Hjärntrötthet och sköldkörteln – när tröttheten inte går att vila bort

Publicerad: 3 december 2020

Trötthet är tyvärr alltför vanligt när vi får sköldkörtelproblem, både hypotyreos och hypertyreos. Inte nog med att orkeslöshet kan drabba kroppen och vi orkar mindre fysiskt när vi har för höga eller för låga värden av sköldkörtelhormoner. Det är också många som kämpar med hjärntrötthet – när hjärnan även av saker som vi förut lätt klarade av blir trött och vila hjälper men botar inte. – Hjärntröttheten hamnar ofta vid sidan om huvuddiagnosen men många beskriver ändå att det är den som mest påverkar vardagen, säger Birgitta Johansson specialist i neuropsykologi vid Rehabiliteringsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vad är hjärntrötthet och vad kan du göra om du är drabbad?

Nummer ett vid symtom i samband med sköldkörtelbesvär är som vanligt att tillsammans med en lyhörd och intresserad läkare se över din medicinering. Vill du läsa mer om alternativ finns information här på sidan. För många av oss känner vi trots att sköldkörtelhormonerna återställts ändå att symtom kan hänga kvar. Hjärntrötthet är ett sådant som många av oss brottas med. Därför intervjuar vi Birgitta Johansson som är specialist i neuropsykologi, och som även har en neurobiologisk bakgrund. Hon har under många år arbetat med patienter som rehabiliteras efter neurologiska skador.

– Jag såg att det största bekymret inte är själva diagnosen i sig utan den energilöshet som följer. Patienter beskriver att de inte klarar sociala kontakter eller att vara delaktiga i samhället. Sådant vi tar för givet, berättar hon.

Symtom på hjärntrötthet

Sedan länge har Birgitta Johansson på Sahlgrenska Universitetssjukhusets avdelning för rehabiliteringsmedicin ett samarbete med neurologen Lars Rönnbäck. På deras hemsida www.brainfatigue.se kan du läsa mer om hjärntrötthet och bland andra är sidan om behandling en guldgruva för att börja förstå dina symtom och påverka din situation.

Följande information om hjärntrötthet är hämtad från www.brainfatigue.se:

Hur känner man igen hjärntrötthet

• Hjärntröttheten har varat minst 1 månad.
• Summa på Mental Fatigue Scale 10,5 poäng och över (se vidare under Utredning)

Typiska symptom

• Onormalt snabb förlust av mental energi vid tankearbete
• Onormalt lång återhämtning av mental energi efter uttröttning
• Sämre koncentrationsförmåga över tid
• Hjärntröttheten varierar – ofta bättre på förmiddagen och sämre senare under dagen, även variation mellan dagar och över längre tid

Dessutom ofta

• Subjektiva minnesproblem
• Tanketröghet
• Svårt att komma igång med en aktivitet
• Känslosamhet och irritabilitet
• Stresskänslighet
• Sömnproblem
• Ljud- och ljuskänslighet
• Huvudvärk om man gjort alltför mycket

Det kan vara bra att känna till att dessa symtom ofta förekommer samtidigt. Blir det sämre eller bättre förändras flera av symptomen.

Forskning om sköldkörteln och hjärnan

– Sköldkörteln och hjärnan hänger intimt ihop och obalanser i hormonerna som vid hyper- eller hypotyreos, kan bli en utlösande faktor för hjärntrötthet precis som annat som drabbar hjärnan som Cushing’s sjukdom, stroke eller hjärnskador.

Birgitta driver och deltar i många forskningsstudier, bland annat tillsammans med Helena Filipsson Nyström som forskar på Graves hypertyreos och hur det påverkar hjärnan.

– Vi kunde se att 15 månader efter diagnos hade upp till en tredjedel av patienterna fortfarande besvär med hjärntrötthet.

Om vi har en hjärntrötthet och energilöshet behöver vi bry oss om det och inte bara springa från den, menar Birgitta.

– Samhället ställer mycket krav. Vi ska vara flitiga på jobbet och prestera på fritiden. Vi behöver ifrågasätta detta oerhörda presterande och vad det gör med oss. Har du en extra energibrist känns det här ännu svårare. Var vänlig mot dig själv och respektera att du är trött.

Kan hjärntrötthet läka ut?

– Hjärnan har en förmåga till läkning. Därför bör vi undvika stress eftersom det skapar en miljö som inte gynnar läkningen. Alla läker inte fullt ut men man kan bli bättre. Det är viktigt att inte rusa på utan låta det ta tid. Ju mer man förstår sig själv – desto bättre kan vi hantera hjärntröttheten.

Birgitta pekar också på det svåra med att symtomen inte syns för blotta ögat.

– Den du har framför dig kanske ser väldigt samlad ut men har använt all sin kraft den veckan att komma till besöket. Det går inte att värdera symtomen utifrån ett enskilt tillfälle och det är ett dilemma att hjärntröttheten inte syns. Vi måste lyssna på livssituationen och då kan det istället växa något gott utifrån det.

Tålamod är något den som är hjärntrötthet kan behöva rusta sig med.

– Du får se tiden an och se hur det blir för just dig. Att läka hjärntrötthet är som en tomatplanta vi ska ta hand om. Den behöver ljus, vatten, värme och näring i lagom mängder men vi kan inte bara dra i den för att få den att växa. Många drar i sig själva och går sönder på vägen.

Behandling vid hjärntrötthet

Birgitta och de hon samarbetar med arbetar intensivt för att kunna hjälpa den här patientgruppen och erbjuder i sin verktygslåda alternativ som kan vara hjälpsamma. På https://brainfatigue.se/behandling/ finns mer information.

Strategier

När du är hjärntrött är det viktigt att ge hjärnan vila flera gånger per dag. Att sova är ett exempel på bra hjärnvila.

