Hypertyreos – överfunktion i sköldkörteln

Senast uppdaterad: 6 februari 2026

Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom och den vanligaste orsaken till hypertyreos. Sjukdomen innebär att immunförsvaret överstimulerar sköldkörteln, vilket leder till ett överskott av sköldkörtelhormon.

Symtomen kan variera beroende på ålder, kön och sjukdomens svårighetsgrad, men många upplever en tydlig påverkan på både kropp och ork. Vanliga symtom vid Graves sjukdom är:

• Hjärtklappning och ökad puls
• Trötthet trots att kroppen går på högvarv
• Ökad svettning och värmekänsla
• Viktminskning trots normal eller ökad aptit

Sjukdomen kallas även Basedows sjukdom eller toxisk diffus autoimmun hypertyreos.

Antikroppar driver på hormonproduktionen

Vid Graves sjukdom bildar immunförsvaret antikroppar mot sköldkörtelns TSH-receptorer, så kallade TRAk. Dessa antikroppar fungerar på ett liknande sätt som TSH – men utan kroppens normala reglering. Resultatet blir att sköldkörteln får en konstant signal att producera mer hormon, vilket leder till hypertyreos.

Vem drabbas av Graves sjukdom?

Graves sjukdom är:

• betydligt vanligare hos kvinnor än hos män
• vanligast hos yngre och medelålders personer

Ärftlighet spelar också en roll. Risken att insjukna är högre om du har en nära släkting med Graves sjukdom eller annan autoimmun sjukdom. Det tyder på att genetiska faktorer samverkar med miljö och hormonella faktorer.

Senast uppdaterad: 6 februari 2026

Symtomen vid hypertyreos kan vara många och varierar från person till person. Vanliga symtom är trötthet, hjärtklappning, viktminskning och värmeintolerans. Det är också mycket vanligt med psykiska symtom, som oro, lättretlighet och inre stress.

När sjukdomen börjar kan symtomen komma smygande och vara diffusa. Många tolkar dem först som vanlig stress eller utmattning, vilket kan göra att diagnosen fördröjs.

Det är också viktigt att känna till att vissa symtom kan likna dem vid hypotyreos – trots att tillstånden är varandras motsatser.

Vanliga symtom vid hypertyreos

Vanliga tecken på hypertyreos är:

• Svettningar och värmekänsla
• Trötthet och sömnbesvär
• Hjärtklappning, ökad puls och darrningar
• Viktminskning trots oförändrat matintag
• Lös mage eller diarré
• Muskelsvaghet

Psykiska och emotionella symtom

Hypertyreos påverkar även psyket. Många upplever:

• Nervositet och oro
• Lättretlighet och ilska
• Nedstämdhet eller depression
• Lätt för att börja gråta

Dessa symtom kan vara särskilt påfrestande och ibland misstolkas som enbart psykisk ohälsa.

Hormonella symtom

Hos kvinnor kan hypertyreos ge:

• Menstruationsrubbningar

Ögonsymtom vid Graves sjukdom

Vid Graves sjukdom kan ögonen påverkas, ett tillstånd som kallas endokrin oftalmopati. Det innebär att inflammationen även engagerar vävnaden bakom ögonen. Vanliga ögonsymtom är:

• Irriterade, röda och grusiga ögon
• En känsla av att ögonen står ut eller känns stirriga
• Dubbelseende i vissa fall

Ögonsymtomen kan förekomma både samtidigt med hypertyreos och oberoende av hur hormonvärdena ser ut.

» Läs mer om endokrin oftalmopati

När ska du söka vård?

Om du har symtom som kan tyda på hypertyreos är det viktigt att kontakta vården för bedömning och provtagning. Tidig diagnos och behandling kan minska risken för komplikationer och göra stor skillnad för hur du mår.

Senast uppdaterad: 6 februari 2026

Hypertyreos diagnostiseras på ett liknande sätt som hypotyreos, men med motsatt hormonbild. Blodprov är centrala, men diagnosen bygger alltid på en samlad bedömning av symtom, provsvar och sjukdomshistoria.

Patientens egna beskrivningar av besvär och eventuell ärftlighet är viktiga pusselbitar i utredningen.

Lågt TSH – ett centralt fynd vid hypertyreos

Vid misstanke om hypertyreos analyserar läkaren vanligtvis blodprov som mäter:

• TSH (tyreoideastimulerande hormon)
• Fritt T4 (tyroxin)
• Fritt T3 (trijodtyronin)

När kroppen har ett överskott av sköldkörtelhormon känner hypofysen av detta och minskar produktionen av TSH. Därför är lågt TSH i kombination med högt fritt T4 och/eller fritt T3 typiskt för hypertyreos och bekräftar ofta diagnosen.

När provsvaren inte följer mönstret

I vissa fall kan provsvaren se annorlunda ut. Ett högt TSH samtidigt som fritt T3 och fritt T4 är förhöjda talar oftast för andra tillstånd än klassisk hypertyreos, till exempel:

• Sköldkörtelhormonresistens
• Tyreoglobulinbrist
• Antikroppar som påverkar analysresultaten (analytisk interferens)
• Pågående svår sjukdom, till exempel influensa eller lunginflammation
• Påverkan av jodintag

I dessa situationer krävs fördjupad utredning och ibland specialistbedömning.

TRAk – antikroppar vid Graves sjukdom

Vid misstanke om autoimmun hypertyreos (Graves sjukdom) analyseras ofta nivåer av TRAk i blodet. Förhöjda TRAk-värden talar starkt för Graves sjukdom, men det är viktigt att veta att:

• alla med Graves har inte mätbara TRAk
• frånvaro av TRAk utesluter inte sjukdomen

Provsvaren behöver därför alltid tolkas tillsammans med symtom och övriga undersökningar.

Finnålspunktion vid knölar i sköldkörteln

Om det finns knölar i sköldkörteln kan läkaren rekommendera en finnålspunktion. Det innebär att man med en tunn nål tar ut celler från sköldkörteln för analys, en så kallad biopsi.

Undersökningen används för att:

• bedöma knölarnas natur
• utesluta annan sjukdom
• komplettera bilden vid oklar diagnos

Vanliga frågor om provtagning

Det är vanligt att ha frågor om provtagning, provsvar och vad olika värden betyder vid sköldkörtelsjukdom. För att hjälpa dig har vi samlat svar på de vanligaste frågorna om provtagning vid hypertyreos. Förhoppningen är att du ska känna dig lugnare, mer insatt och bättre förberedd inför din provtagning.

» Läs mer om provtagning och ta del av vanliga frågor och svar

Senast uppdaterad: 6 februari 2026

Vid behandling av hypertyreos är målet att minska eller stoppa sköldkörtelns överproduktion av hormon. Det kan göras på olika sätt, beroende på orsaken till sjukdomen, hur allvarlig den är och vad som passar dig bäst.

Det finns tre huvudsakliga behandlingsalternativ:

• Läkemedelsbehandling med tyreostatika (Thacapzol)
• Behandling med radioaktiv jod (radiojod)
• Operation av delar av eller hela sköldkörteln (tyreoidektomi)

Tyreostatika – bromsmedicin vid hypertyreos

Tyreostatika är läkemedel som hämmar sköldkörtelns hormonproduktion. Behandlingen kan ges på två olika sätt:

• i hög dos, där sköldkörteln i princip stängs av och man samtidigt ger ersättning med sköldkörtelhormon
• i lägre dos, där man försöker dämpa hormonproduktionen så att nivåerna blir lagom

Möjliga biverkningar

Tyreostatika är oftast en effektiv behandling, men kan ge biverkningar. En ovanlig men allvarlig biverkning är agranulocytos, som innebär kraftigt sänkta nivåer av vita blodkroppar och ökad infektionskänslighet.

Om du behandlas med tyreostatika och får:

• feber
• halsont
• uttalad sjukdomskänsla

ska du omedelbart sluta ta läkemedlet och kontakta läkare för kontroll av vita blodkroppar.

Andra möjliga biverkningar är ledvärk, hudutslag och leverpåverkan.

Kan man sluta med tyreostatika?

Vid autoimmun hypertyreos, som Graves sjukdom, kan det ibland vara möjligt att avsluta behandlingen efter en tid. Det finns dock risk för återfall, och risken varierar mellan individer. Den påverkas bland annat av:

• hur aktiv sjukdomen var vid diagnos
• graden av autoimmunitet
• ärftlighet

Hur går det på längre sikt?

Forskning från flera svenska sjukhus visar att bland personer som får diagnosen Graves ser utvecklingen efter åtta år ungefär ut så här:

• cirka 40 procent har normala sköldkörtelvärden efter avslutad tyreostatikabehandling
• cirka 50 procent har behandlats med radiojod eller operation
• cirka 10 procent normala värden med hjälp av läkemedel

Långtidsbehandling med tyreostatika

Om du får återfall i hypertyreos och inte är lämplig för – eller inte vill genomgå – operation eller radiojodbehandling, kan långtidsbehandling med tyreostatika vara ett alternativ.

Det nationella vårdprogrammet för hypertyreos beskriver detta som ett andrahandsalternativ, men lyfter samtidigt forskning som visar att långtidsbehandling kan öka andelen som blir friskförklarade. Programmet bedömer också behandlingen som säker, med låg risk för allvarliga biverkningar.

Forskning pekar på fördelar med att:

• behandla under lång tid med lägsta möjliga dos
• eller att trappa ner behandlingen långsamt

Vad visar studierna?

I en studie jämfördes två grupper med Graves sjukdom:

• en grupp fick tyreostatika under standardbehandlingstid
• den andra gruppen fortsatte med låg dos under lång tid, i genomsnitt nästan åtta år

Vid uppföljning efter fyra år hade:

• 53 procent i standardgruppen fått återfall
• endast 15 procent i långtidsgruppen fått återfall

Detta visar att långtidsbehandling kan vara ett värdefullt alternativ för vissa patienter.

Behandling med radioaktiv jod

Radiojodbehandling förstör sköldkörtelvävnaden gradvis. Ibland behövs mer än en behandling för full effekt.

Vid autoimmun hypertyreos leder radiojod i princip alltid till hypotyreos, vilket innebär att du därefter behöver livslång behandling med sköldkörtelhormon.

Vid toxisk knölstruma kan radiojod ibland selektivt slå ut de överaktiva knölarna, medan resten av sköldkörteln återhämtar sig.

Operation vid hypertyreos

Vid operation tas hela eller delar av sköldkörteln bort för att minska hormonproduktionen. Operation kan vara ett bra alternativ i vissa situationer, men innebär också risker.

Möjliga komplikationer är:

• skada på bisköldkörtlarna, vilket kan påverka kalciumbalansen
• heshet, om nerver i halsen påverkas

» Läs mer om hur en operation av sköldkörteln går till och vad du bör tänka på inför och efter ingreppet

Betablockerare – symtomlindring

Vid behov kan man få betablockerare för att lindra symtom som hjärtklappning och darrningar. Betablockerare påverkar inte grundorsaken till hypertyreos, men kan ge viktig symtomlindring i väntan på annan behandling.

Att bli frisk från hypertyreos

Det går att bli friskförklarad från hypertyreos, särskilt vid Graves sjukdom. Under behandling kan nivåerna av TRAk sjunka, och hos vissa kommer sjukdomen inte tillbaka när medicinen sätts ut.

En svensk studie visar att 56,5 procent av alla med Graves kan friskförklaras. Samtidigt återfaller cirka 40 procent, även efter en period med låga antikroppsnivåer.

Forskare diskuterar om det är normaliserade hormonvärden som lugnar immunförsvaret – eller om läkemedlen i sig påverkar den autoimmuna processen. Klart är att de faktorer som en gång utlöste sjukdomen kan bidra till återfall, till exempel långvarig stress eller näringsbrist.

Kan selen vara till hjälp?

En metaanalys visar att personer med Graves som fick tillskott av selen hade signifikant förbättrade värden av TRAk, TSH, T4 och T3 efter sex månader. Efter nio månader hade effekten delvis avtagit. Selen kan vara ett komplement i behandlingen, men ska alltid diskuteras med läkare.

Senast uppdaterad: 6 februari 2026

Det är inte ovanligt att ha kvarstående symtom även efter att hypertyreos har behandlats och hormonvärdena ligger inom referensintervallet. Många beskriver att kroppen inte riktigt återhämtar sig i samma takt som blodproverna normaliseras.

Forskning visar till exempel att upp till en tredjedel av alla kvinnor som haft Graves sjukdom upplever kvarstående symtom från hjärnan. Det kan handla om:

• minnesproblem
• svårigheter att koncentrera sig
• känslan av att inte längre kunna ”hålla många bollar i luften”

Dessa kognitiva symtom kan vara mycket påfrestande och påverka både arbetsliv och vardag, trots att sjukdomen på pappret anses vara under kontroll.

Risk att utveckla hypotyreos efter Graves

I vissa fall kan den autoimmuna processen vid Graves sjukdom leda till att sköldkörtelvävnaden skadas så pass mycket att hormonproduktionen istället blir för låg. Det innebär att en underfunktion (hypotyreos) utvecklas.

Det är relativt vanligt att personer som haft Graves sjukdom successivt övergår till Hashimotos eller hypotyreos. Forskare menar att dessa tillstånd kan ses som två sidor av samma mynt. Delvis är det samma autoimmuna mekanismer som ligger bakom, även om olika antikroppar dominerar:

• TRAk vid Graves sjukdom
• TPO- och TG-antikroppar vid Hashimotos

Studier visar att ungefär 20 procent av alla som haft Graves senare utvecklar hypotyreos.

