Ludger Grote: “De allra flesta med sköldkörtelbesvär har bra möjligheter att sova gott igen”

Publicerad: 20 februari 2024

Sömnstörningar och trötthet är vanligt vid sköldkörtelsjukdom. Professor Ludger Grote förklarar hur sköldkörteln och sömn hänger ihop och berättar vad du kan göra för att sova bättre igen. 

Sömn och vakenhet är två tillstånd beroende av varandra: 

– De är som yin och yang. Vi ska ha 16 till 17 timmars ostörd vakenhet och sedan 7 till 8 timmars nattsömn. Därefter börjar cykeln igen, beskriver Ludger Grote, professor i lungmedicin och medicinsk chef på Sömnmedicinsk avdelning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

– Denna balans kan ibland vara rubbad och när sömnen är störd blir också vakenheten det. Och tvärtom, ifall vakenheten är störd av stress eller stora bekymmer som dödsfall eller skilsmässa, har det stor inverkan på sömnen. 

På dagen har vi vakenhetsreglerande system som håller oss alerta. På kvällen tar istället de sömnreglerande systemen över och försöker lugna ner alla aktiverande krafter inför sömnen.

Ludger Grote påminner oss om att mycket händer i kroppen under sömn:

– Sömn är en aktiv process för hjärncellerna då de får näring och slaggprodukter transporteras bort. Att sova tillräckligt är viktigt för fysisk och psykisk hälsa. 

Goda möjligheter att sova bra igen

De flesta upplever emellanåt problem med sömnen: 

– Sömnen kan störas av tillfälliga saker som en konflikt på arbetsplatsen, då vakenhetskrafterna tar över. Det är vanligt och alla människor har någon natt när de sover sämre. 

Men dessa enstaka nätter följs sedan av andra där du sover bra. Att ha milda snarkningar menar Ludger Grote inte heller behöver ställa till några bekymmer. 

Han har också träffat många som upplever att sömnlösheten är ett stort problem. 

– En del patienter som har upplevt månader och år av sömnlöshet, känner sig ledsna och uppgivna. De kan säga: “Min sömn har försvunnit, min hjärna kan inte sömn längre”. Då försöker jag ge hopp om att sömnen inte är förlorad för livet. 

Enligt hans erfarenhet har de allra flesta som söker sömnproblem i samband med sköldkörtelbesvär, goda möjligheter att sova bättre igen. 

– Det finns oftast ingen strukturell obalans i hjärnan mellan sömn och vakenhetskrafter utan obalansen är mer av funktionell karaktär. Funktionen är just nu att du har större vakenhetskrafter i förhållande till sömnkrafter. Det går att rätta till, lugnar han. 

Ibland kan dock en hjärnskada vara orsaken till sömnstörning: 

– Har du varit med om en svår trafikolycka med hjärnskada, haft ett svårt blandmissbruk, strålbehandlat  en hjärntumör eller haft hjärnblödning kan det ge strukturförändring som försvårar sömnen. 

Sköldkörteln och sömnen

En viktig förutsättning för bra sömn är att din behandling är välinställd och individuellt anpassad. Du kan läsa mer om medicinering här.

Vilken effekt har sköldkörteln på sömnen – och tvärtom? 

– Sömnen har stor påverkan på ämnesomsättning och hormonreglering, till exempel kortisol och tillväxthormon. Och när hormonerna är störda, rubbar det sömnen. Både vid överfunktion (hypertyreos, reds. anm.) och underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos, reds. anm.) kan man se att sömnen ofta är försämrad. 

Insomni, det vill säga upprepade svårigheter att somna, är vanligt framförallt vid hypertyreos. 

– Hjärtat slår snabbt, du är uppe i varv eller kanske har du ångest och oroskänsla. 

Nyckeln till bättre sömn är då behandling för överskottet av sköldkörtelhormoner. 

– Då blir oftast sömnen bättre. Men sedan finns andra patienter som bibehåller sömnlösheten trots att hormonerna stämmer och de är välinställda. 

Ludger Grote påpekar dock att också patienter med hypotyreos ofta rapporterar insomnibesvär.

Restless legs, eller myrkrypningar i benen, kan störa sömnen under längre tid.

– Obehag och krypningar i främst benen men även armarna eller kroppen kan komma på kvällen när du sätter eller lägger dig ner. Plötsligt måste kroppen röra på sig, kanske blir du till och med tvungen att lämna sängen och gå runt. 

Ludger Grote berättar att det finns beskrivet i forskning att restless legs är vanligare hos patienter med hypertyreos. Men när han diskuterat saken med erfaren vårdpersonal som behandlar sjukdomen, har han inte fått det bekräftat. 

Övertrötthet vanligt vid hypotyreos

Trötthet på dagen är något som många patienter med sköldkörtelbesvär lider av. Enligt Ludger Grote kan det finnas flera orsaker: 

– Det är viktigt att reda ut om tröttheten beror på en depressivitet eller kanske har du inte fysisk ork? För andra beror tröttheten på översömnighet, att du somnar vid olämpliga tillfällen på dagen. 

Om en patient blir lätt sömnig under dagtid, till exempel vid monotona situationer, trotts att hen har sovit regelbunden 7 till 8 timmar varje natt, då kan man prata om översömnighet under dagtid. 

