Från sjuk till ett friskare liv

Att ta din sköldkörtelmedicin korrekt är avgörande för att behandlingen ska fungera optimalt och hålla dina hormonnivåer stabila. Små förändringar i hur eller när du tar medicinen kan påverka effekten, så det är viktigt att följa några enkla riktlinjer varje dag.Här är fem viktiga tips som hjälper dig att få bästa möjliga resultat:

1. Gör medicinen till en del av din dagliga rutin. Ta din medicin på samma sätt och vid samma tidpunkt varje dag för att säkerställa jämn effekt.

2. Hämta ut läkemedel i god tid. Se till att du alltid har medicinen hemma så att du aldrig riskerar att stå utan. Socialstyrelsen rekommenderar att du som behandlas med samma läkemedel i samma dos under en längre tid har en månads lager av medicinen hemma.

3. Följ alltid läkarens ordination. Även om symtomen försvinner, fortsätt ta medicinen som ordinerat. Behandlingen är ofta livslång.

4. Informera läkaren om andra mediciner och kosttillskott. Nya eller avslutade mediciner och kosttillskott kan påverka hur sköldkörtelmedicinen fungerar, så håll alltid läkaren uppdaterad.

5. Kontrollera styrkan på medicinen. Dubbelkolla på apoteket att du fått rätt styrka enligt receptet för att säkerställa korrekt behandling.

Senast uppdaterad: 7 februari 2026

Att ta läkemedel med sköldkörtelhormon korrekt är avgörande för att behandlingen ska fungera optimalt och hålla dina hormonnivåer stabila. Små förändringar i när och hur du tar medicinen kan påverka upptaget och effekten.

Följ dessa riktlinjer för bästa resultat:

1. Ta medicinen vid samma tid varje dag

Du kan ta sköldkörtelmedicin på morgonen eller kvällen, men gör det konsekvent varje dag.

• Morgon: Vänta minst 30–60 minuter innan frukost eller koffeinhaltiga drycker som kaffe eller te.
• Kväll: Ta medicinen minst två timmar efter kvällsmaten.

2. Undvik läkemedel och mineraler som påverkar upptaget

Vissa läkemedel, som mot halsbränna, sura uppstötningar eller magsår (t.ex. omeprazol), kan minska upptaget. Vänta minst fyra timmar mellan dessa och din sköldkörtelmedicin.

3. Håll avstånd till järn, kalcium och magnesium Ta inte sköldkörtelhormon samtidigt som järn-, kalcium- eller magnesiumtabletter, eller stora mängder kalcium- eller järnrik mat. Vänta gärna minst fyra timmar.

4. Var uppmärksam på fiberrik mat och koffeinhaltiga drycker

Fiber och koffein (kaffe, te, energidrycker) kan också försämra upptaget av sköldkörtelhormon.

5. Informera alltid din läkare om andra läkemedel

Effekten av sköldkörtelhormon kan påverkas av många olika läkemedel. Berätta därför alltid om nya läkemedel eller om du slutar ta andra mediciner.

Vid osäkerhet, kontakta läkare eller apotekspersonal.

Senast uppdaterad: 7 februari 2026

Att ta prov på sköldkörtelhormoner är det viktigaste sättet för läkare att följa upp behandlingen vid hypotyreos. Hur och när du tar din medicin kan påverka provresultaten, så för mest tillförlitliga värden rekommenderas:

• Ta blodprover fastande på morgonen, innan dagens dos av sköldkörtelmedicin.
• Gör alltid på samma sätt vid varje provtagning för att jämföra resultaten över tid.

Vanliga sköldkörtelprover

TSH (tyreoideastimulerande hormon) Styrhormon från hypofysen som reglerar sköldkörtelns hormonproduktion.

Fritt T4 (tyroxin) Huvudhormonet från sköldkörteln. Omvandlas i kroppens vävnader till aktivt T3. Fritt T4 mäter den del som inte är bundet till protein och alltså tillgängligt för cellerna.

T3 (trijodtyronin) Produceras dels i sköldkörteln, men mest genom omvandling av T4 i vävnader. Fritt T3 visar den aktiva, obundna delen av hormonet.