Personer som behandlas med operation eller radioaktivt jod får också hypotyreos, eftersom sköldkörteln då helt eller delvis slutar producera sköldkörtelhormon. I dessa fall är hormonbehandling nödvändig livet ut.

» Läs mer om hur det är att leva utan sköldkörtel

Ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar

Graves sjukdom innebär också en ökad risk att drabbas av andra autoimmuna sjukdomar. Cirka 10 procent av alla med Graves har minst en ytterligare autoimmun diagnos.

Detta har lett till att vissa forskare och kliniker anser att personer med Graves bör screenas för celiaki (glutenintolerans), eftersom sambandet mellan dessa sjukdomar är relativt starkt.

Långsiktig risk för hjärt-kärlsjukdom

Även långt efter att hormonvärdena normaliserats finns en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom hos personer som haft hypertyreos.

En studie visade att 20 år efter operation av sköldkörteln på grund av hypertyreos fanns en ökad risk för:

• högt blodtryck
• kranskärlssjukdom
• hjärtsvikt

Detta understryker vikten av långsiktig uppföljning, även efter att den akuta sjukdomsfasen är över.

Livet utan sköldkörtel

Ibland kan det bli nödvändigt att ta bort sköldkörteln genom en operation eller att behandla den med radioaktivt jod. För många väcker det både praktiska och känslomässiga frågor – hur känns det att stå inför ett sådant beslut? När är det aktuellt, och vilka för‑ och nackdelar finns det? Hur går själva ingreppet till, hur ser återhämtningen ut och vilka komplikationer kan uppstå? Och viktigast av allt: hur kan du må så bra som möjligt efteråt?

» Läs mer om hur det är att leva utan sköldkörtel

Senast uppdaterad: 6 februari 2026

Upp till 50 procent av alla med hypertyreos utvecklar samtidigt Graves ögonsjukdom, som också kallas endokrin oftalmopati. Oftast uppträder ögonsymtomen i samband med att hypertyreos diagnostiseras, men de kan också komma senare i sjukdomsförloppet.

I ögonvävnaden finns samma TSH-receptorer som i sköldkörteln. Vid Graves ögonsjukdom vandrar celler från immunförsvaret in i ögonhålan och startar en inflammatorisk process, vilket kan leda till olika typer av ögonbesvär.

Vanliga symtom vid Graves ögonsjukdom

Inflammationen kan ge ett eller flera av följande symtom:

• gruskänsla och irritation i ögonen
• tryckkänsla bakom ögonen
• ökat tårflöde
• varierande synskärpa
• stelhet vid ögonrörelser
• dubbelseende

Oftast påverkas båda ögonen, men symtomen kan vara mer uttalade i det ena – och i vissa fall drabbas bara ett öga.

Det brukar vara relativt lätt att få remiss till ögonspecialist. Om din läkare inte själv tar upp frågan kan du be om en remiss. Vid uttalade symtom ska du alltid erbjudas specialistbedömning.

Behandling av Graves ögonsjukdom

En viktig grund i behandlingen är att hålla sköldkörtelvärdena stabila. Symtomlindring kan ske med till exempel:

• tårsubstitut
• skydd mot ljus och vind

Vid mer uttalade symtom kan behandling med kortison bli aktuell, och i vissa fall erbjuds kirurgi. Bedömning och behandling sker alltid i samarbete mellan ögonläkare och endokrinolog.

För dig som röker är rökstopp en avgörande del av behandlingen, eftersom rökning kraftigt ökar inflammationen och försämrar prognosen.

Riskfaktorer för Graves ögonsjukdom

Orsakerna till varför vissa utvecklar ögonsjukdom och andra inte är ännu inte helt klarlagda. Sjukdomen är tydligt kopplad till Graves, men kan uppstå även när sköldkörtelvärdena är balanserade, ibland flera år efter hypertyreosen. Detta talar för att ögonsjukdomen är multifaktoriell, det vill säga att flera faktorer samverkar.

Kända riskfaktorer är:

• högre ålder
• rökning – tredubblar risken och ökar risken för försämring, proportionellt mot antalet cigaretter per dag
• behandling med radioaktivt jod
• selenbrist
• stora svängningar i sköldkörtelhormonvärden h
• ögt total- och LDL-kolesterol
• högt BMI
• förhöjt fasteblodsocker
• hög inflammationsnivå i kroppen

Hur ögonsjukdomen kan påverka livet

Graves ögonsjukdom kan yttra sig mycket olika. En del har milda och övergående symtom, medan andra får mer långvariga och uttalade besvär. Förutom påverkan på synen kan sjukdomen också påverka utseende, självkänsla och psykisk hälsa.

