Sköldkörtelsjukdom sätter spår i hjärnan

Publicerad: 7 oktober 2018

Bildtext: Helena Filipsson Nyström, överläkare Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska Akademin. Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset.

För många med hypertyreos finns det ett före och efter sjukdomen. Upp till en tredjedel av alla som drabbas av förhöjda nivåer av sköldkörtelhormon upplever kvarstående symtom från hjärnan som problem med minne, förmåga att koncentrera sig och att ”hålla flera bollar i luften”. Helena Filipsson Nyström, endokrinolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, arbetar för att hitta orsaker till varför det är så.

Varje år drabbas cirka 2100 personer, främst kvinnor, av Graves sjukdom som är en autoimmun sjukdom som ger förhöjda värden av sköldkörtelhormoner. Förhöjda värden av sköldkörtelhormon kallas även hypertyreos och Graves är den vanligaste typen av hypertyreos. Sköldkörteln är kroppens gas och broms, och med Graves går systemet för full gas. Den förhöjda nivån av sköldkörtelhormon leder till en ökad känslighet för stresshormoner. Viss forskning tyder på att det är vanligare att drabbas av Graves efter en negativ stressande livshändelse.

Hjärnan, och särskilt hjärnans känslocentrum, har många receptorer för sköldkörtelhormon. Det märks också hos de som nyligen diagnostiserats med Graves. Förutom symtom som skakningar, dålig sömn, diarréer, svullen och förstorad sköldkörtel, viktnedgång, hjärtklappning eller svettningar drabbas även det psykiska välmåendet.

De vanligaste psykiska symtomen vid diagnos är:

• Irritation
• Ångest
• Sömnproblem
• Ilska
• Gråter oftare
• Oro och nervositet

För alla blir situationen bättre när behandling sätts in och sköldkörtelnivåerna normaliseras, men för en betydande andel, upp till en tredjedel, kvarstår besvär från hjärnan. Det kan handla om kognitiva nedsättningar som svårigheter att koncentrera sig, oförmåga att hålla många bollar i luften och trötthet.

Kanske finns en del av svaret på varför det blir så här, i centrala delar av hjärnan. Hos patienter med nydiagnostiserad Graves har man vid magnetkameraundersökning av deras hjärnor sett att områden som är viktiga för just dessa kognitiva funktioner drabbats mätbart negativt. Det är samma områden som är påverkade vid annan typ av stress.

Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg leder Helena Filipsson Nyström forskning som ska visa hur hjärnan drabbas hos kvinnor med Graves. Dels med hjälp av magnetkameraundersökning för att mäta volymen av centrala delar och blodflödesmätning över pannloberna, men även psykologiska undersökningar som livskvalitetsuppskattningar. Förutom patienter ingår även en kontrollgrupp för att kunna jämföra patienternas resultat med friska personer.

– Vi vet inte varför vissa får kvarstående problem och andra inte. Kanske handlar det om en genetisk sårbarhet eller något i autoimmuniteten. Det finns också forskning som visar att är vanligare hos de som får Graves, både före och efter diagnos, säger Helena Filipsson Nyström.

Helenas forskargrupp har presenterat preliminära resultat från sin studie, Cogthy-studien på en konferens för forskning om sköldkörtelsjukdomar och planerar att publicera resultat från studien senare i år och även nästa år.

I det vanliga omhändertagandet och behandlingen av Graves finns idag ingenting som har som syfte att rehabilitera hjärnan hos patienterna, mer än allmänt understödjande behandling.

Det är heller knappast alla som har tur och får träffa en endokrinolog som känner till hur Graves påverkar hjärnan. För många läkare är problemet okänt och patienterna får då ingen information om hur symtomen hänger ihop med sjukdomen och hur de kan hanteras. Forskargruppen på Sahlgrenska ser ett behov av att veta vad som händer i hjärnan vid Graves för att komma vidare när det gäller specifika behandlingar.

– I dagsläget säger jag till mina patienter med kvarstående problem att det är klokt att anpassa livet efter hur orken och förmågan ser ut idag.

I framtiden hoppas Helena att de med hjälp av forskningen ska kunna erbjuda en behandling för problemen, men det är mycket forskning som återstår innan dess.

Av: Katarina Fornander

Fakta om Graves sjukdom

• Hypertyreos drabbar 2–3 % av alla kvinnor, vilka insjuknar 5–10 gånger oftare än män.
• Graves sjukdom är den vanligaste formen av hypertyreos och dominerar hos unga och medelålders patienter.
• Risken att insjukna i Graves sjukdom är hos kvinnor i fertil ålder speciellt hög året efter att de fått barn.
• Symtomen kan komma smygande och många tror felaktigt att de beror på stress, hög arbetsbelastning eller vanlig trötthet.

Källor: Internetmedicin och 1177

Läs mer om Cogthy-studien här

Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos och vad du kan göra för att återhämta dig efter sjukdomen. Hennes senaste bok är ”Sköldkörteldagboken – 6 månader med nya insikter om din hälsa”, där du kan skapa en hälsobok som handlar om dig och vad du mår bra av.

Läs också:

https://skoldkortelforbundet.se/gravessjuka-jennifer-man-slapps-som-en-het-potatis-nar-det-inte-finns-mer-lakemedel-att-ge/