Om du behandlas med levotyroxin/T4 (Levaxin, Euthyrox)

• Halveringstid: cirka 6–7 dygn. Det tar 4–6 veckor för kroppen att stabilisera sig på en ny dos, och 50 % av dosen lämnar kroppen först efter 6–7 dygn.
• Effekt på prov: TSH kan vara något lägre under de första 12 timmarna efter medicinering, sedan något högre resten av dagen. Fritt T4 stiger tillfälligt 2 timmar efter dos och återgår till jämvikt efter cirka 12 timmar.

Tips: Om du tar Euthyrox/Levaxin kl. 7 och tar blodprov kl. 9 kan T4 visa ett falskt högt värde, vilket kan leda till felaktig dosjustering. För tillförlitliga TSH- och fritt T4-värden bör det gå 12–24 timmar mellan senaste dos och provtagning.

Om du behandlas med liotyronin/T3 (Liothyronin, Cytomel, NDT)

• Halveringstid: cirka 1–2 dygn, vilket gör att T3-koncentrationen svänger mer än T4.
• Effekt på prov: TSH: nedtryckt under 5 timmar efter dos, stiger efter 13 timmar och stabiliseras därefter. Fritt T3: maxvärde 1–2 timmar efter dos, sjunker tillbaka efter cirka 4 timmar.

Tips: För att minska hormonsvängningar delas ofta dosen upp 2–3 gånger per dag. För tillförlitliga TSH- och fritt T3-värden bör det gå minst 12-15 timmar mellan senaste dos och provtagning.

Biotin kan påverka provsvaren

Höga doser av biotin (vitamin B7), vanliga i kosttillskott för hud och hår, kan ge:

• Falskt höga T4- och T3-värden
• Falskt låga TSH-värden

Rekommendation: Sluta med biotin 48 timmar innan provtagning.

Viktigt att komma ihåg

• Ta alltid prover på samma sätt varje gång för jämförbara resultat.
• Informera läkare om nya mediciner, kosttillskott eller förändringar i medicineringen.
• Vid frågor, kontakta din vårdgivare eller apotekspersonal.

Vanliga frågor om provtagning

Det är vanligt att ha frågor om provtagning, provsvar och vad olika värden betyder vid sköldkörtelsjukdom. För att hjälpa dig har vi samlat svar på de vanligaste frågorna om provtagning vid hypotyreos. Förhoppningen är att du ska känna dig lugnare, mer insatt och bättre förberedd inför din provtagning.

» Läs mer om provtagning och ta del av vanliga frågor och svar

Senast uppdaterad: 14 januari 2025

Standardbehandlingen vid hypotyreos är levotyroxin (T4). I Sverige finns två olika godkända läkemedel som innehåller levotyroxin:

• Levaxin (Orifarm Gererics AB)
• Euthyrox (Merck AB)

Levaxin finns i åtta olika styrkor: 25, 50, 75, 100, 125, 150, 175 och 200 mikrogram.

Euthyrox är laktosfri och finns i tre olika styrkor: 25, 50 och 100 mikrogram.

Upptaget kan variera något mellan Levaxin och Euthyrox och Läkemedelsverket har därför bedömt att de inte är utbytbara på apotek. Det innebär att du måste ha ett nytt recept om du ska byta preparat.

Om du byter från Levaxin till Euthyrox eller vice versa, är det rekommenderat att ta nya prover efter 4-6 veckor för att säkerställa att dosen är rätt.

Senast uppdaterad: 1 april 2023

Om du har hypotyreos kan du i vissa fall bli erbjuden så kallad kombinationsbehandling med sköldkörtelhormon. Då tar du levotyroxin (T4) tillsammans med liotyronin (T3). I Sverige finns ett godkänt läkemedel som innehåller liotyronin (T3):

• Liothyronin (Orifarm Generics AB)

Liothyronin finns endast i styrkan 20 mikrogram.

Ofta vill man ge en lägre dos än 20 mikrogram liotyronin. Det går att dela Liothyronin i två lika stora delar (10 mikrogram). Om du behöver ta en ännu lägre dos finns det möjlighet för din läkare att skriva ut ett annat läkemedel som kräver licens, till exempel:

• Cytomel (Pfizer) 

Cytomel är laktosfri och finns i styrkan 5 mikrogram.

Du kan läsa mer om licensläkemedel längre ner på sidan.