Endokrinologen och forskaren Tereza Planck beskriver det så här:

”För patienter med mild sjukdom blir inte påverkan på livet så stor. De känner irritation i ögonen, är ljuskänsliga och tröttare i ögonen.

De som får svårare sjukdom har däremot stor påverkan på livet. Symtomen är mer uttalade och det är större fysiska och psykiska påfrestningar. Kanske ser patienten dubbelt och kan då inte längre köra bil eller utföra sitt arbete. För många är det också traumatiserande att utseendet förändras. I värsta fall kan sjukdomen leda till synnedsättning, men det är ovanligt.”

Det är också viktigt att komma ihåg att bilder som ofta syns vid sökningar på nätet representerar de svåraste och obehandlade fallen. De speglar inte hur sjukdomen vanligtvis utvecklas i Sverige, där tillgången till vård och uppföljning är god.

» Läs hela intervjun med Tereza Planck

Ögonbesvär på lång sikt

På längre sikt lugnar sig sjukdomen för de flesta, även om det kan ta flera år. Många symtom försvinner helt, men vissa kan ha kvarstående besvär.

Risken för att inflammationen ska återkomma är mycket liten, så länge sköldkörtelhormonerna är välbalanserade och du får adekvat behandling. När symtomen väl har läkt behövs oftast inga regelbundna ögonkontroller.

Vad kan du göra själv?

Rökstopp

Rökning är den enskilt viktigaste påverkbara riskfaktorn. Den försvårar behandlingen och försämrar prognosen avsevärt. Om du röker – sök stöd för att sluta. Det är den mest effektiva åtgärden du själv kan ta.

Selen

Selen är ett viktigt näringsämne för sköldkörteln och kan även ha betydelse vid Graves ögonsjukdom. Studier visar att selen kan minska symtom vid mild form av sjukdomen. Vanlig dos är 100–200 mikrogram per dag under 3–6 månader. Tillskott bör alltid diskuteras med läkare.

Kostens betydelse

En italiensk studie har undersökt effekten av medelhavskost hos personer med Graves sjukdom och mild aktiv ögonsjukdom. Resultaten var lovande:

• Minskade symtom – sjukdomsaktiviteten förbättrades jämfört med kontrollgruppen
• Lägre inflammation – minskad inflammation i mjukvävnaden runt ögonen efter 12 och 24 veckor
• Bättre viktkontroll – mindre viktuppgång hos dem som följde kosten

Sedan 2023 finns ett nationellt vårdprogram för hypertyreos i Sverige. Syftet är att säkerställa en jämlik, kunskapsbaserad och patientinriktad vård – oavsett var i landet du bor.

Vårdprogrammet ska fungera som ett stöd för vården, men också som en trygghet för dig som patient. Det tydliggör vad du kan förvänta dig när det gäller utredning, behandling och uppföljning.

– Vi har skapat ett vårdprogram i framkant som ska bidra till att vården blir jämlik över hela landet. Syftet har varit att forma vården på ett annat sätt för att bättre möta patienternas behov, säger Helena Nyström Filipsson, ordförande för vårdprogrammet.

Vilka diagnoser omfattas?

Det nationella vårdprogrammet omfattar de vanligaste formerna av hypertyreos:

• Graves sjukdom
• knölstruma
• toxiskt adenom

Arbetet har tagits fram i bred samverkan mellan flera olika professioner, bland annat:

• endokrinologer
• kirurger
• strålläkarare
• ögonläkare
• sjuksköterskor
• distriktsläkare
• psykologer

Detta helhetsperspektiv speglar att hypertyreos inte bara påverkar hormonnivåer, utan hela människan.

Vad innehåller vårdprogrammet?

I vårdprogrammet beskrivs bland annat:

• riktlinjer för diagnos och behandling
• särskilda rekommendationer för vuxna, gravida och barn
• handläggning vid Graves ögonsjukdom
• uppföljning och långsiktiga konsekvenser, till exempel hjärntrötthet och kvarstående symtom

Målet är att vården ska bli mer sammanhållen, förutsägbar och anpassad efter individens behov.

» Läs mer om det nationella vårdprogrammet för hypertyreos

» Se Webbinarium med Helena Filipsson Nyström – Sveriges första vårdprogram för hypertyreos