Därför ska du anmäla till patientnämnden om du inte är nöjd med din vård – Henrik Eriksson och Anna Lena Tynong svarar

Publicerad: 28 augusti 2024

Patientnämnden är en opartisk hjälpande hand som finns i alla regioner och är fristående från sjukvården. De finns till för att hjälpa dig om du inte är nöjd med din vård att få dina klagomål eller synpunkter besvarade av de ansvariga inom vården. Om du behöver information om dina rättigheter, har frågor eller synpunkter på den behandling du eller någon närstående har fått, kan du vända dig till patientnämnden i din region. Det är också ett sätt att bidra till förbättring av vården i sin helhet. 

Sköldkörtelförbundet har träffat fyra patienter som har anmält sköldkörtelärenden till olika patientnämnder och alla hade lite olika erfarenheter. Henrik Eriksson, ordförande för patientnämnden i Stockholm, och Anna Lena Tynong, handläggare på patientnämnden i Gävleborg, svarar på de frågor som dök upp utifrån sina respektive regioner. 

Påverkan på politiker

Upplevelserna från medlemmarna vi pratade med varierade mellan att de blivit bemötta med empati och vänlighet samt att ärendet tagits vidare meningsfullt, men också och att de fått höra ”vi diarieför ärendet och sätter det i en pärm bara”. Det senare lät upprörande och vi frågade därför Henrik vad som händer med ärenden och i vilken utsträckning de når politiker.

– Det var väldigt olyckligt formulerat. PAN kan uppmärksamma beslutsfattare på felaktigheter i vården som i sin tur kan vidta skarpa åtgärder. Det är väldigt viktigt att man anmäler, ponera att era 20% som inte mår bra trots medicinering skulle anmäla sina ärenden till PAN, då syns ju det att “här är det något som har hänt”. Det uppmärksammar vi politikerna på via rapporter till hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt via så kallade principärenden till hälso- och sjukvårdsnämnden, förklarar Henrik. 

Det innebär att det finns en stor och viktig insats i att lyfta ärenden. Även om det inte alltid kommer göra en stor eller direkt skillnad för dig som individ, så påverkar det utformningen av vården i stort och på lång sikt. Motsatsen är också sann, att om inga ärenden kommer in, kanske beslutsfattare tror att allt fungerar väl. 

Alla synpunkter är värdefulla

Det måste inte ha gått allvarligt fel för att anmäla till PAN, det kan också bara vara synpunkter. Man behöver inte känna att man har blivit felbehandlad, det räcker att det är något man inte tycker fungerar. Däremot redogörs principärenden om det framkommer händelser som är extra allvarliga, framförallt om de upprepas. Dessa måste hälso- och sjukvårdsnämnden besvara och ta ställning till. Det är något som också kan uppmärksammas i media eftersom rapporterna är offentliga. 

Återkoppling

En patient förklarade: “Hon (handläggare på PAN) var så på om att jag skulle anmäla och sen blev det inte så mycket mer. Jag hade önskat någon personlig återkoppling.”. Kan man förvänta sig personlig återkoppling från PAN? 

– I Stockholm ger handläggarna alltid personlig återkoppling om det efterfrågas. Vissa vill inte ha återkoppling, därför bör det vara något man bestämmer tillsammans, svarar Henrik. 

Patientnämndens roll

Alla patienterna tyckte att PAN borde ha mer mandat att vara med i samtalet och stötta, vad har PAN för mandat egentligen?

– Det finns en nationell handbok som används internt av patientnämnderna i landet. Där framgår bland annat hur ärendena ska kategoriseras. Handläggningen kan skilja sig mellan olika regioner. PAN är opartisk och fristående från de vårdgivare som möter patienter inom hälso- och sjukvården. Inga egna medicinska bedömningar görs och ingen ställning tas till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. Syftet är istället att informera, reda ut och förklara och på så sätt bidra till att patienter och vårdgivare förstår varandra bättre. Arbetet styrs av ”lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården”, berättar Anna Lena.

Åtgärder

Alla patienter som Sköldkörtelförbundet har pratat med undrade vad meningen med att anmäla till patientnämnden var. Någon upplevde att de kunde ha skrivit sitt klagomål och lämnat det själv till vårdenheten. En annan som hade anmält flera ärenden sa: ”I bästa fall får man upprättelse men sen släpper de det… Det är ganska jobbigt att behöva skriva ner hela sin upplevelse och man vet inte riktigt vad det gör för nytta. Det känns inte mödan värt.”. Hur ska patienterna tänka här? 

– Klagomålet kan leda till att en direkt åtgärd för patienten vidtas. Det kan också leda till att vårdenheten ser över rutiner på specifik eller övergripande nivå. Vi ser också i svaren att vården planerar utbildningsinsatser utifrån ärendena. Den samlade informationen från patienter och närstående tas tillvara och återförs på olika sätt till verksamheten i syfte att förbättra vården, svarar Anna Lena.

– Om man inte gör det, då kommer ingen veta. Ju fler som anmäler sitt missnöje, desto större påverkan kan man få på politiken. Även om PAN inte kan göra några skarpa åtgärder så kan man göra skillnad på lång sikt. I just den enskildes fall kanske det inte blir en så stor förbättring, men, på sikt och för alla andra som har den här problematiken så kan det bli förbättringar, svarar Henrik.

Sköldkörtelförbundets uppmanar alla som orkar och kan att påtala eventuella upplevda brister. Det är bara tillsammans som vi kan nå visionen om ett friskt liv för alla med sköldkörtelsjukdom.