Förra veckan publicerade Aftonbladet en artikel som fastslog att NDT-förskrivningen ökat med 1800 procent. Detta byggde i sin tur på siffror redovisade i Camtö-rapporten: ”Effekt av torkat svinsköldkörtelextrakt vid hypotyreos”. En vaksam medlem noterade att denna siffra lät ofattbart hög och började undersöka saken tillsammans med vår medicinskt sakkunniga.
De fann då att startpunkten för datan, 2015, inte var ett helt år, utan endast 3 månader. Detta i sin tur ledde till den uppfattade dramatiska ökningen i förskrivning. Sköldkörtelförbundet redovisade dessa fynd för Aftonbladet som i sin tur utredde frågan tillsammans med rapportens försteförfattare Lars Henning. Slutsatsen blev att datan var felaktig och att både artikel och rapport skulle uppdateras för att vara korrekta. Vi tackar för den proffsiga hanteringen av detta samt Lars väldigt fina mail som tackade vår vaksamhet.
Frågan om den ökade förskrivningen har varit uppmärksammad i flera mediakanaler det senaste halvåret. Det som kvarstår är den stora och egentliga frågan: Varför ökar förskrivningen? 20 % mår inte bra på standardbehandling och får inte den uppföljning de behöver, vilket vår uppföljning som publicerades i slutet av 2023 visar. Det gör att människor söker alla möjliga lösningar för fungerande vardag. I slutändan handlar det om att människor ska få leva ett friskt liv med sköldkörtelsjukdom. I somras gjorde Läkemedelsvärlden en intervju med oss angående den ökade förskrivningen. I den artikeln lyfter vi att Läkemedelsverket gör en oerhört rigorös granskning av varje licensansökan och att det inte är en lätt process att bli beviljad. Förskrivningen blir motiverad. Vidare rör det sig om ett väldigt stort fokus på några promille av alla hypotyreospatienter och att det måste ställas i relation till de stora brister som finns överlag. Vi behöver se mer forskning om hypotyreos och effekten av olika behandlingar, samt att vi behöver få ett nationellt vårdprogram även för hypotyreos.
“Det var något som också var en stor grej för mig i början. Att jag var inte konstig i huvudet. Jag hade ingen depression eller någonting, utan jag var sjuk. Och jag var inte ensam. Det är viktigt att man känner att man inte är ensam tycker jag. Att man kan träffa och prata med andra i liknande situation.”