5 anledningar att träna vid sköldkörtelbesvär + 3 tillfällen att ta det lugnt

Publicerad: 12 augusti 2023

Att röra på sig är bra för alla. Men av några skäl är det extra bra att träna vid sköldkörtelbesvär. Samtidigt finns det några varningsflaggor och saker att tänka på innan du sätter igång.

Träning, eller rättare sagt fysisk aktivitet, är något vi alla vet att vi borde ägna oss åt. Många med sköldkörtelbesvär känner dock att det är svårt med just fysisk aktivitet. Vi kommer ta upp i senare delar av träningstemat varför du kanske inte tål träning och vad du kan göra åt det. I denna inledande artikel fokuserar vi på att peppa dig till att komma igång – och samtidigt bromsa dig som kanske inte alls borde träna just nu.

Muskelmassa hjälper konverteringen av T4 till T3

Levaxin innehåller sköldkörtelhormonet T4 men det är inte aktivt. Inne i kroppen, mestadels levern men även andra i andra celler, plockas en jodatom bort från T4 och blir då T3. Ett väldigt potent hormon som är aktivt i cellkärnan.

När forskare undersökte om muskelmassa i sig kunde hjälpa konverteringen av T4 till T3 fann de att ja, personer med högre muskelmassa har mer T3 i förhållande till T4 (1).

Träning som främst bygger muskelmassa är styrketräning.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för fysisk aktivitet

Hjälper hormonerna vara aktiva i musklerna

Karnitin är en aminosyra (byggsten i proteiner) som finns i maten vi äter. Den hjälper oss bland annat att bilda energi från fettsyror.

Karnitin kan också reglera hur aktivt T3 är i cellerna genom att blockera att det kommer in i cellkärnan. Det kan vara bra att känna till om du funderar på tillskott av karnitin – teoretiskt sett kan det alltså minska hur väl dina egna hormoner eller dina sköldkörtelmediciner fungerar.

Studier visar att fysisk aktivitet av hög intensitet, där du blir ordentligt flåsig, under minst 10 minuter kan minska karnitinkoncentrationen i musklerna. Därmed blir det lättare för T3 att vara aktivt och göra sitt jobb (2). Det finns däremot ingen klinisk studie som visar vilken betydelse detta har i praktiken.

Förbättrar återhämtning efter höga hormonnivåer

En studie med personer som hade höga sköldkörtelhormoner, i detta fall Graves sjukdom, kunde konstatera att träning verkar vara en bra idé för dessa personer.

När programmet började hade de redan fått normala hormonnivåer med hjälp av medicinering, något som vi ska se senare är mycket viktigt om du vill träna med hypertyreos. Sedan tränade de styrka, konditionsträning och stretching enligt ett program.

Resultaten var uppmuntrade och forskarna drog slutsatsen att den fysiska aktiviteten kan normalisera hormonnivåer, minska trötthet på kort sikt och även fördröja tiden till återfall i Graves (3). Värt att notera är att studien var väldigt liten, vilket innebär att det fortfarande behövs fler studier på området.

Underlätta läkning och återhämtning vid Graves sjukdom

Mentala hälsan förbättras

60 minuter, tre gånger i veckan under åtta veckor. Det var hur mycket konditionsträning som krävdes för att kvinnor med subklinisk hypotyreos skulle minska symtom på stress, ångest och depression.

Vi är många som fått uppleva hur kraftfullt sköldkörtelhormoner påverkar hjärnan. Du har säkert inte heller missat Anders Hansens ”Hjärnstark” och vet att fysisk aktivitet är positivt för hjärnan. Därför är det bra att känna till att även om hur har låga sköldkörtelvärden, kan din mentala hälsa bli bättre om du rör på dig (4).

Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna

Förbättrar livskvaliteten

Ett mått på hälsa som enligt många underskattas, är livskvalitet. Att mäta hur du upplever din vardag, om du kan göra allt du vill och hur mår från dag till dag är ett bra sätt att följa att din behandling och din livsstil är rätt för dig.

Det finns mänga studier som visar att fysisk aktivitet är ett utmärkt sätt att öka din livskvalitet. Men kan det också fungera om du har sköldkörtelsjukdom.

En sådan studie gjordes på en grupp personer med subklinisk hypotyreos. De fick hjälp att genomföra ett träningsprogram baserat på konditionsträning och rapporterade i livskvalitetsmätningar att det hjälpte dem mådde bättre (5).

Sköldkörtelcancer ger sänkt livskvalitet många år efteråt

Tre tillfällen då du bör ta det lugnt med att träna vid sköldkörtelbesvär

Det är viktigt att du pratar med din läkare om dina symtom från sköldkörteln blir värre eller inte förbättras innan du börjar ett träningsprogram. Även du som misstänker att du har en sköldkörtelsjukdom ska avvakta tills du blivit undersökt inom vården och fått klartecken att träna.

1. Du har låga värden av sköldkörtelhormoner. När du har för lite sköldkörtelhormon, kan kroppen inte tillgodogöra sig fysisk aktivitet. Återhämtningen fungerar inte som den ska eftersom all återuppbyggnad går för långsamt. Det blir även tufft för kroppen under tiden du tränar efter som muskler, nervsystem och hjärta inte kan få fram de resurser som behövs. Har du hypotyreos, för lite sköldkörtelhormon, och har normala värden med hjälp av medicinering är det naturligtvis okej att börja träna så snart du stämt av med din läkare.
2. Du har höga värden av sköldkörtelhormoner. I värsta fall kan träning när du har höga sköldkörtelhormoner skada din hälsa. Det är naturligtvis inte så vanligt, men fysisk aktivitet om du har höga värden är en stor påfrestning för hjärtat. Sköldkörtelhormoner är med och styr hjärtfrekvensen genom att det kontrollerar din känslighet för adrenalin, ett hormon som jagar på hjärtat. Du kan heller inte tillgodogöra dig träningen eftersom ämnesomsättningen går så snabbt att muskelmassa oh benmassa bryts ner. Ta det därför helt lugnt med träningen tills din läkare gett dig klartecken.
3. Träningen får dig inte att må bättre, eller du kraschar efter varje pass. Fysisk aktivitet ska ge dig energi, inte få dig att ligga utslagen på soffan resten av dagen och kanske längre än så. Det är inte ovanligt att personer med höga eller låga hormonvärden berättar om hur de känner sig sjuka med influensasymtom eller väldigt trötta efter att de tränat. Känner du så kanske du inte bör träna utan ta upp saken med din läkare eller fysioterapeut för att få hjälp att hitta orsaken.

Text: Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos.