Patienter berättar

Att höra andras erfarenheter kan ge kraft och inspiration, eller bara trösten att man inte är ensam. Läs gärna om några av våra medlemmars resor i sköldkörtelsjukdom.

Karin Ericsson Back: Idag är jag tacksam för min sjukdom

Karin Ericsson Back, 42 år, är frilanssångerska och håller kurser bland annat i rösttekniken kulning. Att Karin kan idag sjunga är ingen självklarhet. I maj 2018 förlamade en sköldkörteloperation hennes stämband och framtiden för hennes älskade uppdrag som sångerska, körledare och sånglärare var högst osäkra. Med hjälp av rätt inställd medicinering och livsstil njuter Karin av livet och sången fullt ut igen.

Operationen gjordes eftersom Karin för andra gången fått Graves hypertyreos, den vanligaste typen av överfunktion i sköldkörteln. Första gången jag blev sjuk var 2011. Då svarade min kropp snabbt på medicineringen och efter två år togs läkemedlen bort och jag friskförklarades. Efter en bilolycka 2017 insjuknade jag igen. Trots att hon mådde dåligt sjönk det inte in att hon hade fått tillbaka hypertyreosen.

–  Jag borde fattat hur sjuk jag var och jag sökte vård men när jag viftades bort stod jag inte på mig. Trots att jag hade symtom på en potentiellt livshotande sjukdom som Graves är, skickades jag hem med hostmedicin, berättar Karin.

Till slut togs rätt prover och Karin diagnosticerades med Graves. Hon mådde bättre efter en tid men kunde inte sjunga och var osäker på om det var psykiskt eller fysiskt. Läkarna rekommenderade henne att operera bort sköldkörteln, delvis på grund av en struma som besvärade henne. Trots att hon oroade sig för att det skulle påverka stämbanden, valde hon en operation.

Operation förlamade stämbandet

När operationen gjordes på Karolinska Universitetssjukhuset i maj 2018 fick Karin ett toppteam av kirurger.

– På eftermiddagen vaknade jag upp ur narkosen av att en kirurg säger att operationen avbröts på grund av stämbandsförlamning. Mitt högra stämband hade lagt av och endast halva sköldkörteln hade tagits bort. Där och då föll jag ner i ett svart hål. Morgonen därpå undersöktes jag och det visade sig att mitt högra stämband fortfarande var helt förlamat.

En månad senare fick hon en ny tid för operation som gick bra.

– Efter de båda operationerna följde en lång tid av rehabilitering av min röst, kropp och själ. Jag var så rädd för att använda min röst på det sätt jag vanligtvis gör men fick fin hjälp av logoped, sjukgymnast och sångpedagog att komma tillbaka. Jag var dock borta från scenen i nära ett och ett halvt år innan jag kände mig redo igen.

Lång väg till rätt medicinering

Karin Ericsson Back har också fått justera sin dos av sköldkörtelhormon, vägen till rätt dos var lång. Hon kände sig omåttligt trött på eftermiddagarna, var färdig att gå och lägga sig vid 15 många dagar. En ändring i medicinering, tillägg av hormonet T3 där de flesta bara får T4, har hjälpt henne få mer energi.

– Jag har ett gott förtroende för min läkare. Jag håller mig uppdaterad om sådant som kan hjälpa mig må bättre. Mina tankar och idéer diskuterar jag sedan med min läkare.

Karin är en varm förespråkare av att hjälpa kropp och själ till självläkning med hjälp av livsstil och att jobba med inställningen till sjukdomen.

– Du kan inte tänka att du ska bli frisk av medicinen, det är du som måste läka din kropp. Du kanske inte kan bli botad men du kan hjälpa kropp och själ bli så hela som möjligt.

Stärkt maghälsan

Karin har provat att justera kosten till en antiinflammatorisk kost i form av Autoimmuna Protokollet (AIP), slutat dricka kaffe, använder sig av periodisk fasta och allt detta menar hon hjälper henne må bättre och stärker hennes maghälsa.

– Jag gjorde AIP strikt i 3 till 4 månader och jag kände mig mindre vätskefylld. Fingrar och tår gör mindre ont och jag är mer alert.

Kaffet blev hon inspirerad till att sluta med när hon lyssnade på en podcast som beskrev ökad risk för stress och inflammation när man dricker det.

– Det var hemskt att sluta med kaffe men värt det. Tidigare drack jag mängder varje dag och nu endast en till två koppar i veckan. Jag upplever mig vara mycket piggare på morgonen och behöver inte kaffet för att komma igång. Jag kan ta en promenad eller skjutsa ett barn direkt när jag vaknar. Det känns mycket bra i min kropp att vara utan kaffe.

Karin har även använt sig av yoga för att läka sig efter Graves och operationen.

– Ett år efter operationen gick jag min första kurs i röstyoga. Faktiskt för samma kvinna som en gång lärde mig rösttekniken kulning. Det kändes som att det var meningen. Med röstyogan fick jag uppleva samklang mellan rösten och kroppen. I det tillstånd jag var i upplevde jag det som välgörande, jag var mitt i en rehab för min röst och kände mig pressad av denna. Att få använda rösten utan prestation var härligt.

Acceptera livet som det är

När allt inte blir ”som förut” efter en sjukdom är det lätt att önska att livet såg annorlunda ut. Karin menar att det är bättre att acceptera situationen.

– Livet kan inte återvända till hur det såg ut förut och det är en tung insikt som kan vara svår att acceptera. Men nu är nu och du har nya förutsättningar att förhålla dig till. När du är redo för att omfamna det, är du redo att börja må bättre.

Vill du läsa mer om Karin? Besök hennes hemsida: karinericssonback.se/