Vänta inte med att söka hjälp för dina besvär

Har du fått nog av att inte känna igen dig själv? Då kan det vara dags att kolla din sköldkörtel. Sköldkörteln producerar livsviktiga hormoner och är nödvändig för utveckling, tillväxt och reglering av kroppen. Det är viktigt att ta sköldkörtelsjukdom på allvar eftersom obehandlad sjukdom kan öka risken för andra allvarliga tillstånd.

Sök vård för sköldkörtelsjukdom

En halv miljon svenskar behandlas för sköldkörtelsjukdom och mörkertalet kan vara stort. Enligt American Thyroid Association vet upp till 60 % av alla med sköldkörtelsjukdom inte om att de är drabbade. Det är viktigt att ta sköldkörtelsjukdom på allvar eftersom obehandlad sjukdom kan öka risken för andra allvarliga tillstånd som till exempel hjärt- kärlsjukdom, infertilitet, benskörhet, depression och demens.

 

Vad gör sköldkörteln?

Sköldkörteln är en liten, fjärilsformad körtel som sitter under struphuvudet på halsens framsida. Den tillverkar livsviktiga hormoner som påverkar bland annat hjärtat, hjärnan, levern, huden, magen och tarmarna. Även om sköldkörteln är liten, så spelar den en enormt viktig roll för funktionen av dessa organ. Flera olika sjukdomar kan uppstå när din sköldkörtel producerar för mycket hormon (hypertyreos) eller för lite hormon (hypotyreos).

 

Är du i riskzonen?

Vanliga riskfaktorer för sköldkörtelrubbningar är:

  • Andra autoimmuna sjukdomar
  • Ärftlighet
  • Tidigare strålbehandling mot huvud- eller halsområdet
  • Nyligen genomgången graviditet

 

Har du något av dessa symptom?

Symtomen nedan kan vara tecken på att din sköldkörtel inte fungerar som den ska:

  • trötthet eller sömnsvårigheter
  • minnes- och koncentrationssvårigheter
  • snabba eller oregelbundna hjärtslag
  • oförklarlig viktförändring
  • depression, oro eller irritabilitet
  • oregelbundna menstruationer
  • missfall eller infertilitet
  • muskel- och ledvärk.

Om du misstänker att du kan ha en sköldkörtelsjukdom bör du i första hand söka hjälp på din vårdcentral. Vänta inte med att söka hjälp för dina besvär!

 

Inför läkarbesöket

Våra sju bästa tips inför läkarbesöket

Har det hänt att du känt dig lite snopen efter att ha varit hos läkaren? Kanske kände du dig spänd under besöket eller att tiden rann iväg alldeles för snabbt. Genom att förbereda dig kan du öka dina chanser att vara en aktiv patient och bli mer delaktig i din behandling. Här har vi samlat våra bästa tips inför ditt nästa läkarbesök:

1. Var aktiv
Läs på och lär dig så mycket som möjligt om din sköldkörtelsjukdom. Det ger dig bättre förutsättningar att delta aktivt i din behandling.

2. Kom förberedd
Förbered frågor. Skriv ned dessa på en lapp och ta med till besöket. Det kan vara lätt att glömma vad det var du skulle fråga om när du väl sitter framför din läkare.

3. Berätta om dina symtom
Dela med dig av dina symtom och din sjukdomshistoria. Har några nya symtom tillkommit sedan den senaste uppföljningen? Har några tidigare symtom försvunnit? Skriv gärna en symtomdagbok som du kan använda som stöd och för att följa utvecklingen över tid. Ju mer information din läkare har desto bättre är förutsättningarna för att komma fram till vad som är orsaken till dina besvär.

4. Ställ frågor
Tveka inte att ställa de frågor som du har förberett, eller nya frågor som dyker upp under besöket. Det är vanligt att man som patient vill vara samarbetsvillig och inte verka påträngande eller att man är rädd för att ställa ”dumma” frågor. Men kom ihåg att det är din kropp och du som behöver förstå behandlingsplanen så att du kan känna dig trygg på vägen framåt. Det är ok att säga ”- Vänta lite, nu hänger jag inte med. Kan du upprepa det igen så att jag förstår vad du menar?” Skriv gärna ner svaret!

5. Ta med en vän
Ta med din partner, annan anhörig eller en vän som stöd under läkarbesöket. Känner man sig missförstådd eller osäker är det skönt med support. Det kan även vara en bra hjälp för att minnas vad som blev sagt under besöket.

6. Berätta om dina övriga mediciner och kosttillskott
Ta med en lista över de mediciner och eventuella kosttillskott som du använder (eller ta med burkarna om du tycker det är enklare). Notera dos och vid vilken tidpunkt du tar dem. Vissa läkemedel – bland annat de som minskar magsyra (även receptfria) och mineraltillskott – som järn, kalcium, magnesium, zink och selen, kan påverka upptaget av sköldkörtelhormon. Dessa bör därför tas med 4 timmars mellanrum. Diskutera med din läkare om du är osäker!

7. Be om en sammanfattning
Det är lätt att man känner sig stressad vid läkarbesök eller att man känner sig osäker på den information man fått. Innan du lämnar mötet – be om en sammanfattning av vad ni kommit överens om. Be läkaren att upprepa behandlingsmål och hur och när dessa kommer att följas upp. Du har även rätt att få informationen skriftligt om du ber om det. Skriv gärna egna anteckningar efter besöket så att du kommer ihåg vad ni pratat om. Notera också när det är dags för nästa uppföljning.