– Om du bara ligger och vilar kanske det inte alls känns vilsamt för hjärnan utan du måste hitta dina egna sätt att koppla av och koppla bort tänkandet. Besöka naturen kan hjälpa många, men inte alla. Brodera, pyssla med växter eller bara sitta och blunda är att andra sätt som kan fungera för att ge hjärnan vila.

Birgitta tipsar om att planera in vilan under dagen så att den verkligen får plats och kanske visar att den är viktig. Att planera dagen och veckan kan för många ge ett lugn, har hon märkt. På https://brainfatigue.se/behandling-strategier/ finns många fler strategier att läsa om.

Återgång i arbete/studier            

– Ta pauser på jobbet och arbeta deltid. I vanliga fall vill gärna Försäkringskassan att den som arbetstränar ska jobba lite varje dag men med hjärntrötthet kan det vara bättre att ha helt lediga dagar. Detta brukar enligt Birgittas erfarenhet gå att få till om man förklarar situationen för Försäkringskassan.

• Se över din resa till jobbet. Här kan det försvinna mycket värdefull energi.

• Fundera över om du borde hoppa över att äta lunch och fika med de andra just nu. Det kan vara jobbigt att lyssna på och hänga med i andras prat.
• Se till att få jobba i ett lugnt rum, kontorslandskap kan vara förödande för hjärntrötta.

– Det är viktigt att vården förstår var de har sin patient. Vi kan inte bara driva på i tillbakagången till jobb eller studier för det resulterar i värsta fall i ett misslyckande. Många vill mer än de klarar av och ser detta tydligt först i backspegeln. Vi kämpar gärna på tills det inte går längre. Misslyckanden i återgång till aktivitet kan leda till att ångest väcks och depressioner ökar. Det fungerar bättre om den som behandlar är intresserad och lyhörd.

Läkemedel

Birgitta Johansson och Lars Rönnbäck har under flera år arbetat med ett forskningsprojekt för att studera behandling med metylfenidat hos personer som lider av hjärntrötthet efter en traumatisk skallskada och följt dem under 6 år. De kan inte uttala sig om hur det kan fungera vid hjärntrötthet vid andra sjukdomar eller tillstånd.

Forskning görs också på en läkemedelskandidat som stabiliserar signalsubstansen dopamin i hjärnan. Dopamin har med vakenhet och motivation att göra och kan vara en hjälp för den som är hjärntrött, studier visar att resultaten är likartade som de med metylfenidat.

Mindfulness

Forskning visar att mindfulness påverkar hjärnan positivt. Birgitta har lång erfarenhet av mindfulness och har sett att det kan vara hjälpsamt efter sjukdomar och skador som påverkan på hjärnan. Förutom sitt arbete på Sahlgrenska är hon lärare i mindfulness på mindfulnessapoteket där hon satt ihop en kurs anpassad för hjärntrötta: https://www.mindfulnessapoteket.se/Kurser

– Det är viktigt att vi regelbundet stannar upp och det gör vi när vi mediterar. Vi får stillhet och hjärnvila. Det finns en vits med att inte bara springa på utan känna efter: vad är det jag behöver? Är vi stresskänsliga kan det lindras, vi kan reagera och göra på ett annat sätt när vi är i en påfrestande situation. Vi kan möta oss själva där vi faktiskt är och inte önskedrömma. Mindfulness är ett verktyg för att bygga ett nytt liv som du är tillfreds med. Även om du är hjärntrött kan livet bli bra ändå.

Birgitta har i forskning arbetat med mindfulness för hjärntrötthet och har använt programmet MBSR (mindfulness-baserad stressreduktion). De ser att mindfulness kan lindra hjärntrötthet och att hjälpa till att bli mer vänlig och accepterande mot dig själv.

Prova en mindfulnessövning

En vanlig typ av Mindfulnessmeditation är att observera och följa din andning. Gör så här:

• Sätt dig bekvämt och stäng ögonen.
• Bli uppmärksam på din andning och fokusera på hur den känns.
• När du märker att du börjar tänka på något annat, notera det utan att engagera dig i tanken och börja försiktigt koncentrera dig på din andning igen.
• Viktigt att du för tillbaka uppmärksamheten på andningen utan att döma dig själv.
• Börja med 3 till 5 minuter, du kan öva upp till 15 till 30 minuter.

Meditation handlar inte om att sluta tänka eller att hjärnan ska bli helt blank. Det handlar om att upptäcka var dina tankar tar vägen. Bli inte nedslagen om tankarna vandrar och det verkar omöjligt att koncentrera dig. Varje gång du upptäcker att du tappat koncentrationen för du tillbaka den till ditt meditationsobjekt, i det här fallet andningen.

Vikten av att lyssna på patienten

Det är viktigt att den som behandlar ska vara erfaren i att möta sjuka personer som är mitt uppe i svåra situationer.

– Förståelsen är viktig, inte bara rabbla olika mediciner utan möta omsorgsfullt och ta hand om den som sitter mittemot.

Som du med denna typ av symtom märkt är det inte alltid lätt att få gehör för hur du mår. Birgitta tror att det behöver bli vanligare i vården att fånga upp och gå vidare med hjärntrötthet.

– Det är ett dilemma i att det ska gå så fort i vården. Att föreslå en kurs i mindfullness med 8 träffar stöter då på motstånd. Men det är nödvändigt eftersom patienten behöver få tid att möta det som är svårt och möta sig själv. Samtidigt är det hoppfullt att jag märker att många inom vården är nyfikna på mindfulness.

Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves tyreoidit, som är den vanligaste typen av hypertyreos och vad du kan göra för att återhämta dig efter sjukdomen.