– Typiskt för översömnighet är att du somnar på dagen när du gör något monotont som har APT eller sitter i ett zoommöte. Har du en översömnighet som inte viker efter behandling av hyportyreos ska det utredas. Då kan det vara sömnapné med snarkningar och andningsuppehåll, något som har en känd koppling till hypotyreos. Vårdcentralen kan hjälpa till med en utredning av sömnen som innebär andningsregistrering nattetid. 

Behandling för sömnstörning

Ludger Grote talar mycket med sina patienter om livsbalansen på dagtid som en förutsättning för sömnen. 

– Du bör inte vara för stressad eller för passiv. Du kan inte sitta 14 timmar i soffan och förvänta dig att sova gott i 10 timmar. Det krävs fysisk och mental aktivitet samt socialt sammanhang för god sömn.

Psykisk ohälsa är vanligt i samband med sömnstörning.  

– Om en patient berättar att de konsekvent tackar nej för att de inte orkar, när andra frågar om de vill följa med på after work eller spela tennis, funderar jag alltid på om det kan bero på depression. Jag brukar säga att sömnstörning och psykisk ohälsa är två buspojkar som hela tiden trissar upp varandra. Man måste få ordning på båda och då mår patienten bättre. 

Många vill gärna leta efter mätbara avvikelser i blodprov eller hjärnvätskeprov som förklarar den dåliga sömnen. 

– För själva sömnlösheten – med eller utan hormonrubbing – finns inga bra biomarkörer. Man kan inte röntga hjärnan och hitta en defekt eller ta ett blodprov som säger att “om du tar lite av det här, då sover du bra”. Du måste börja med att göra en bra kartläggning av sömnen och dygnsrytmen.

Sömndagbok kartlägger vanorna

En sömndagbok som förs i 2-3 veckor fungerar fint som ett första steg i utredning av sömnbesvär och ger en bra bild av hur den fungerar. 

– Har du regelbundna sov- och vakentider som är lika från dag till dag eller är det stora skillnader? Har du skiftarbete? Eller har du oregelbundna livsvanor? En sömndagbok visar också om du är morgonlärka eller nattuggla. Är du nattuggla kan du inte lägga dig klockan 21 och vänta dig att sömnen ska komma. 

Kan aktivitetsklockor avslöja hur god vår sömn är? 

– De är hyfsat bra på att visa den totala sömnmängden, hur många timmar du sovit. Däremot är de oftast totalt fel ute när de vill tala om hur lång tid vi spenderar i olika sömncykler som drömsömn eller djupsömn. De påstår någonting som de inte har belägg för och patienter kan helt i onödan bli förtvivlade över vad klockan säger om deras sömn. 

Sömnskola har god effekt

En behandling som har god evidens för att hjälpa sömnstörningar är kognitiv beteendeterapi i form av sömnskola. 

– Vissa har en föreställning att man måste somna omedelbart efter att ha lagt sig i sängen och sedan sova 8 timmar annars är det en väldigt dålig sömn. Tankarna runt sömn och att gå och lägga sig är stressbelagda. Jag har många patienter som det första de gör på morgonen börjar fundera på hur ska jag sova nästkommande natt?

Sömnskolan ger då kunskap och mentala strategier för att minska stressen runt sömnen, det är den ena komponenten. Den andra är sömnrestriktion:

– Många ligger 10  timmar i sängen men sömnupplevelsen är enbart 2 eller 3 timmar per natt. De har en sömneffektivitet på 20 eller 30 procent och sömnen är i minoritet. Det ska vara tvärtom, att du ligger i sängen och sömnen är i majoritet. 

För att åstadkomma det gäller mindre tid i sängen. 

– Idén är att du gradvis begränsar tiden i sängen från 8 timmar ner till kanske 5,5 timmar. Du “får” inte spendera längre tid i sängen, vilket gör att sömntryck och sömnbrist byggs upp. Plötsligt är nästan all tid i sängen sömn och du utökar tiden i sängen igen stegvis. 

Sömnskola genomförs av KBT-terapeut som ofta är psykolog, sjuksköterska eller fysioterapeut. Kursen är 6 till 7 veckor lång och finns även på nätet om du inte hittar någon terapeut nära dig.

Först när sömnskola genomförts och inte fungerat kan man överväga läkemedel och Ludger Grote påpekar: 

– Grundidén är ju mindre läkemedel desto bättre. Det är aldrig ju mer desto bättre. 

Sömnstörning påverkar livskvaliteten

Svensk forskning som Sköldkörtelförbundet tidigare uppmärksammat, visar att kvarstående trötthet efter hypertyreos är ett vanligt problem och något som patienten själv uppger är orsak till lägre livskvalitet. 

Ludger Grote har träffat många patienter som bekräftar hur viktig sömnen är för att må bra: 

– De säger till mig: “Om min sömn skulle fungera, skulle mitt liv fungera.” Andra får sin livskvalitet påverkad genom att de är handikappade av trötthet på dagtid och upplever inte starka sömnstörningar på natten. Sömnen har en relativt stor inverkan på själva livskvaliteten. 

Text: Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. Hon har skrivit ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves sjukdom, som är den vanligaste typen av hypertyreos.

Foto: Johan Wingborg, Göteborgs Universitet