Vänta inte med att söka hjälp för dina besvär

Har du fått nog av att inte känna igen dig själv? Då kan det vara dags att kolla din sköldkörtel. Sköldkörteln producerar livsviktiga hormoner och är nödvändig för utveckling, tillväxt och reglering av kroppen. Det är viktigt att ta sköldkörtelsjukdom på allvar eftersom obehandlad sjukdom kan öka risken för andra allvarliga tillstånd.

Sök vård för sköldkörtelsjukdom

En halv miljon svenskar behandlas för sköldkörtelsjukdom och mörkertalet kan vara stort. Enligt American Thyroid Association vet upp till 60 % av alla med sköldkörtelsjukdom inte om att de är drabbade. Det är viktigt att ta sköldkörtelsjukdom på allvar eftersom obehandlad sjukdom kan öka risken för andra allvarliga tillstånd som till exempel hjärt- kärlsjukdom, infertilitet, benskörhet, depression och demens.

Vad gör sköldkörteln?

Sköldkörteln är en fjärilsformad körtel som sitter under struphuvudet på halsens framsida. Den tillverkar livsviktiga hormoner som påverkar bland annat hjärtat, hjärnan, levern, huden, magen och tarmarna. Även om sköldkörteln är liten, så spelar den en enormt viktig roll för funktionen av dessa organ. Flera olika sjukdomar kan uppstå när din sköldkörtel producerar för mycket hormon (hypertyreos) eller för lite hormon (hypotyreos).

Är du i riskzonen?

Vanliga riskfaktorer för sköldkörtelrubbningar är:

  • andra autoimmuna sjukdomar
  • ärftlighet
  • tidigare strålbehandling mot huvud- eller halsområdet
  • nyligen genomgången graviditet.

Har du något av dessa symtom?

Symtomen nedan kan vara tecken på att din sköldkörtel inte fungerar som den ska:

  • trötthet eller sömnsvårigheter
  • minnes- och koncentrationssvårigheter
  • snabba eller oregelbundna hjärtslag
  • oförklarlig viktförändring
  • depression, oro eller irritabilitet
  • oregelbundna menstruationer
  • missfall eller infertilitet
  • muskel- och ledvärk

Om du misstänker att du kan ha en sköldkörtelsjukdom bör du i första hand söka hjälp på din vårdcentral.

Vänta inte med att söka hjälp för dina besvär!

Gjorde mig tryggare och starkare

”Tack vare förbundet visste jag vad jag skulle säga när jag kom till läkaren. Vilken fakta jag skulle lägga fram, vad som var sanning och hur jag skulle uttrycka mig. Och att det är bra att ha med sig någon. Jag tog med mig min syster. För bara det gjorde att jag blev tryggare och starkare.”

/Susanne, 56, medlem sedan 2017

Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »

Inför läkarbesöket

Våra sju bästa tips inför läkarbesöket

Har det hänt att du känt dig lite besviken efter att ha varit hos läkaren? Kanske kände du dig spänd under besöket eller att tiden rann iväg alldeles för snabbt. Genom att förbereda dig kan du öka dina chanser att vara en aktiv patient och bli mer delaktig i din behandling. Här har vi samlat våra bästa tips inför ditt nästa läkarbesök.

1. Var aktiv
Läs på och lär dig så mycket som möjligt om din sköldkörtelsjukdom. Det ger dig bättre förutsättningar att delta aktivt i din behandling.

2. Kom förberedd
Förbered frågor. Skriv ned dessa på en lapp och ta med till besöket. Det kan vara lätt att glömma vad det var du skulle fråga om när du väl sitter framför din läkare.

3. Berätta om dina symtom
Dela med dig av dina symtom och din sjukdomshistoria. Har några nya symtom tillkommit sedan den senaste uppföljningen? Har några tidigare symtom försvunnit? Skriv gärna en symtomdagbok som du kan använda som stöd och för att följa utvecklingen över tid. Ju mer information din läkare har desto bättre är förutsättningarna för att komma fram till vad som är orsaken till dina besvär.

4. Ställ frågor
Tveka inte att ställa de frågor som du har förberett, eller nya frågor som dyker upp under besöket. Det är vanligt att man som patient vill vara samarbetsvillig och inte verka påträngande eller att man är rädd för att ställa ”dumma” frågor. Men kom ihåg att det är din kropp och du som behöver förstå behandlingsplanen så att du kan känna dig trygg på vägen framåt. Det är ok att säga ”- Vänta lite, nu hänger jag inte med. Kan du upprepa det igen så att jag förstår vad du menar?” Skriv gärna ner svaret!

5. Ta med en vän
Ta med din partner, annan anhörig eller en vän som stöd under läkarbesöket. Känner man sig missförstådd eller osäker är det skönt med support. Det kan även vara en bra hjälp för att minnas vad som blev sagt under besöket.

