Var femte gravid screenas för sent för sköldkörtelsjukdom

Publicerad: 25 maj 2025

Sköldkörtelförbundet släpper idag, på internationella sköldkörteldagen och mors dag, en rapport om sköldkörtelvården under graviditet. Rapporten är baserad på en enkät till barnmorskor och en analys av regionernas olika vårdrutiner. Resultatet visar att sköldkörtelvården för gravida är ojämlik över landet.

– I nuläget är vården i Sverige inte jämlik. Vi konstaterar att personer, inte minst gravida, får olika vård beroende på var de bor eller söker sig, menar Anna Bergkvist, ordförande för Sköldkörtelförbundet.

Screening för sköldkörtelsjukdom hos gravida

Under första halvan av graviditeten är fostret helt beroende av mammans sköldkörtelhormoner. Obehandlad sköldkörtelsjukdom hos den gravida kan leda till för tidig födsel, missfall och påverkan på barnets utveckling. Alla gravida i Sverige ska screenas för sköldkörtelsjukdom tidigt under graviditeten. Den enkätundersökning till barnmorskor som har gjorts visar dock att var femte gravid kvinna, 19 procent, blir screenad först i vecka 10–12 eller senare. Vidare tar endast hälften ett av två avgörande blodprov i screeningen.

Sköldkörtelsjukdom innan graviditet

Även den som redan medicinerar för sköldkörteln påverkas vid graviditet. I dag tar var tjugonde svensk kvinna i barnafödande ålder sköldkörtelmedicinen levotyroxin. I hälften av fallen ger man inte råd om dosökning hos kvinnor som har sköldkörtelsjukdom utan att prover först har tagits, trots att rekommendationen är att veckodosen ska ökas så snart kvinnan vet att hon är gravid. Var fjärde tillfrågad barnmorska har till och med varit med om att gravida slutat ta sin sköldkörtelmedicin, till exempel av rädsla för att skada fostret.

Jod i optimala nivåer är väsentligt för sköldkörtelfunktionen. Jodbrist hos foster eller gravida kan få allvarliga konsekvenser. I över hälften av fallen ges inga särskilda råd om jodsalt, trots att det rekommenderas.

Ojämlik vård

Sköldkörtelförbundet har också analyserat om regionernas vårdrutiner är i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och rekommendationer från SFOG (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi) för sköldkörtelsjukdom och graviditet. Det är inte tvingande för regionerna att följa nationella riktlinjer och rekommendationer. Resultatet av vår analys visar på stora variationer både mellan och inom olika regioner, vilket innebär att gravida får olika vård beroende på var de bor eller söker sig.

Förslag på åtgärder

Sköldkörtelförbundet vill se en jämlik vård för alla gravida. I rapporten ”Sköldkörtelvården under graviditet” presenteras sju konkreta förslag på åtgärder som beslutsfattare i alla Sveriges regioner bör vidta. Dessa handlar i korthet om att:

1. Screening för sköldkörtelsjukdom hos gravida alltid ska ske senast vecka 5–8.
2. Screeningen ska gälla provtagning på både TSH och T4.
3. Redan vid första telefonsamtalet med barnmorska ska gravida som tar levotyroxin få rådet att öka sin dos.
4. Skriftlig och muntlig patientinformation ska regelbundet och återkommande förmedlas till kvinnor i barnafödande ålder med sköldkörtelsjukdom.
5. Tydligare ge rekommendationer till alla gravida att använda joderat salt.
6. Revidera och uppdatera regionala riktlinjer och basprogram i enlighet med Socialstyrelsens och SFOG:s riktlinjer.
7. Det behövs ett nationellt vårdprogram för hypotyreos, där graviditet ingår.

– Ett av Sköldkörtelförbundets viktigaste mål är att öka medvetenheten om vikten av korrekt diagnostik, behandling och uppföljning av sköldkörtelsjukdomar, inte minst under graviditet. Det handlar inte bara om att följa de evidensbaserade riktlinjer som finns, utan också om att öka kunskapen om sköldkörtelns betydelse för både moderns och barnets hälsa, skriver Anna Bergkvist, Sköldkörtelförbundes ordförande.