Senast uppdaterad: 28 april 2025

Natural Desiccated Thyroid (NDT) innehåller frystorkat sköldkörtelextrakt från gris. Inga godkända läkemedel med NDT finns i Sverige, men de kan förskrivas på licens. De vanligaste NDT-preparaten som skrivs ut av svenska läkare är:

• Armour Thyroid (AbbVie) 
• Thyroid (Searchlight Pharma)

Du kan läsa mer om licensläkemedel här under.

Sköldkörtelförbundet får ibland frågor från både läkare och patienter som, av religiösa, etiska, kost- eller livsstilsskäl, vill undvika läkemedel med animaliska ingredienser.

Vissa hjälpämnen i läkemedel, som laktos, gelatin eller magnesiumstearat, kan komma från djur.

Laktos i läkemedel

De flesta personer med laktosintolerans klarar av den lilla mängd laktos som finns i vissa läkemedel. Men känsligheten varierar:

• Särskilt känsliga personer kan behöva utesluta all laktos.
• Mjölkproteinallergiker bör också undvika läkemedel med laktos, eftersom vissa preparat kan innehålla spår av mjölkprotein.

Gelatin och andra animaliska hjälpämnen

• Gelatin används ofta i kapslar och tabletter och kan komma från nötkreatur eller gris.
• Magnesiumstearat kan vara av både animaliskt eller vegetabiliskt ursprung.

Tips!

» Här kan du läsa mer om läkemedel som innehåller laktos

» Läs mer om hjälpämnens ursprung hos Läkemedelsverket

Det är både möjligt och viktigt att själv rapportera upplevda biverkningar av din medicin. Detta gäller även om det handlar om otillräcklig effekt – alltså när medicinen inte ger den symtomlindring du förväntar dig.

Exempel: Om du tar sköldkörtelmedicin och upplever att du fortfarande har symtom trots att dina blodprov visar att dosen är korrekt, bör detta rapporteras som en biverkning.

Att rapportera biverkningar hjälper:

• Läkare att följa upp behandlingen och justera medicinen vid behov
• Myndigheter och läkemedelsföretag att få bättre kunskap om läkemedlets effekt och säkerhet
• Dig och andra patienter att få tryggare och mer individanpassad behandling

» Läs mer och rapportera biverkningar på Läkemedelsverkets webbplats

Många med hypotyreos eller annan sköldkörtelsjukdom upplever kvarstående symtom trots behandling. Här är 15 råd som kan hjälpa dig att förbättra ditt mående och få bättre förutsättningar för rätt behandling.

1. Läs på om din sköldkörtelsjukdom

Kunskap ger trygghet och stärker dig i kontakten med vården. Lär dig om symtom, behandling och hur sköldkörteln påverkar kroppen. Ju mer du vet, desto bättre kan du förstå dina behov och ställa relevanta frågor.

2. Prata med andra i samma situation

Att dela erfarenheter med andra som lever med sköldkörtelsjukdom kan ge stöd, igenkänning och hopp. Många kämpar med liknande symtom och frågor. Det kan göra stor skillnad att känna sig förstådd.

3. Ta en aktiv roll i din behandling

Du är en viktig del av ditt vårdteam. Var delaktig, följ upp dina symtom och ställ frågor. Det ökar möjligheten att få en behandling som fungerar för just dig.

4. Anpassa din livsstil för bättre hälsa

Små förändringar i vardagen kan bidra till symtomlindring och bättre återhämtning. Livsstilsfaktorer som kost, sömn, stress och fysisk aktivitet påverkar hur du mår.

5. Välj en näringsrik och antiinflammatorisk kost

En balanserad kost kan stödja immunförsvaret, mag-tarmhälsan och minska risken för näringsbrister. Näringsämnen som järn, selen, zink, vitamin B12 och D-vitamin är särskilt viktiga för sköldkörtelns funktion.

6. Kontrollera viktiga näringsvärden

Näringsbrister kan ge symtom som liknar sköldkörtelproblem. Följ upp relevanta blodprover, till exempel:

• Järnstatus (ferritin, järn, transferrinmättnad)
• Vitamin B12
• Folat
• Homocystein
• D-vitamin

Att identifiera och behandla brister kan förbättra ditt mående.

7. Prioritera sömn och återhämtning

Trötthet är ett vanligt symtom vid sköldkörtelsjukdom. Regelbunden sömn och tillräcklig vila är avgörande för kroppens återhämtning och hormonbalans.

8. Minska stress och skapa balans

Stress påverkar hormonsystemet och kan förvärra symtom. Hjälpsamma strategier kan vara:

• Regelbundna pauser
• Vistelse i naturen
• Mindfulness eller meditation
• Yoga eller lugn andning

Små insatser kan ge stor effekt över tid.

9. Motionera utifrån dina egna förutsättningar

Fysisk aktivitet stödjer immunförsvaret och den allmänna hälsan. Men det är viktigt att anpassa nivån efter din ork. Lyssna på kroppen och ge dig själv tillräcklig återhämtning.

10. Ta med stöd till läkarbesöket

En partner, vän eller anhörig kan ge trygghet och hjälpa dig att minnas vad som sagts. Det kan vara särskilt värdefullt om du känner dig osäker eller inte mår bra.

11. Följ upp dina sköldkörtelvärden regelbundet

Regelbunden provtagning är viktig för att utvärdera behandlingen. Vanliga prover inkluderar:

• TSH
• Fritt T4
• Fritt T3
• Sköldkörtelantikroppar

Spara dina provresultat för att följa utvecklingen över tid.

12. Säkerställ rätt behandling inför graviditet

Optimal sköldkörtelbehandling är viktig för fertilitet, graviditet och barnets utveckling. Rätt hormonbalans minskar risken för komplikationer.

13. Var uppmärksam på klimakteriet

Symtom vid klimakteriet kan likna symtom vid sköldkörtelsjukdom. En noggrann utredning kan hjälpa till att identifiera orsaken och ge rätt behandling.

14. Se till att hela din hälsobild utvärderas

En bra vårdbedömning omfattar både blodprover, symtom och kroppsliga tecken. Det kan inkludera till exempel puls, blodtryck, reflexer och allmänt hälsotillstånd.

15. Sök vård som ser hela dig

Målet är en individanpassad behandling där både provresultat och din upplevelse tas på allvar. Du har rätt att bli lyssnad på och få en behandling som hjälper dig att må bättre.

Du har rätt att må så bra som möjligt

Att leva med sköldkörtelsjukdom kan vara en utmaning, men det finns vägar framåt. Med kunskap, rätt stöd och individanpassad behandling kan många uppnå bättre livskvalitet. Sköldkörtelförbundet arbetar för att alla patienter ska få trygg, jämlik och individanpassad vård.

Det kan ta tid att komma tillbaka efter Graves sjukdom. 25 procent av alla med diagnosen känner sig efter 8 år inte helt återställda. Många uppger att de är trötta, har problem med sina sköldkörtelmediciner eller känner oro för att sjukdomen ska komma tillbaka. Livsstilen kan vara en hjälp för att må bättre och återhämta sig.

Graves är den vanligaste typen av hypertyreos och den är autoimmun. 2,1 per 100 000 personer drabbas varje år. Den vanligaste patienten är kvinna, över 30 och har ofta nyligen varit med om en negativ livshändelse eller en hormonsvängning i form av graviditet eller menopaus.

Många får också påverkan på ögonen, det kallas Graves oftalmopati och kan sätta ner ögonhälsan och påverka livet.

Livskvaliteten kan bli påverkad för alla med Graves, och kan vara det för lång tid framöver. Katarina Fornander, biomedicinare och medicinsk journalist, var en av alla de som trots bra sköldkörtelhormonvärden inte mådde bra. Idag har hon hittat nycklarna till sin återhämtning och skrivit ”Efter Graves – din väg till läkning”, boken hon själv önskar att hon haft när hon blev sjuk.

– Ett av syftena med boken är att vi med diagnosen ska känna oss mindre ensamma om att kämpa för att hitta tillbaka till oss själv igen. Därför var det viktigt för mig att ha med berättelser från andra med sjukdomen, säger Katarina.

Att vara frisk – men inte må bra

Graves kan gå i skov och många med sjukdomen blir av med autoimmuniteten.

– Forskning från svenska sjukhus visar att av alla som får Graves, behöver ungefär 40 procent efter åtta år inga sköldkörtelmediciner utan har en fungerande sköldkörtel. Sedan kan sjukdomen komma tillbaka ändå eftersom de immunförsvarsceller som en gång varit aktiva finns där vilande i bakgrunden.

För att lugna immunförsvaret och må bättre hade Katarina lagt om kosten, flyttat från ett energi- och pengaslukande hus, bytt från ett stressigt jobb, rensat ut gifter hemma och annat som hon hoppades skulle hjälpa.

– Så här i efterhand hade jag önskat att jag fått hjälp med att leta efter och återställa näringsbrister. Eftersom Graves leder till ökad ämnesomsättning har vi vid diagnos konstaterat många näringsbrister och det är viktigt att äta ordentligt med näringsrik mat.

Några näringsämnen är särskilt viktiga för sköldkörteln och för att lugna autoimmunitet.

• D-vitamin. Ta gärna ett prov för att hitta din dos. Troligen är de optimala nivåerna 100-150 nmol/l och det vi bör sikta på. Det är inte ovanligt att vi här i norr behöver 2000 till 4000 IE per dag på sommaren och upp till 8000 IE per dag för att nå bra nivåer.
• Selen. Sköldkörtelns beskyddare och en bristvara i våra jordar. Mild till måttlig ögonsjukdom kan också vara hjälpt av selen. En vanlig dos är 200 mcg per dag.
• Jod eller inte jod? Undvik i tillskott eller stora mängder som du kan få från sjögräs eller alger. Fisk och skaldjur innehåller jod men det bör inte vara någon risk att äta som en del av en balanserad kost. Vissa läkare råder också att undvika joderat salt men inga officiella riktlinjer finns. Jod behövs också för en fungerande sköldkörtel men tar du hormoner i form av läkemedel bildar kroppen inte egna hormoner och behöver inte jod.

Mådde inte bra trots bra hormonvärden

Trots fungerande sköldkörtel och bra hormonvärden är det inte säkert att du mår bra. Det har Katarina egen erfarenhet av.

– Jag mådde som sämst och var som tröttast ett halvår efter att jag blivit friskförklarad.

Med den vanligaste behandlingen vid Graves, ”block and replace”, tar man först bort den egna produktionen av hormoner för att sedan lägga till, vanligen, Levaxin. Efter cirka 18 månader, ibland kortare och ibland längre, lyfter man bort medicinerna för att se hur sköldkörteln klarar sig på egen hand.

– Mitt immunförsvar hade lugnat ner sig och jag fick tillbaka mina egna hormoner men det hjälpte inte mig att må ett dugg bättre. Det kändes hopplöst och jag besökte läkare som tog prover. När jag då fick ett brev hem där han konstaterade att ”allt ser bra ut”, utan att föreslå någon ytterligare undersökning var det som att luften gick ur mig.

Barnen och familjen fick lida för Katarinas brist på energi.

– En kväll efter att jag fått stanna hemma och vila när de andra i familjen var iväg på en rolig aktivitet, tog min femåring mitt ansikte i sina händer och sa: ”stackars dig mamma som inte orkar följa med på allt roligt”.

Lösningen kom av en slump

Under samma period fick hon höra talas om hur meditation kan påverka hjärnan positivt.

– Jag hade inte en tanke på att meditation skulle vara en lösning på mina kvarstående symtom efter Graves men snart efter att jag börjat blev jag glatt överraskad.

Några veckor hade gått när Katarina upplevde att han fått ett verktyg för att pausa sin stress.

– Tidigare hade jag antingen varit uppe i varv eller totalt sänkt. Det fanns inget mellanläge och nu i efterhand har jag förstått att det handlade om att mitt nervsystem inte var i balans.

Hjärnan påverkad vid Graves

Forskning från Sahlgrenska i Göteborg har tittat på vad som händer i hjärnan vid Graves. Helena Filipsson Nyström leder en grupp som har kunnat se att de delar i vår hjärna som påverkas vid stress också gör det vid Graves. Dessutom fanns efter 15 månader en del av dessa förändringar kvar. Det kan vara anledningen att många hela åtta år efter diagnos fortfarande anger trötthet som en av de vanligaste anledningarna till att inte känna sig återställda.

– Det finns idag ingen forskning på att det kan hjälpa oss med Graves jobba med att återställa dessa delar i hjärnan. För egen del är jag övertygad om att det var nyckeln.

Forskning visar att det finns flera sätt att stärka dessa delar av hjärnan som är påverkade vid Graves:

• Mindfulness, finns som en del i många mind-body tekniker och verkar vara en viktig aktiv ingrediens. Ett enkelt sätt att öva mindfulness är att lägga märka till och följa ditt andetag.
• Fysisk aktivitet. I lagom dos kan det, precis som Anders Hansen beskrivit för oss, vara bra för hjärnan att röra på dig. Se till att du har din läkares godkännande att börja motioner och lyssna på din kropp. Många som tidigare älskat att träna upptäcker att kroppen vill ha annan träning än förut. Promenader, yoga och andra lugna träningsformer är bra att börja med och gå varsamt fram.
• Social samvaro med andra. Det här är inte heller så lätt när vi är trötta men ha det i åtanke och var social när du kan. Ibland behöver vi prioritera det över annat. Kanske är det viktigare att fika med en vän än att ha det välstädat hemma? Välj vad du lägger energi på.

Må bättre med hjälp av livsstilen

Katarina Fornander tipsar i boken ”Efter Graves – Din väg till läkning” om hur du med Graves kan må bättre:

Har du haft diagnosen en kortare period eller känner dig väldigt påverkad av den? Då är det framför allt vila du ska satsa på. Att tillåta dig att återhämta dig är det viktigaste du kan göra just nu.

Vila. Det viktigaste just nu är att vila så mycket du kan. Nervsystem, hjärna och binjurar har gått för högvarv med höga sköldkörtelhormoner. Skippa även stimulantia som kaffe och ligg lågt med alkohol.

Lär dig sova igen. Att återställa sömnen är viktigt eftersom den möjliggör all annan återhämtning efter sjukdomen.

Minska stress och oro. Försök att minska på oro och stress. Det kommer bli bättre, vissa får kvarstående problem eller ögonbesvär men det behöver inte gälla dig.

Aktiv återhämtning för hjärna och nervsystem. Andningsövningar och meditation kan du prova och se om det är givande för dig. Fungerar det inte alls kan du prova lite senare igen, det är nämligen viktiga verktyg för att hjärna och nervsystem ska kunna balansera sig.

Fyll på näring. Näringen är urlakad av sjukdomen så ät näringstätt och bra.

Lär dig om sjukdomen och din kropp. Läs på om sjukdomen och bli lyhörd för din kropp. Den sänder dig signaler om vad den behöver. Har du inte lyssnat förut eller hört men ändå kört på behöver du bryta det mönstret. Din kropp gör inte det här mot dig, den har råkat bli sjuk och behöver nu din omvårdnad. Du har fått ett ypperligt tillfälle att bli expert på din egen kropp och hälsa.

När du känner dig mer stabil, individuellt när det sker: Efter en tid blir du förhoppningsvis stabil i sköldkörtelhormonerna även om det inte säkert innebär att du mår bra. Är du ännu inte stabil är din första prioritet att med hjälp av din läkare bli det. Så länge kan du ta inspiration från råden ovan för nydiagnostiserade.

När du fått din läkares godkännande att börja träna är det en bra idé att göra det med tanke på alla hälsofördelar som finns med fysisk aktivitet. Gå lugnt fram och känn efter hur det känns i din kropp.

Boken ”Efter Graves – Din väg till läkning” finns att köpa på Adlibris och Bokus.

Fertilitet, graviditet och embryots utveckling

Sköldkörtelhormoner hos mamman spelar en viktigare roll för fertilitet, graviditet och embryots utveckling än vad man tidigare trott. Genom att kontrollera och justera hormonvärdena hos alla sköldkörtelsjuka kvinnor som har svårt att bli gravida skulle troligtvis färre behöva behandlas för fertilitetsproblem.

Sköldkörtelsjukdom är en av Sveriges största kvinnliga folksjukdomar. En studie på Danderyds sjukhus visar att sköldkörtelhormonerna kan inverka på fertilitet, graviditet och embryoutveckling, men att brist på hormonet inte alltid behandlas.

Sedan 2017 kontrolleras sköldkörtelhormoner rutinmässigt hos alla gravida kvinnor vid inskrivning på mödravårdscentralen. Men det räcker inte att kontrollera värdena, de måste också justeras i tid. För låga hormonnivåer kan öka risken för graviditetskomplikationer såsom missfall, ökad blödningsrisk vid förlossning, låg födelsevikt och negativ påverkan på barnets normalutveckling.

– Hälften av de sköldkörtelsjuka kvinnorna som undersöktes i studien var medicinskt underbehandlade under de 13 första graviditetsveckorna. Vi vet att även marginellt avvikande hormonnivåer kan ha betydelse, säger Frida Hosseini-Akram, överläkare och medicin doktor gynekologi och obstetrik vid Danderyds sjukhus.

Fostret är helt beroende av mammans hormonnivåer eftersom att det producerar egna sköldkörtelhormoner först vid vecka 18–20. I hälften av laboratoriets tester tillsattes sköldkörtelhormoner så att hormonkoncentrationen var densamma som hos friska kvinnor.

– Vi såg att utvecklingen blev bättre i de tester som hade tillskott av sköldkörtelhormoner jämfört med testerna med standardlösningen, säger Frida Hosseini-Akram.

Tre missfall i rad drabbar 1–3 procent av alla gravida kvinnor och orsaken hos hälften av dem är okänd. I studien har forskarna studerat sköldkörtelreceptorer i äggledare och sett att de förekommer i olika delar av äggledaren. Hormonerna ser ut att kunna påverka äggledarna och livmoderslemhinnan vid embryots implantation.

– När vi jämförde kvinnor med upprepade missfall och fertila kvinnor såg man skillnader i livmoderslemhinnan som var sköldkörtelhormonsrelaterade, förklarar Frida Hosseini- Akram.

Kvinnliga diabetespatienter har sedan länge förbehandlats innan graviditet och följts rutinmässigt inom mödravården.

– Sköldkörtelsjuka kvinnor ska informeras och kontrolleras innan graviditet precis som diabetespatienter. Det är viktigt att sköldkörtelsjuka kvinnor gör det viktiga blodprovet direkt efter konstaterad graviditet och att de omgående justerar medicindosen. Hos friska kvinnor ökar sköldkörtelproduktionen med upp till 50 procent under graviditet, säger Kerstin Brismar, professor och specialistläkare i diabetologi och endokrinologi.

Läs mer om forskningen här: Endocrine and paracrine factors related to pregnancy and infertility

Graviditet och behandling med T3 eller NDT

Senast uppdaterad: 3 mars 2024

Kvinnor som medicinerar med Liothyronin (T3) eller NDT (naturligt sköldkörtelhormon) och som blir eller planerar att bli gravida, får av sjukvården veta att de måste sluta med sådan behandling och övergå till enbart Levaxin (T4). Många av dessa kvinnor, som gått över till kombinationsbehandling eller NDT därför att de inte mådde bra på Levaxin, undrar om inte en dåligt fungerande hypotyreosbehandling är sämre för fostret än kombinationsbehandling med Liothyronin eller NDT?

I en översiktsartikel från 2015 med titeln ”Combination Levothyroxine + Liothyronine Treatment in Pregnancy” publicerad i Obstetrical and Gynecological Survey, har man sett att kombinationsbehandling blir allt vanligare och därför valt att se över den forskning som finns på teoretiska risker med sådan behandling. Och det är inte många studier forskarna hittar. De refererar till en enda studie på råttor från 1990: ”Congenital hypothyroidism, as studied in rats. Crucial role of maternal thyroxine but not of 3,5,3′-triiodothyronine in the protection of the fetal brain” publicerad i The Journal of Clinical Investigation.

I denna studie gav man gravida råttor och deras foster ett läkemedel (Thacapzol) som kraftigt hämmar sköldkörtelhormonbildningen så att råttorna fick hypotyreos, med brist på både T4 och T3. När forskarna gav T4 till råttmamman normaliserades fostrets T3-nivåer i hjärnan. När de istället gav råttmamman T3 så skedde inget med T3-bristen i fostrets hjärna, inte ens när T3-dosen blev så hög att den var toxisk.

Med bakgrund av den forskning som finns (studien ovan men också där man till exempel studerat omvandlingen av T4 till T3 hos ett mänskligt foster), drar forskare slutsatsen att fostrets hjärna inte använder sig av T3 från modern, utan själv behöver bilda T3 av moderns T4.

Vid behandling med T3 eller NDT förekommer det ibland att T4-nivåerna blir (för) låga. Detta, samt att det saknas större studier på mödrar som medicinerat med T3 eller NDT under graviditet, är anledningen till den gängse rekommendationen att gravida ska medicinera med T4 (Levaxin/Euthyrox). Denna rekommendation värderas i amerikanska riktlinjer från 2017 (”2017 Guidelines of the American Thyroid Association for the Diagnosis and Management of Thyroid Disease During Pregnancy and the Postpartum”) som stark, men samtidigt skriver man att evidensen är av låg kvalitet (se Question 39 på sidan 341 i länken ovan) – dvs det finns inte tillräckligt mycket forskning av hög kvalitet som styrker denna rekommendation. Att man ändå satt rekommendationen som stark, tyder på att man här går efter försiktighetsprincipen.

Det är viktigt att den gravida har tillräckliga mängder T4 i blodet, då det finns mycket forskning som visar att T4 är viktigt för fostret (framför allt innan fostrets egen sköldkörtelfunktion kommit igång, en utveckling som startar i veckorna runt vecka 10 och är färdigutvecklad i veckorna runt vecka 20).

Att det skulle vara skadligt för fostret om mödrar medicinerar med T3 eller NDT, finns det inget som tyder på. NDT-behandling var standardbehandling fram till 1980-talet, vilket innebär att väldigt många barn, världen över, har fötts av NDT-behandlade mödrar. Skulle det ha uppstått några särskilda problem med alla dessa foster, barn, graviditeter eller mödrar, skulle detta ha plockats upp på ett eller annat sätt. Och så har aldrig skett. Enligt försiktighetsprincipen bör den gravida dock se till att ha T4-värden inom referens under behandlingen, och alltså inte under referensintervallet. Janusinfo, som innehåller icke-kommersiell läkemedelsinformation och är informationskanal från Stockholms läns läkemedelskommitté till läkare och sjukvårdspersonal, skriver så här om behandling med liotyronin (T3) under graviditet:

”Exponering för liotyronin i tidig graviditet utgör ingen risk för fosterskada. Det är viktigt med adekvat substitutionsterapi vid hypotyroidism eftersom en icke välsubstituerad hypotyroidism kan innebära en risk för fostret. Behandling och val av läkemedel ska ske enligt regionala och nationella riktlinjer” ”Liotyronin används dels i olika undersökningar av tyreoideas funktion, dels tillsammans med levotyroxin som substitutionsterapi. Det finns inget skäl att tro att detta hormon skulle kunna vara fosterskadande. Obehandlad hypotyriodism under graviditet är däremot kopplad till komplikationer som bland annat missfall, preeklampsi, låg födelsevikt, för tidig födsel och påverkan på barnets neuropsykiatriska utveckling. Det har även diskuterats huruvida en icke välsubstituerad hypotyroidism kan innebära en risk för missbildningar. Data över behandling med liotyronin är begränsad i litteraturen, då levotyroxin generellt är rekommenderad behandling av hypotyroidism. En studie har dock återfunnits som inte visade någon koppling till missbildningar efter exponering för liotyronin i tidig graviditet. För levotyroxin har behandling inte visat något samband med förhöjd frekvens missbildningar i ett par studier, medan en svag koppling har påvisats i andra undersökningar. Det svaga sambandet beror sannolikt på underliggande sjukdom eller på andra samvarierande faktorer hos kvinnorna, och inte på substitutionsbehandlingen med levotyroxin. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 382 kvinnor som uppgett sig ha använt liotyronin. Sex av barnen hade en missbildningsdiagnos (7-8 förväntade). Missbildningsfrekvensen var således helt normal. Ej heller var andelarna för tidigt födda barn eller lågviktiga barn ökade.” Klicka här för att komma till Region Stockholms sida om JanusMed fosterpåverkan.

Att T3 från modern inte skulle passera över moderkakan (placenta) till fostret som man skriver i vissa kunskapskällor för läkare och sjukvårdspersonal, och vilket anges som skäl till varför gravida kvinnor ska behandlas med enbart T4 (Levaxin/Euthyrox) och inte med T3 eller NDT, stämmer inte. Det finns flera studier som visar att både T4 och T3 från modern förs över till barnet. T ex denna studie.

Men det som ännu inte är säkerställt är alltså hur mycket av moderns T3 som går över till fostrets centrala nervsystem och hjärna, via moderkakan. Det man har kunnat se är att större delen av T3 i fostrets centrala nervsystem och hjärna är T4 från modern som fostret själv har omvandlat till T3. På detta område behövs mer forskning. Och fram tills vi vet mer bör försiktighetsprincipen råda: Att säkerställa att det hos alla gravida, oavsett behandling eller om man är icke-behandlad, finns tillräckligt med T4 i kroppen. (Säkerligen är även T3-nivån viktig, inte minst för modern! Men det är inte detta vi har tittat på i denna artikel.)