6. Berätta om dina övriga mediciner och kosttillskott
Ta med en lista över de mediciner och eventuella kosttillskott som du använder (eller ta med burkarna om du tycker det är enklare). Notera dos och vid vilken tidpunkt du tar dem. Vissa läkemedel – bland annat de som minskar magsyra (även receptfria) och mineraltillskott – som järn, kalcium, magnesium, zink och selen, kan påverka upptaget av sköldkörtelhormon. Dessa bör därför tas med 4 timmars mellanrum. Diskutera med din läkare om du är osäker!

7. Be om en sammanfattning
Det är lätt att man känner sig stressad vid läkarbesök eller att man känner sig osäker på den information man fått. Innan du lämnar mötet – be om en sammanfattning av vad ni kommit överens om. Be läkaren att upprepa behandlingsmål och hur och när dessa kommer att följas upp. Du har även rätt att få informationen skriftligt om du ber om det. Skriv gärna egna anteckningar efter besöket så att du kommer ihåg vad ni pratat om. Notera också när det är dags för nästa uppföljning.

Medicinering

Hypotyreos behandlas genom att ersätta bristen på hormon med läkemedel som innehåller sköldkörtelhormon, så kallad substitutionsbehandling. Den vanligaste behandlingen är tabletter med levotyroxin (Levaxin/Euthyrox). Behandlingen är oftast livslång. Här kan du läsa mer om vad du ska tänka på om du tar läkemedel med sköldkörtelhormon.

Vet vad de pratar om

”Det jag uppskattar mest med Sköldkörtelförbundet är att det känns som att de tar det på allvar, och det kändes som att det var första gången. Det känns som att de vet vad de pratar om och att de inte förminskar det på något sätt.”

/Emma, 27, medlem sedan 2019

Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »

Kombinationsbehandlingar

Senast uppdaterad: 1mars 2024

Vanligtvis förskrivs endast läkemedel med hormonet levotyroxin/T4 (Levaxin eller Euthyrox) till patienter med hypotyreos, vilket kallas för monobehandling. Kombinationsbehandling betyder att man medicinerar med både T4 och det mer aktiva hormonet T3.

Alla blir inte symtomfria på standardbehandlingen

Det är väl känt att 10–20 % av alla patienter har kvarstående symtom trots behandling med levotyroxin. En av orsakerna kan vara otillräcklig omvandling av T4 till T3. Enligt europeiska och svenska rekommendationer kan man då prova att lägga till liotyronin (Liothyronin) till behandlingen med levotyroxin (Levaxin/Euthyrox), så kallad kombinationsbehandling. Samtidigt är det även viktigt att utreda och behandla andra möjliga orsaker till symtomen, till exempel järnbrist.

Kombinationsbehandling: levotyroxin + liotyronin

Om du är så kallat välinställd på T4 men fortfarande har symtom, kan du diskutera med din läkare och be om att få prova kombinationsbehandling med T3 och därmed få en mer individanpassad vård.

T3 säljs under varumärket Liothyronin i Sverige. Det kan skrivas ut av vilken läkare som helst med förskrivningsrätt. Under 2023 fick 12 644 personer i Sverige Liothyronin utskrivet.

Viktigt att starta med en låg dos av T3

Vid kombinationsbehandling startar man oftast med tillägg av en liten dos T3 (5–10  mikrogram) samtidigt som T4 dosen kan (men inte alltid) behöva sänkas något (minus 12,5-25 mikrogram). Slutdosen justeras efter behandlingens effekt tillsammans med provsvar.

Eftersom T3 omsätts mycket snabbare i kroppen än T4 rekommenderas att man delar upp T3-dosen på 2-3 tillfällen under dagen, till exempel morgon, tidig eftermiddag och kväll. Man får då en jämnare koncentration av T3 i blodet.

Om man får för mycket T3 i kroppen kan man redan samma dag reagera med hyperaktivitet, oro, irritabilitet, darrighet, svettningar, feber, hjärtrusning, diarré, sömnsvårigheter, huvudvärk och kräkningar. För en dagbok över ditt mående, så hittar du i samråd med din läkare snart rätt dos.

Behandling med sköldkörtelextrakt – NDT

Standardbehandling historiskt sett har varit frystorkat sköldkörtelhormon från gris: Armour Thyroid eller Thyroid. Detta läkemedel med naturligt sköldkörtelhormon, NDT, innehåller alla hormon sköldkörteln normalt utsöndrar (T4, T3, T2, T1, T0 och kalcitonin).

Det finns också läkare som behandlar med NDT + en del syntetiskt T4, för att uppnå en kvot mellan T4 och T3 i blodet som är jämförbar med den som en sköldkörtelfrisk person har. Det är annars vanligt att kvoten hos personer som behandlas med T4 är lägre än hos sköldkörtelfriska (högre andel T4 och lägre andel T3 än vad som är normalt) och att personer som behandlas med NDT istället har en onormalt hög kvot (högre andel T3 och lägre andel T4 än vad som är normalt).

Mer forskning för att vi ska må bättre

”Jag tror att vi blir starkare som patientgrupp. Om alla vi som är sköldkörtelsjuka är med i förbundet så kommer det kanske finnas resurser att visa att den här sjukdomen är jobbig och många lider av den. Att det uppmärksammas. Så att det kan bli mer forskning för att vi ska må bättre.”

/Carro, 47, medlem sedan 2018

Gå med i Sköldkörtelförbundet du också! Se vad ett medlemskap kan ge dig och vad ditt stöd bidrar till »

Remissvar

Hypoparatyreoidism

Har du pirrningar runt munnen efter sköldkörteloperation? Då kan du ha fått hypoparatyreoidism. Det är den vanligaste komplikationen som kan uppstå vid sköldkörteloperation.

Klicka här för att läsa mer om postoperativ hypoparatyreoidism »

Forskningsstudier att referera till

Rapportera biverkningar av medicin

En del med sköldkörtelsjukdom påverkas inte alls på jobbet medan andra påverkas i hög grad. Läs våra patientberättelser där medlemmar delar med sig om sin upplevelse av att ha sköldkörtelsjukdom och studera eller arbeta. Karin Lundin, chefsjurist på Akavia, ger råd kring diskriminering på grund av funktionsnedsättning, vilka skyldigheter arbetsgivaren har och vad man kan få hjälp med av facket. Vad ställer arbetsmiljölagen för krav på din arbetsgivare att anpassa din vardag på jobbet?

Ladda ner vårt dialogmaterial för att ha ett samtal med din chef om din hypotyreos file_download Ladda ner vårt dialogmaterial för att ha ett samtal med din chef om din hypertyreos file_download

Om du inte är nöjd med vården

Alla patienter har rätt till en god vård och ett gott bemötande. Har du varit med om något i vården som du inte är nöjd med kan du lämna synpunkter eller klagomål. Det kan till exempel gälla behandling, bemötande, tillgänglighet eller kommunikation. Dina synpunkter och klagomål är viktiga och kan bidra till att vården blir bättre.

Från och med den 1 januari 2018 gäller nya regler för hur patienter och närstående ska göra för att lämna klagomål eller synpunkter på vården.

  • I första hand ska du vända dig till den mottagning eller verksamhet där du fick vård eller behandling.
  • Du kan också kontakta patientnämnden i din region.
  • Vissa händelser kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, men först ska du ha kontaktat verksamheten där du fick vård eller patientnämnden.

Berätta så konkret som möjligt. För att göra det lättare för vården att utreda händelsen är det bra om din berättelse innehåller:

  • En beskrivning av vad som hänt.
  • Vilka konsekvenser händelsen fått för dig eller din närstående.
  • När och var händelsen inträffade.

När du har lämnat ett klagomål bör verksamheten så snart som möjligt bekräfta att de tagit emot det. Verksamheten bör därefter svara på ditt ärende inom fyra veckor. Du ska få ett svar som du kan förstå och det ska innehålla en förklaring till det som hänt.

Om du inte är nöjd med vården

Läs mer hos 1177 Vårdguiden.

Ny medicinsk bedömning och remiss till endokrinolog 

Är du osäker på om den diagnos du fått är rätt eller om behandlingen din läkare ordinerat är den bästa? I så fall är det bra att känna till att du har rätt att få en ny bedömning av ditt tillstånd av en annan läkare än den du vanligtvis träffar. För att få träffa en specialist krävs remiss.

Du har rätt till en förnyad medicinsk bedömning

Oavsett sjukdom eller vilka symtom du har, kan du själv välja att kontakta en annan läkare för att få en ny bedömning av din diagnos eller behandling. Mottagningen kan finnas i din region, eller i en annan. Ta kontakt med den mottagning där du vill få bedömningen för att få veta mer. Du kan också kontakta patientnämnden i din region för att få hjälp eller om du inte är nöjd med den vård du fått.

Remiss eller egenanmälan för att träffa en endokrinolog

Vill du träffa en endokrinolog krävs oftast en remiss. Om din ordinarie läkare inte vill skriva en remiss till dig kan du själv göra en egenanmälan eller egen vårdbegäran som det också kallas. Börja med att kontrollera hur just den mottagningen du vill söka till vill ha din egenanmälan. En del mottagningar har egna blanketter som de vill att du ska fylla i. Var tydlig och konkret när du beskriver din sjukdomshistoria, dina symtom och vilken behandling du fått. Beskriv också skälet till att du vill få dina besvär bedömda och behandlade av dem. Mottagningen avgör sedan vilken vård du ska få och på vilken nivå.