Medicinering

Hypotyreos behandlas genom att ersätta bristen på hormon med läkemedel som innehåller sköldkörtelhormon, så kallad substitutionsbehandling. Den vanligaste behandlingen är tabletter med levotyroxin (Levaxin/Euthyrox). Behandlingen är oftast livslång. Här kan du läsa mer om vad du ska tänka på om du tar läkemedel med sköldkörtelhormon.

Kombinationsbehandlingar

Vanligtvis förskrivs endast läkemedel med hormonet T4 (Levaxin eller Euthyrox) till patienter med hypotyreos, vilket kallas för monobehandling. Kombinationsbehandling betyder att man medicinerar med både T4 och det mer aktiva hormonet T3.

Om du är så kallat välinställd på T4 men fortfarande har symtom, kan du diskutera med din läkare och be om att få prova kombinationsbehandling med T3 – och därmed få en mer individanpassad vård.

Liothyronin

T3 säljs under varumärket Liothyronin i Sverige. Det kan skrivas ut av vilken läkare som helst med förskrivningsrätt. Under 2021 fick 12 700 personer i Sverige Liothyronin utskrivet. Se statistik för de senaste åren här. Tabletterna finns endast i dosen 20 mikrogram, vilket kan vara för mycket att börja med. Oftast kan man starta med en fjärdedels tablett under en tid, för att sedan långsamt höja. Vissa behöver även fortsatt dela upp sin dos under dagen. Om man får för mycket T3 i kroppen kan man redan samma dag reagera med hyperaktivitet, oro, irritabilitet, darrighet, svettningar, feber, hjärtrusning, diarré, sömnsvårigheter, huvudvärk och kräkningar. Man kan behöva justera ner dosen T4 när man börjar med T3. För en dagbok över ditt mående, så hittar du snart rätt dos.

 

Forskningsstudier att referera till

 

Remissvar

 

Hypoparatyreoidism

Har du pirrningar runt munnen efter sköldkörteloperation? Då kan du ha fått hypoparatyreoidism. Det är den vanligaste komplikationen som kan uppstå vid sköldkörteloperation. För de flesta går postoperativ hypoparatyreoidism över. Då återhämtar sig bisköldkörtlarna inom några veckor eller månader efter operationen. Varje år drabbas flera patienter av kronisk hypoparatyreoidism. Då har bisköldkörtlarna blivit permanent skadade och kan inte längre utsöndra tillräckliga mängder PTH.

Om du inte är nöjd med vården

Alla patienter har rätt till en god vård och ett gott bemötande. Har du varit med om något i vården som du inte är nöjd med kan du lämna synpunkter eller klagomål. Det kan till exempel gälla behandling, bemötande, tillgänglighet eller kommunikation. Dina synpunkter och klagomål är viktiga och kan bidra till att vården blir bättre.

Från och med den 1 januari 2018 gäller nya regler för hur patienter och närstående ska göra för att lämna klagomål eller synpunkter på vården.

  • I första hand ska du vända dig till den mottagning eller verksamhet där du fick vård eller behandling.
  • Du kan också kontakta patientnämnden i din region.
  • Vissa händelser kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, men först ska du ha kontaktat verksamheten där du fick vård eller patientnämnden.

Berätta så konkret som möjligt. För att göra det lättare för vården att utreda händelsen är det bra om din berättelse innehåller:

  • En beskrivning av vad som hänt.
  • Vilka konsekvenser händelsen fått för dig eller din närstående.
  • När och var händelsen inträffade.

När du har lämnat ett klagomål bör verksamheten så snart som möjligt bekräfta att de tagit emot det. Verksamheten bör därefter svara på ditt ärende inom fyra veckor. Du ska få ett svar som du kan förstå och det ska innehålla en förklaring till det som hänt.

Om du inte är nöjd med vården

Läs mer hos 1177 Vårdguiden.

Rapportera biverkningar av medicin

Du kan själv, och bör rapportera upplevda biverkningar av din medicin. Bristande effekt är också en biverkning, så om du t ex upplever att du inte får symtomlindring av sköldkörtelmedicinen trots att du är välinställd enligt blodproven, bör detta biverkningsrapporteras. 

Om du inte får vård

Ny medicinsk bedömning och remiss till endokrinolog 

Är du osäker på om den diagnos du fått är rätt eller om behandlingen din läkare ordinerat är den bästa? I så fall är det bra att känna till att du har rätt att få en ny bedömning av ditt tillstånd av en annan läkare än den du vanligtvis träffar. För att få träffa en specialist krävs remiss.

Du har rätt till en förnyad medicinsk bedömning

Oavsett sjukdom eller vilka symtom du har, kan du själv välja att kontakta en annan läkare för att få en ny bedömning av din diagnos eller behandling. Mottagningen kan finnas i din region, eller i en annan. Ta kontakt med den mottagning där du vill få bedömningen för att få veta mer. Du kan också kontakta patientnämnden i din region för att få hjälp eller om du inte är nöjd med den vård du fått. Om du inte är nöjd med vården, klicka här för att komma till stycket ovan.

 

Remiss eller egenanmälan för att träffa en endokrinolog

Vill du träffa en endokrinolog krävs oftast en remiss. Om din ordinarie läkare inte vill skriva en remiss till dig kan du själv göra en egenanmälan eller egen vårdbegäran som det också kallas. Börja med att kontrollera hur just den mottagningen du vill söka till vill ha din egenanmälan. En del mottagningar har egna blanketter som de vill att du ska fylla i. Var tydlig och konkret när du beskriver din sjukdomshistoria, dina symtom och vilken behandling du fått. Beskriv också skälet till att du vill få dina besvär bedömda och behandlade av dem. Mottagningen avgör sedan vilken vård du ska få och på vilken nivå.