreim är läkare och forskar inom endokrinologi på Universitetssjukhuset i Oslo. Hon och hennes medforskare har uppmärksammat ovanstående problem och ville i en studie undersöka hur behandling med enbart T3 påverkar patienterna.
– 5 till 10 procent av alla patienter har kvarstående symtom trots att de är optimalt behandlade utifrån referensvärdena. Eftersom cirka 5 procent av befolkningen i Sverige och Norge har hypotyreos gäller detta många människor.
Hon har engagerat sig för att hitta fler sätt att behandla hypotyreos.
– Många kvinnor har kvarstående symtom trots behandling med Levaxin. Det är en stor grupp patienter och det råder osäkerhet kring vad man ska göra. Läget är fastlåst och det finns en mismatch mellan hur patienterna upplever att de mår och vad läkarna kan bidra med.
Studie med T3 och T4
Betty Ann Bjerkreims forskargrupp har sett att kombinationsbehandling med T3 och T4 för många är en besvikelse och ville titta på resultaten av att behandla med enbart T3.
– Vi ville jämföra T3 i form av Liothyronin med T4 och se om dessa behandlingar gav olika effekt. Idag får man oftast en kombination av T3 och T4 vid kvarstående symtom och det är varierande vilka behandlingsresultat patienten upplever, en del får en effekt men den kan vara övergående.
Forskarna mätte temperatur i huden (som ett mått på värmeproduktion) och livskvalitet. Dessutom övervakade de parametrar för negativ påverkan på hjärt- och benhälsa, något man ofta uttrycker oro över i samband med T3-behandling.
Studien varade i 6 månader, 3 månader vardera på T3 och T4. Deltagarna var norska kvinnor med kvarstående symtom trots behandling, i genomsnitt 43 år gamla. Det lottades fram vilken behandling patienten provade först. Behandlingen var oblindad, det vill säga alla visste vilken behandling som gavs och därför kan placeboeffekt inte uteslutas. Forskarna är medvetna om att detta kan påverka resultaten om det är så att patient eller läkare tror att någon behandling är mer effektiv, men denna gång var det av resursskäl inte möjligt att genomföra en mer omfattande studie.
T3 mer effektivt
Efter studiens slut analyserades resultaten.
– Vi kunde se att kvinnorna som fick T3 hade ökad kroppstemperatur och lägre vikt. Dessutom hade de bättre livskvalitet och ökad social funktion, mer välmående samt mindre ångest och depression. Kolesterol minskade och rT3 (reverse T3 – den inaktiva formen av hormonet), gick ner.
Hur var det med biverkningar under studien?
– Inga biverkningar kunde ses i denna studien på varken hjärta- kärl eller skelett, även om studien pågick under relativt kort tid. Ofta är man bekymrad för att inte kunna hålla TSH-värdena tillräckligt höga med enbart T3-behandling. I denna studie såg vi tvärtom att under tiden patienterna behandlades med T3 hade de högre TSH, men fortfarande inom referensområdet.
En del patienter ville sluta studien på grund av att de upplevde negativa effekter.
– Några patienter valde att avsluta T3-behandlingen och de hade typiska symtom på hypertyreos som hjärtklappning, ångest och oro. Så som T3- behandlingarna idag fungerar måste man ta små doser flera gånger per dag. Detta på grund av att T3 snabbt bryts ner av levern. En möjlig förklaring till biverkningarna kan därför vara att det trots uppdelningen i små doser ändå blir för stora svängningar för en del patienter. T3 kanske inte är svaret för alla men förhoppningsvis kan det hjälpa fler. Om det utvecklas slow release kapslar med T3 skulle detta kunna ge stabilare hormonnivåer.
Fler alternativ i behandlingen
– Vi tror att vår studie kan få fler läkare att se att Levaxin inte nödvändigtvis är det enda behandlingsalternativet. Förhoppningsvis kan fler få testa T3 och vi får mer forskning på området.
Forskningsgruppen där Betty Ann Bjerkreim ingår har fler spännande studier på gång.
– Vi vill undersöka vilken roll transportproteiner av sköldkörtelhormoner har för vem som svarar bättre på T3 än på T4. Dessutom vill vi titta på biologiska markörer för de olika målorganen för sköldkörtelhormon. Bland annat vill vi titta på TSH i relation till markörer för skeletthälsa. Hur lågt kan man ligga utan negativ påverkan?
Relationen till läkaren
Den som inte känner sig nöjd med sin behandling och provat att ta upp det med sin läkare vet att bemötandet kan skilja sig mycket mellan olika behandlare och vårdcentraler. Betty Ann Bjerkreim är också medveten om det och säger:
– Har man en läkare som inte vill diskutera andra behandlingar kan man be om att få en remiss till endokrinolog för bedömning. Det kan vara så att läkaren inte upplever sig ha kompetens för att anpassa behandlingen och behöver hjälp med bedömningen.
– En svårighet här är att symtomen är subjektiva. Det finns bara ett blodprov för vårdcentralsläkaren att förhålla sig till. Det skulle behövas mer forskning på området och vi önskar att det fanns mer ekonomiska möjligheter för det. Som en typisk kvinnosjukdom får inte hypotyreos det fokus och den uppmärksamhet som skulle behövas, avslutar Betty Ann Bjerkreim.
Av:Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos.