Patientberättelse arbetsliv: “Från att inte klarat tentorna till VG på allt – med rätt behandling”

Att som student få sköldkörtelsjukdom höll på att ödelägga Lisa Törngrens framtidsplaner. När det var som värst kom hon inte ur sängen. Därifrån har hon kämpat för att få den behandling hon mår bra av och idag är hon en uppskattad medarbetade på Riksrevisionen.

Lisa Törngren var 34 år och hade fått 4 barn tätt, en period hade hon 4 barn under 8 år. Hon tänkte att det var därför hon kände sig utmattad och trött. Efter 6 månader av ekonomistudier på högskola kände hon ändå att något var väldigt fel med hennes trötthet och gick till läkaren. Där sjukskrevs hon för stress och prover togs visserligen på sköldkörteln men hon fick veta att den var det inget fel på.

– Sjukskrivningen varade ett år och sedan skulle jag gå till arbetsförmedlingen. Det var jag för sjuk för och orkade inte gå dit, jag orkade ju inte ens kliva upp ur sängen, berättar Lisa.

Hon blev utförsäkrad och utan inkomst. Som en nödlösning hade hon en kort period ekonomiskt bistånd och skrev in sig på högskolan för att göra enkla kurser som ändå berättigade henne till studiestöd.

Själv med fyra barn

– Under en period var jag separerad från min sambo och flyttade från huset i Surahammar in till Västerås. I samband med det bytte jag vårdcentral.

Lisa hade då gått upp 10 kilo på 2 månader.

– När jag ringde och frågade efter en hälsokontroll, blev jag i princip utskrattad och fick höra att de inte utförde hälsokontroller. Jag fick träffa en läkarstuderande som var intresserad och beställde många prover, inklusive prover på sköldkörteln.

Resultaten visade att TSH inte var jättehögt men att T4 var lågt. Nu fick Lisa veta att med hjälp av en tablett skulle allt bli som vanligt igen.

– Så blev det inte. Jag gick till vårdcentralen en gång i veckan och bad om justerad eller annan behandling. Det slutade med att jag blev sjukskriven igen och fick rådet att röra mig mer för att gå ner den vikt jag gått upp. Jag blev erbjuden antidepressiva men det ville jag inte ha för jag var ju inte deprimerad.

En KBT-terapeut stöttade Lisa under den här perioden och uppmuntrade henne också att byta läkare.

– Jag skrev in mig på en privat vårdcentral som jag visste skrev ut naturliga sköldkörtelhormoner (NDT- Natural desiccated thyroid reds. anm.). Läkaren jag träffade ville inte skriva ut det men jag fick prova Liothyronin (T3 reds. anm.). Av det svullnade jag upp men mådde ändå bättre.

Liothyronin hjälpte hjärnan fungera

Lisa hade innan Liothyronin stora problem i sin vardag.

– Hjärnan fungerade inte alls, en gång hittade jag inte hem när jag skulle hämta min dotter med bilen från förskolan. Då låg ändå förskolan 800 meter från min lägenhet. Mitt under körningen tänkte jag: “men var är jag på väg egentligen?”.

Med den nya behandlingen klarade hon plötsligt tentorna igen.

– Jag hade börjat studera igen men blev underkänd på allt och fick inte ens studielån från CSN. Efter en period med Liothyronin började jag få godkänt på tentorna.

Mådde fortfarande inte helt bra

Trots att hon mådde bättre, ville Lisa ändå prova NDT. Med sin mamma som stöd åkte hon till Balderklinikken i Norge och kom, efter provtagningar, tillsammans med läkaren fram till att NDT kunde vara ett alternativ för henne. 2 veckor efter att hon börjat med NDT fick hon sitt första VG på en tenta.

– Sista terminen fick jag VG på allt. När jag fortsatte till magisterutbildningen i ekonomi fick jag VG på allt där också.

Idag är Lisa välmående men upplever fortfarande att hon väger för mycket, cirka 45 kilo mer än hon gjorde innan hon blev sjuk.

– För att må bra igen har jag spenderat närmare en kvarts miljon kronor på vård utomlands. Av dessa 250 000 har jag fått tillbaka cirka 40 000 av försäkringskassan. Jag har överklagat för att få tillbaka mer pengar men svaret är mer eller mindre att jag får skylla mig själv.

Fungerar bra men kunde blivit något helt annat

Numera arbetar Lisa som revisor på årlig revision på Riksrevisionen, som är en myndighet under riksdagen. I den årliga revisionen granskar och bedömer Riksrevisionen om de statliga myndigheternas årsredovisningar är tillförlitliga och korrekta, om räkenskaperna är rättvisande och om myndigheterna följer aktuella regler och beslut

– Min framtid ser ljus ut. Jag får positiva reaktioner på det jag gör på arbetet men det kunde ha blivit något helt annat. Hade jag inte sökt och fått hjälp vet jag inte hur det hade sett ut. Hur hade det gått för mina barn? Hade de vi stått på bar backe? Jag tänker på alla andra som kanske inte har råd eller orkar kämpa.

Lisas arbetsplats är en mycket hänsynsfull arbetsplats, även om det är ett ganska stressigt jobb emellanåt finns det alltid tid för återhämtning och det satsas mycket på välmående, såsom subventionerad massage och hög friskvårdspeng.

Lisa avslutar med att konstatera att hon önskar att sköldkörtelvården såg annorlunda ut:

– Vården fick mig att känna mig som en sveda-värk- och brännkärring och att jag måste överbevisa dem hela tiden. Läkarna fokuserar på ett blodprov istället för att lyssna på hur patienten mår. Vården behöver förmedla att det kanske inte blir bra endast med hjälp av en tablett och inte släppa patienten bara för att blodproverna ser bra ut.

Text: Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos.

Lisas råd till dig i samma situation

  1. Om du inte orkar – ta hjälp! En kompis eller förälder. Jag hade min mamma som drog iväg mig och hjälpte mig att söka information och alternativ.
  2. Sök stöd hos andra med samma sjukdom. Jag har fått mycket hjälp av Sköldkörtelförbundets Facebookgrupp och medlemmarna där. När du själv mår bättre – ge tillbaka till andra. Många stöttade mig och gav svar i Facebookgruppen. Helt fantastiskt!
  3. Våga kasta dig ut. Är du inte nöjd – byt läkare! Byt läkare som andra byter strumpor. En läkare ska vara intresserad av hur du mår. Till exempel fråga om du är stressad eller hur du har det på jobbet.